Kriminella som försöker komma åt kortuppgifter, bank-id och lösenord har blivit alltmer förslagna. Under första kvartalet 2021 hade polisen fått hela 2 780 anmälningar om sådana brott.
Vi har fått lära oss att aldrig lämna ut uppgifter som ger tillgång till våra bankkonton, och det borde sitta i ryggmärgen att banken eller polisen inte ber oss om sådana uppgifter. Ändå blir vi lurade. Det beror på att vi tappar omdömet när den enträgna rösten låter så trovärdig. Och det är alltid bråttom, avsikten är att stressa dig att tappa fattningen och glömma hur du ska agera.
Ett typiskt samtal från “banken” eller “polisen” kan inledas med att uppringaren berättar att du är utsatt för ett bedrägeriförsök och att du nu ska få hjälp att stoppa bedragarna. Bara du identifierar dig med ditt bank-id.
− Man är uppfostrad att vara artig när vi istället borde lägga på luren. Men ha is i magen även om det är jättesvårt. Oavsett om det är “Postkodlotteriet” eller “din teleoperatör” som stressar dig, råder Lotta Mauritzson, brottsförebyggare på Polisens nationella bedrägericentrum.
Tänk på att samtalet kan komma både på den fasta telefonen och på mobiltelefonen. De riktigt skickliga bedragarna ringer från nummer som i din display kan se ut som ett äkta telefonnummer – som du tycker att du känner igen, med svenskt riktnummer.
Be att få ringa tillbaka
Låt dig inte heller luras av att uppringaren låter som vilken försäljare eller tjänsteman som helst, med språk och formuleringar som vi uppfattar som förtroendeskapande.
− Ta för vana att be att få kontrollringa tillbaka. Godta då inte ett nummer som uppringaren ger, eller det nummer som står på displayen. Lägg istället på luren och slå upp företagets eller myndighetens telefonnummer själv, säger Lotta Mauritzson.
Det finns en risk att ett telefonsamtal kan följas upp av någon dyker upp och ringer på dörren för att få ut uppgifterna som nekades vid telefonsamtalet. Eller rentav dina värdesaker. Stäng omedelbart ytterdörren vid minsta osäkerhet och ring polisen.
Utöver uppvaktning på telefon kan du också få erbjudanden i din e-post eller i sms, erbjudanden som kan stå dig dyrt. Det kallas nätfiske när bedragare försöker få dig att klicka på en länk som i nästa steg lurar av dig koder eller bank-id.
Meddelandena ser mycket trovärdiga ut och kan till synes komma från vilken myndighet eller vilket företag som helst. Den gemensamma nämnaren är en uppmaning att klicka på en länk. Syftet kan vara att lura av dig kontouppgifter men det kan också vara utpressning. Att klicka på en länk kan låsa din dator och du ombeds skicka pengar för att få den upplåst igen.
Tänk också på att den hemsida som du hamnar på när du klickar kan se helt oskyldig ut, den kan se ut precis som din banks eller Postnords men den är falsk. ¨
Skydda dig på bästa sätt – 6 bra tips!
1 Se upp med bankdosa!
Använd aldrig din bankdosa eller ditt mobila bank-id på uppmaning av någon som kontaktar dig.
2 Håll koder privata!
Lämna aldrig ut koder, inloggningsuppgifter eller andra känsliga uppgifter.
3 Lägg på luren!
Om någon du inte känner ringer och du blir osäker, lägg på luren eller be att få återkomma.
4 Ring 112 vid hot!
Öppna inte dörren för okända. Ring polisen 112 vid hot eller försök till intrång.
5 Var misstänksam!
Lita inte på en person som kontaktar dig, inte ens om personen har personliga uppgifter om dig och säger sig utsänd av exempelvis ett barnbarn.
6 Ta hjälp!
Om du drabbas av eller misstänker bedrägeri, kontakta din bank omgående. Polisanmäl alltid direkt via telefon 114 14 och ta stöd av människor i din närhet.
Källa: Polisen m fl
