Det blev ett kort andrum för alla 70-plussare. Nästa pandemivåg sköljer över oss som en skoningslös tsunami. Förväntad men likväl chockartad. Lite skönt var det ändå när Stefan Löfven röt ifrån till den yngre generationen: “Nu är det slutfestat!” Där fick ni, partyprissar. “Vi seniorer vill också gå på kalas, men avstår för allas skull”, som en kvinna sa i Icakuriren för några veckor sedan. Just det. Att avstå för andras skull är en lärdom som ofta kommer sent i livet. Om någonsin.
Hur ska julen bli? Kanske ensam. Men hur jobbigt det än är med isolering tycker jag nog ändå att det så kallade “samtalsklimatet” är mest tärande. Näbbiga journalister, bjäbbiga politiker, käbblande debattörer. Plötsligt är landet överfullt av självutnämnda experter på pandemibekämpning. Ledarskribenter, partiledare, Jonas Gardell – alla vet bäst. Är det någon som kan låna ut lite fetvadd att stoppa i öronen?
Behörigt avstånd gäller, men tåg och bussar är ändå fulla. Jag viftar på en taxi. Först blir jag irriterad på att förarna vinkar och ropar högljutt. Sedan inser jag att för dem är det kanske mat för dagen att få en kund, jag sväljer förtreten och hoppar in. Malek från Pakistan kör. Han pratar utmärkt svenska, och fem språk till. Och han gillar att prata! Jag gillar att lyssna, så samtalet går på. Det ska visa sig att jag kommer att häpna.
Malek berättar genast att han brinner för svensk ekologisk matproduktion och drömmer om egen odling. Han har kontakt med bönder över hela landet, köper bröd här, smör där. Jag får massor av tips. Malek ÄLSKAR svensk rödkulla, en hotad gammal art. Men inte lika effektiv som andra framavlade kor. “Varför ska vi tvinga kon att ge oss 50 liter mjölk när 10 borde räcka?” filosoferar Malek. Fler kor, fler bönder. Ja, där sitter vi och pratar kossor. När vi stannar börjar han visa bilder, inget kan nu stoppa denne entusiastiske man. På vackra svenska rödkullor, på de ståtliga pakistanska tharparkar-kossor som väntar där hemma.
Malek klappar sorgset på telefonen. “Det här är mina kor, men jag fick lämna dem.” När ska Malek få träffa sina nära och kära igen? Och sina kor? Kanske aldrig. Jag tänker att det finns värre saker än en ensam jul.
