• Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Handtag, famntag, klapp eller kyss?

    Är det slut på kindpussar, handslag och kramar nu? Pandemin har fått oss alla att tänka om kring hur vi hälsar. Det som var kutym för ett halvår sedan, skapar rubriker idag. Men sociologiprofessorn tror att vi snart är tillbaka där vi började.

    Handtag, famntag, klapp eller kyss?

    Vilken är din coronahälsning? En kollega hälsar genom att breda ut armarna i en imaginär jättekram. Om han är extra engagerad gör han flera luftkramar efter varann. Min högst privata coronaspaning är att de flesta hälsar med armbågarna. Några gör dock den där steppdansen. Vänster fot mot mottagarens högra, sedan höger fot mot mottagarens vänstra. En del säger bara hej. Andra gör yogihälsningen och för ihop händerna framför bröstet. En psykolog jag skulle intervjua hälsade genom att lägga högra handen mot hjärtat, samtidigt som han log ­innerligt.

    Själv gör jag oftast ingenting. Jag nöjer mig med att tafatt vinka i lite luften. Samt möjligtvis kommentera det faktum att det har blivit så krångligt att hälsa. Kanske är det det nya sättet att hälsa – att förvirrat stå och titta på varandra innan samtalet tar vid?

    På bara några månader har vi ändrat beteende. När man tittar på repriser på tv och ser människor omfamnas och umgås i varandras andedräkter så studsar man till hemma i tv-soffan. Herregud, hur vågar de? Inget tvåmetersavstånd där inte.

    Skam efter hälsningen

    Den som av gammal vana slänger fram en hand i hälsningsögonblicket får skämmas och finna sig i att kanske till och med bli omskriven i tidningen. Som när Frankrikes president Emmanuel Macron tog emot Stefan Löfven i Paris för att diskutera frågor inför det stundande europiska rådet. När de bägge ledarna skulle hälsa gick den franska presidenten över alla gränser och kunde inte hålla tassarna borta från Löfven, vilket resulterade i ett uppsluppet skratt från båda parter. Men också i ett antal prekära tidningsartiklar.

    Statsministern Stefan Löfven himself har talat till oss i tv och uppmanat oss att hålla avstånd. Inte kramas, inte hälsa. Men för bara några år sedan var det inte okej att inte ta i hand, det gjorde samma statsminister klart. Det var då han uttalade de berömda orden: "I Sverige hälsar man på varandra. Man tar både kvinnor och män i handen", apropå att miljöpartisten Yasri Khan nobbat en handskakning med motsatta könet. I samma veva konstaterade Stefan Löfven att det inte är möjligt att ha förtroendeuppdrag i Socialdemokratiska Arbetarepartiet om man inte vågar sig på ett handslag med kvinnor.

    Ett uttalande som han har fått äta upp mer än en gång det senaste halvåret.

    – Jag tyckte redan från början att det där var ett konstigt uttalande. För det stämmer ju inte, rent empiriskt. Långt ifrån alla tar varandra i hand i Sverige. Han skulle istället ha kunnat säga: "Här i Sverige hälsar vi likadant på både kvinnor och män", om det var det han menade. Eller han kunde ha petat in ett "bör" för att visa att uttalandet snarare var tänkt som en uppmaning. Men jag hör till dem som tycker att staten inte ska lägga sig i hur medborgarna hälsar. Det måste vara upp till var och en att bestämma, i alla fall i tider utan samhällsfarlig smitta, säger Jens Rydgren, professor i sociologi vid Stockholms universitet.

    Kram eller handslag?

    Han har, tillsammans med två kollegor, skrivit en rapport om handskakningar i Sverige: In Sweden we shake hands – but are we really? Studien grundar sig på en SCB-undersökning där drygt 2 200 svenska 23-åringar har intervjuats om hur de hälsar på de fem personer som står dem närmast.

    – Och det varierar mycket. Det vanligaste sättet att hälsa är, enligt studien, en kram och det näst vanligaste är ett enkelt "hej". Om en tjej är inblandad så är kramar vanligast. Två tjejer som känner varandra sedan tidigare tar i princip aldrig varandra i hand, då är det nästan alltid en kram som gäller. Två män, däremot, brukar oftast skaka hand ­eller nöja sig med att säga hej. Det finns också regionala skillnader. Kindpussandet hör de urbana miljöerna till. Och längre upp i norr är det glesare mellan kramarna. De vi har intervjuat har dessutom olika kulturell bakgrund, och generellt kan man säga att de med två svenskfödda föräldrar är minst benägna att välja intima sätt att hälsa.

    Kulturskillnader

    Ja, man hälsar på olika sätt i olika kulturer. När jag var utbytesstudent i England och blev presenterad för en spanjor reste han sig upp och kysste mig omsorgsfullt på båda kinderna. Jag – uppvuxen i den svenska integritetszonen där tvåmetersregeln kändes rätt naturlig redan före coronan – ramlade i princip baklänges av förvåning. Första gången man blir presenterad för en väns vän ska man hälsa extra engagerat, förklarade mina spanska vänner.

    – Hälsningar är intressant. De säger mycket om ett samhälle, tänker jag. Hur nära vågar vi krypa varandra? Som sociolog är jag intresserad av reciprociteten och hur den skapas i olika situationer. När två personer vill hälsa på olika sätt blir det ju lätt lite förvirrat. Den ena sträcker ut handen och den andra gör sig redo för en kram. Då brukar båda känna sig lite dumma.

    Kindpuss à la Östermalm

    Man kan bli snurrig för mind­re. Att hälsa var ju krångligt redan innan coronan. Men Jens Rydgren tycker egentligen inte att det är så komplicerat. Kindpuss à la Östermalm, handkyss som i Ryssland, eller varför inte en riktig björnkram – allt borde vara tillåtet. Varför inte anpassa hälsningen efter person?

    – Sättet vi hälsar ändras också med historien. Vissa sätt att hälsa – bocka, niga eller lyfta på hatten – har ju i princip försvunnit, och andra har tillkommit.

    Och så har vi lex Joe Biden. Presidentkandidaten har fått kritik för sitt fysiska beteende och har blivit ombedd att inte vara så närgången med kvinnor.

    – Ja, det är ytterligare en dimension på hälsningar – när det finns en asymmetri i maktbalansen. Om jag är manlig chef så ska jag kanske inte tvinga mina kvinnliga underordnade att krama mig.

    Men hur ser framtidens hälsning post-corona ut? Jens Rydgren tror att vi snart är tillbaka där vi började.

    – Under coronan har det ju varit mycket hej ut i tomma luften, och så kommer det att vara tills coronan försvinner. Men sedan tror jag att vi gans­ka snabbt kommer att återgå till hur vi hälsade före coronan. Det tar tid att ändra beteenden. Speciellt när något inte är självvalt så brukar man se en ganska snabb återgång till de vanliga rutinerna. Men det är klart att det finns undantag. På de flesta vårdcentraler till exempel har personalen för länge sedan slutat att ta patienterna i hand. De ser nog gärna att den hälsningsritualen kan försvinna för gott, säger Jens Rydgren.

  • Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!