Nu tänder vi ljus för nära och kära

Under allhelgonahelgen tänker vi på släkt och vänner som inte längre finns kvar och som vi vill minnas med kärlek. Men själva högtiden kan också ses som en avspark inför mörkare tider.

När lövträden förlorat sina sista färggranna blad och blivit knotiga blir de en påminnelse om livets förgänglighet. Men det finns ljusglimtar i höstmörkret. Som allhelgonahelgen.

Då skymningen sänker sig är det ett vackert skådespel med alla lyktor som brinner på kyrkogårdarna landet över.

Ljusen vi tänder på gravarna symboliserar tacksamhet och hopp för världen. Helgonen vi firar ska vara våra förebilder och lära oss att några genom Guds nåd fått leva heliga liv, om man ser på den religiösa betydelsen. Ursprunget är den katolska kyrkan.

Hedra de döda

Man kan bli lite begreppsförvirrad kring de höstdagar då vi minns våra döda.
Vilken är egentligen skillnaden mellan högtider som alla helgons dag, allhelgona, alla själars dag och halloween, om någon?

– Alla handlar i grunden om att hedra de döda i tacksamhet för vad de betytt. Men faktiskt också om att fira och slå klackarna i taket innan vintermörkret sänker sig över oss. Man kan säga att allhelgona – och dess föregångare från tiden före kristendomen – är en ljuspunkt i höstens mörker inför vintern, som en kickoff inför den kalla årstidens vedermödor, säger religionshistorikern Christer Hedin vid Stockholms universitet.

Helgon eller inte?

Alla högtider som vi har i Sverige har med årstidernas växlingar att göra. Vi människor har ett djupt behov av en puls i tillvaron för att livet inte ska bli för enformigt. Vi vill ha skillnader som ljus och mörker, gräs eller snö, vardag och fest. Idag, liksom förr, behöver vi också något roligt att se fram emot i väntan på att solen återigen ska värma och växtligheten återkomma, förklarar Christer Hedin vidare.

Vad skiljer då alla helgon från alla själar, kan man undra.

Jo, alla själar är till för att minnas och uppskatta dem som inte blivit helgon. Vilket Christer Hedin tycker är sympatiskt. Då blir ju ingen diskriminerad. Han konstaterar att det verkar arbetsamt att sträva efter att bli ett helgon på riktigt. Att leva är ju att begå misstag ibland, hur väl man än vill.

Numera tänker vi kanske inte på ett helgon som en martyr eller ett dygdemönster, typ Heliga Birgitta, utan en person i vårt liv som haft tålamod och tid med oss och som vi sett upp till. Eller någon känd person som i våra ögon har gjort något gott under sin livstid.

År 1952 behövde Sverige en högtid på hösten. Riksdagen fattade beslut om att flytta alla helgons dag från en söndag till den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november och som samtidigt blev allmän helgdag kallad allhelgonadagen. Söndagen efter den är alla själars dag.

– Under 1950-talet började man även sätta ut gravljus vid allhelgona. Det var en ny sed. Nu började vi köpa gravlyktor, mest för att vi hade råd att köpa dem och ville väcka liv i en gammal högtid, kanske i tacksamhet mot dem som gett oss ett bättre samhälle, funderar Christer Hedin.
Vilka dagar ska man nu fira allhelgona och halloween?

– I katolska länder är det lättare. Alla helgons dag är alltid 1 november, och halloween (om den firas) är 31 oktober. För oss är det krångligare efter­som inget datum bestämmer allhelgonadagen.

Bus eller godis

Man kan konstatera att alla inte är så förtjusta i halloween. En del drar för gardinerna och öppnar inte dörren för glada barn som frågar “bus eller godis”. Sättet att fira importerades från USA på 1990-talet och har ansetts vara en festlighet som främst gynnar butiker med maskeradkläder och godis. Men dagen är faktiskt ursprunget till vår allhelgonahelg, beskriver Christer Hedin.

– Långt före kristendomen firade kelterna halloween, för att få skydd och hjälp under den kommande vintern. Fest­en var ett sätt att ställa sig in hos de döda som ansågs ha mer makt än de levande.
Kelterna tänkte att deras döda kom till jorden omkring den 1 november varje år för att planera inför vintern. Och att de krävde gåvor för att hjälpa till och ville kontrollera att de fick vad de begärde.

– Halloween kan bli ett viktigt inslag i vårt allhelgonafirande. Under alla högtider vill man blanda allvaret med upptåg och festligheter. Halloween inbjuder kanske till kommersiella inslag men tanken på de döda påminner om allvaret: Vi har ansvar för vår tid på jorden och kan med tacksamhet minnas allt gott som andra gjort för oss. De döda ser oss över axeln: Hur skulle de vilja att vi planerade världens framtid för att hedra deras minne?

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top