Spola tillbaka tiden ett par hundra år. Lördagskvällens ringande kyrkklockor var en självklar signal att det var dags att lägga ner arbetet och vila. Idag ser det annorlunda ut.
– Mina barn och barnbarn vet knappt vad helgsmål är för något, säger Elisabeth Öhman. Jag skulle vilja att vi hittade tillbaka till den rytmen, att vi inte bara gasar utan bromsar ibland också.
Helgmålsringning, att kyrkklockorna varje lördagskväll klockan sex ringer in helgen, är en tradition som sträcker sig långt tillbaka i tiden. Med rötterna i Bibelns tanke om att veckans sjunde dag är en vilodag och det judiska sabbatsfirandet, som börjar redan kvällen innan vilodagen, har helgsmål flera tusen år på nacken. Här i Sverige har landets kyrkklockor sedan medeltiden påmint lördagskväll efter lördagskväll om att det är dags att stanna upp och ta helg.
– Förr jobbade man fram till klockan 18 på lördagar. När klockan slog så la man ner arbetet. Man skulle vila, berättar Elisabeth.
SVT-programmet Helgmålsringning fyller 50 i år. Inför jubileet har Elisabeth djupdykt i programmets historia och skrivit boken Helgmålsringning – en klang i folkdjupet.
Varnade för fara
Kyrkklockorna har genom tiderna varit ett viktigt sätt att kommunicera. Vid brand, dödsfall eller om fienden närmade sig så ljöd klangen över åkrar och vägar.
– Klockorna har haft otroligt stark betydelse för människor i generationer, det var dåtidens sms ungefär. Man visste att om klockorna plötsligt ringde så hände det någonting, säger Elisabeth.
I samband med helgmålsringningen hålls ofta en stund av stillhet. Idag har helgmålsbönen försvunnit från många kyrkor, men har kvar sin plats i radio och tv. Klockorna ringer in helgen följt av en kort andakt eller stund av eftertänksamhet.
– Helgmålsringning är SVT:s näst äldsta program genom tiderna efter Aktuellt och har i snitt 350 000 tittare i veckan. Genom åren har programmet breddat sin repertoar så det inkluderar fler religioner idag än vad det gjorde från början, det är inte bara kristendomen som får plats. Och det är ett viktigt program för många, de säger själva på SVT att det har en självklar plats i tablån.
I arbetet med boken har hon kommit i kontakt med berättelser från tittare som har helgsmål som en fast punkt i veckan.
– Någon häller upp ett glas vin, någon tänder ett ljus och en annan gör te och smörgåsar. Man har en tradition, tar en stund och firar in helgen.
Elisabeth är själv inte religöst aktiv, men fascineras av tanken på att ha en dag avsatt för vila och kommer ihåg sin egen barndoms söndagar.
– Jag minns när jag växte upp på sextiotalet att söndagarna var så himla tråkiga. Allt var stängt, man kanske stod ute och huttrade vid någon bandymatch. Det fanns inget att göra utan det var verkligen lugnt.
“Nej, nu tar vi paus”
Sedan dess har mycket vatten runnit under broarna, helgöppna affärer är mer regel än undantag och internet med dess utbud står till förfogande dag som natt. En samhällsomvandling som Elisabeth inte tycker behöver vara ett hinder för att få in mer vila i livet.
– Idag är ju allt mer individualistiskt, men att ta en dag och bara vara, jag tror verkligen att det lugnet behövs för att balansera tillvaron. Just det här att man inte måste känna sig tvingad att göra saker. Jag längtar efter att vi skulle våga sätta ner foten och säga “nej, nu tar vi paus, nu hämtar vi igen oss”. Att lägga in en vilodag i veckoplaneringen, att på söndag ska jag vila.
Att stanna upp och ta en dag i veckan utan några måsten och krav tror Elisabeth kan göra stor skillnad för många.
– Jag tror att det läker, att man får återhämta sig och få tid till eftertanke. Man hinner ikapp sig själv och får lyssna på sin egen inre röst. Allt går så fort idag och det är ett sådant brus överallt, ibland tror jag att man inte hör vad man tänker inom sig själv.
Corona får oss att stanna upp
Även om själva helgmålsringningen har tappat mark med åren så menar Elisabeth att behovet av att stanna upp finns kvar och tar sig andra uttryck idag.
– Tänk till exempel på hur populärt det har blivit med meditation, mindfulness och yoga. Det är något som har kommit istället, just att vi behöver varva ner är ju symtomatiskt för alla de tre.
Och är det något som fått världen att stanna upp just nu så är det ju coronapandemin. Elisabeth Öhman tror att den har påverkat oss på flera plan.
– Det som har varit bra i den här förskräckliga pandemin är att folk har hunnit tänka lite grann och jorda sig lite, att man fått en chans att stanna upp. Många vill byta inriktning i livet, anmäler sig till odla eget-kurs och fritidshusförsäljningen har inte varit så här hög på länge. Man vill tillbaka till sina rötter på något vis, vi får hoppas att det kanske kommer ut något gott av det här.
Med sin bok hoppas hon att fler ska få upp ögonen för helgsmål och för rytmen i veckan med en dag avsatt för vila.
– Jag hoppas att helgmålsringning ska nå ut till en vidare krets och att det blir mer fokus på det. Jag tycker att det är dags för vilodagens renässans.
