• Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Den nya städhajpen - från klass till trend

    Att städa har gått från nödvändigt ont till brinnande intresse. Vi styr upp garderoben efter färgkoder och lusläser städtips på nätet. Hur blev vi så här uppslukade av ordning och reda?

    Den nya städhajpen - från klass till trend

    Att den klassiska och peppande städbibeln Städa! ges ut på nytt är antagligen ett tecken i tiden. När boken kom ut första gången år 2000 var den något så ovanligt som en lustfylld bok om städning. Den lärde oss att panikstäda, men också att storstäda grundligt. Vad ska man angripa direkt för att spara städtid på sikt? Vad bör man göra varje vecka, en gång per år?

    Mycket har hänt på städfronten de senaste två decennierna och därför var det hög tid för en uppdaterad version av städklassikern, menar författarna – formgivaren Lotta Kühlhorn och producenten Estrid Holm. Den nya versionen har sällskap av en rad andra polerade samhällsfenomen. Den brittiska instagrammaren Mrs Hinch till exempel. Hon kallas "online cleaning sensation" och nästan fyra miljoner följer hennes städtips på Instagram.

    Numera syns städningen också i skönlitteraturen – ur ett lustfyllt perspektiv.

    Författaren Anne Liljeroth är aktuell med nya boken Ett rent helvete, där en hemstäderska har huvudrollen.

    – Danuta är polska, men i samband med att rutavdraget infördes flyttade hon till Sverige och började städa i människors hem. Hon älskar sitt jobb – när hon går runt i människors tomma hem får hon en unik inblick i deras liv, och det gillar hon. Det är Danutas mamma som har lärt henne att städa. Mamman är övertygad om att en frisk själ och ordning och reda i hemmet hänger ihop. Jag håller med – jag tror också att vi mår bra av att ha det rent och snyggt omkring oss. Inte minst under coronan när vi tillbringar så mycket tid hemma uppskattar vi att det är fräscht och undanplockat, säger Anne Liljeroth.

    Att inte bara städa bort smuts, utan att också städa i överflödet är ännu en tidsmarkör. Stjärnan i konsten att få ordning på garderoberna är japanska Marie Kondo, en organisationskonsult och författare som säger sig kunna skapa magi bara folk lär sig vika strumporna på rätt sätt.

    Inflytelserik

    År 2015 dök hon upp på tidningen Times lista över de 100 mest inflytelserika personerna i världen. Hon har sålt sex miljoner böcker i konsten att städa, dessutom har hon en egen Netflixserie där hon hjälper folk att få ordning på hyllorna. Hennes KonMari-metod har fått hängivna följare. I den svenska Facebook­gruppen hyllas Marie Kondo inte bara för att hjälpa människor med bristande ordningssinne, utan också för att ha förändrat ­deras liv.

    Men vad hände med kvinnorörelsen, undrar en äldre väninna när vi diskuterar den nya världsordningen. Världen brinner, men här står vi och sorterar tröjor i färgordning? Allt fokus på städning – är det inte en backlash? 

    – Vi lever i en tid då vi tvingas bli mer och mer medvetna om att jordens resurser faktiskt är ändliga. Att återanvända och ta om hand – alltså raka motsatsen till slit-och-släng –blir allt viktigare. Och städning är ju det första steget i att börja ta om hand om sin omgivning. Att damma av något. Att återupptäcka vad man faktiskt har i skåp och lådor. Att laga det som är trasigt. I det här perspektivet handlar ju städning om något större än bara damm, säger Fanny Ambjörnsson, forskare i genusvetenskap vid Stockholms universitet som har skrivit boken Tid att städa (Ordfront).

    Klassiska kvinnosysslan

    I Tid att städa dammar hon av gamla föreställningar om den klassiska kvinnosysslan.

    – Som antropolog och genusforskare är jag intresserad av människors vardagsvanor och vardagslunk. Sånt som vi gör, men inte pratar så mycket om. Konstigt nog finns det inte så mycket forskat om städning. Städning har varit undervärderat som syssla, men också undervärderat inom forskningen. När jag skrev boken för några år sedan fanns det heller inget som tydde på att städning som syssla var något som började uppgraderas i samhället. Nu, däremot, tycker jag att man kan se små, små tecken på att det börjar pratas om städning i mer positiva ­ordalag. Möjligen som en del i en insikt om vikten av att ta hand om planeten, säger Fanny Ambjörnsson.
    Men kanske minst lika mycket som ett sätt att hantera ett oroligt samhällsklimat.
    – Framtiden ter sig inte lika ljus som den gjort under större delen av 1900-talet. Livet blir inte per automatik bara bättre och bättre, utan vi måste förhålla oss till en hel del osäkerhet. Och i oroliga tider har vi en tendens att rikta blicken mot det lilla livet. Vi vill att livet ska vara så enkelt som det framstår i livsstilstipsen och bland hemmafruvurmande bloggare. Vi sätter helt enkelt skygglappar på oss, säger hon.


    Neurotisk städning

    I Tid att städa intervjuas 30 personer från olika delar av samhället om deras syn på vardags­städning.

    – Synen på städning formas redan i föräldrahemmet. Och kunskapen om städning kommer nästan alltid från våra mammor. Minnena kring städning är inte sällan väldigt laddade, ofta med känslor av skam och tillkortakommanden. Vi kanske minns en mamma som tog ut sin ilska på dammsugaren, eller en neurotisk mamma som städade fast det inte behövdes.

    Inställningen till städning handlar också om klass. Ju lägre klass, desto högre krav. Historiskt har arbetarklassens kvinnor betraktats som närmare smutsen än överklassens kvinnor. Samtidigt har det varit deras uppgift att städa, både sina egna hem och andras. Att visa upp ett rent och fint hem kan därför än idag upplevas som viktigare och mer laddat för arbetarklasskvinnor, medan medelklasskvinnor kanske kan kosta på sig att vara bohemiskt ­slarviga.

    Men inte heller i Fanny Ambjörnssons bok handlar städning bara om bråk och elände. Flera intervjuade uttrycker en tillfredsställelse i att, som en kvinna formulerar det, "ta hand om sin egen skit". Att städa kan helt enkelt vara lustfyllt.

    – Det vardagliga städandet kan ju vara en skön sysselsättning. Städning kan vara ett sätt att släppa tanken på annat och att rensa hjärnan. Ungefär som när man går och tränar. Om man får städa i lugn och ro, kanske lyssna på radio samtidigt, så är det en vilsam, meditativ och njutningsfull syssla. Och vi njuter av resultatet – ett städat hem är ett omhändertaget hem. Det är en väldig skillnad att befinna sig i ett nystädat hem jämfört med i ett smutsigt och rörigt hem. 

  • Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!