Jessica Lind följer sina klienter sju dagar i veckan, dygnets alla timmar, och får snabbt indikationer på ett avvikande beteendemönster: Man får som klient nämligen “alkoblåsa” varje dag på bestämda tider, vanligen tre gånger, och i samband med det även ta en selfie för att visa att rätt person använde testet.
– Det går inte att manipulera, konstaterar Jessica Lind.
– Resultatet skickas omedelbart till analys och jag har svaret inom tio sekunder.
Vården och kontakten sker via en smart telefon som man får av sin mottagning och består av dagliga sms och Facetime-samtal, men även fysiska möten för den som vill ha det som komplement. Man får dessutom uppgifter, som att ta en promenad och att svara på frågor om sitt mående varje dag.
– Det blir en ärligare behandling än den traditionella. Det går inte att mörka om man druckit alkohol. Väljer man att inte blåsa, så frågar jag varför. Det som sker i appen blir ett verktyg vid nästa träff.
Inte för att straffa utan för att analysera vad som hände och försöka förhindra att det sker igen.
Vilket mål klienterna har med behandlingen varierar:
– Vissa behöver total avhållsamhet, i alla fall i den inledande fasen. Andra väljer att dricka mer normalt – om de kan.
Alla kan inte dricka
Vad som är ett normalt eller ofarligt drickande går inte att svara på, något som är svårt att förhålla sig till, särskilt för den som är beroende, konstaterar Jessica Lind.
– Vi är olika. Vissa kan dricka alkohol, andra inte. En del klarar att bara ta ett enda glas vin eller öl ibland, andra säger att även en liten mängd triggar ett alkoholsug och plötsligt är ett återfall igång. Det gäller alla substanser som förändrar beteende och även spel.
Man börjar med en tremånadersbehandling för att förstå syftet med den och få in nya rutiner.
– Efter det vill de flesta fortsätta. En del ett halvår till, andra hänger med i ett par år. Målet är att klienten ska kunna hålla sig nykter i längre perioder, helst hela livet. När man lär sig nya vanor ökar förutsättningarna för det.
Metoden passar många men inte alla, enligt Jessica Lind. Det krävs stark egen motivation och insikt om att man faktiskt på riktigt har ett problem.
– Man behöver vara mottaglig för behandlingen och inse att man får göra mycket jobb på egen hand, vilket i sin tur kräver stark vilja och drivkraft.
Jessica Lind har både kvinnor och män som klienter. Hon menar att mörkertalet är stort när det gäller kvinnor.
– Kvinnor har i regel en högre skam kopplat till sitt missbruk. De gömmer sig hemma och smygdricker ensamma för att inte visa hur mycket de dricker och är därför lite svåra att komma åt. Ansvaret att vara en bra förälder är mer kopplat till kvinnor, och dricker hon då för mycket alkohol eller tar andra droger så faller hela hennes fasad.
Döva ångest
Varför hamnar man då i klorna på ett beroende? En teori är att ha något trauma bakom sig?
– Ja, det vill jag skriva under på. Vi har nog inte haft en enda lycklig missbrukare i behandling hos oss utan personer som dövar ångest, ensamhet eller mörka känslor med en substans.
Jessica Lind anser att beroendevården skulle vinna på samverkan mellan sjukvård och socialtjänst.
– Vi har ofta samma klienter. Till exempel att man självmedicinerar med alkohol eller andra droger vid psykisk ohälsa, neuropsykiatriska diagnoser eller trauma. Som det är nu behandlar vi ofta missbruket först, därefter kommer en diagnos.
– Om det var tvärtom skulle patienten/klienten kanske inte hamna i ett djupt beroende. Lidande skulle kunna minskas.
Den som är nyfiken på digital beroendevård kan höra av sig till en beroendemottagning där man bor eller sin vårdcentral, råder Jessica Lind.
– Här i Mjölby där jag jobbar finns behandlingen inom kommunens öppenvård och är gratis.
9 tecken på alkoholberoende
1 Att prioritera alkohol
2 Dålig sömn
3 Ensamhet
4 Försämrad ekonomi
5 Isolera sig
6 Minnesluckor
7 Problemförnekelse
8 Stigande sjukfrånvaro
9 Ökat alkoholsug
