• Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Superseniorer i full fart!

    Den gamla ålderstrappan säger att livets nedförsbacke börjar efter 50. Men det är en sanning med modifikation. Framtidens ­superseniorer är här och de vänder upp och ned på den allmänna uppfattningen om åldrandet.

    Superseniorer i full fart!

    – Det finns en envis myt om att åldrande alltid innebär förfall. Men så behöver det inte vara längre. Idag har vi ett läge där många äldre helt enkelt inte känner igen sig i berättelsen om äldre, säger Marcus Priftis som skrivit boken Superseniorer.

    Han anser att vi behöver förändra vår syn på åldrandet och redogör i boken för hur livsval, drömmar, relationer och samhällsbyggen påverkas av att vi blir allt äldre.

    Författaren Marcus Priftis har skrivit boken Superseniorer.

    Vi blir äldre i framtiden

    – Vi utgår från att människans åldrar är huggna i sten: att vi är unga vid 20, medelålders vid 40, gamla vid 60 och döda vid 80. Men det är inte längre sant, och det kommer att bli ännu mindre sant i framtiden. I boken utgår jag från tanken att vi i framtiden blir mycket äldre än vad vi blir idag, och försöker reda ut vad det kommer att innebära.

    Marcus Priftis anser att vi har förutfattade meningar och inaktuell kunskap om vad åldrande innebär.
    Som exempel nämner han ålderstrappan som framställer människans liv i tioårs­intervall och där nedförsback­en börjar efter livets förmodade höjdpunkt vid 50. Sedan går allt utför…

    Bättre levnadsvillkor

    – Ålderstrappan ger ingen sann bild över hur lyckliga människor är och vad man ägnar sig åt som äldre. Det finns en idé om att man slutar utvecklas vid 25  års ålder, men hjärnan utvecklas hela livet, säger Marcus Priftis som anser att den medicinska utvecklingen och förbättrade levnadsvillkor ritat om ålders-trappan.

    Statistiskt sett lever vi mycket längre och bättre än vi någonsin gjort. Och även om vi är lite skröpliga kan vi fortsätta leva rimligt gott, med hjälp av moderna läkemedel och hjälpmedel.

    – När 70 är det nya 50 behöver vi byta ut vårt sätt att se på åldrandet. När vi planerar och drömmer om våra liv har det stor betydelse om man tänker sig att man ska bli 75 eller om man tänker sig att man ska bli 115. När klockan klämtar allt senare kan det vara värt att byta karriär vid 50 eller lära sig ett nytt språk vid 80.

    Nya vänner

    Enligt Marcus Priftis är vi på väg mot en tillvaro där åldern inte längre har så stor betydelse och där vi inte bara umgås med sådana som är i vår egen ålder. Lever man tills man är 100 trillar ju en del kompisar av pinn på vägen och man får söka nya vänskapsband.

    – Vi behöver bygga nya strukturer för att motverka ensamhet för den som lever länge. Det handlar dels om hur vi ser på släkt- och vänskapsband, dels om vad för slags mötes­platser vi bygger.

    I boken refererar Marcus Priftis till experter som tror att det är fullt möjligt att vi lever till vi är 120 år utan att bli skröpliga. Själv vet han inte om han vill gå så långt, men han är övertygad om att ifall inget drastiskt händer med samhället, kommer vi att bli både äldre och friskare.

    – Man kan vara vid god vigör som äldre även om vissa delar av kroppen inte fungerar som tidigare. Vi kanske inte kan springa maraton vid 100, men ändå hänga med i tidsandan. Om vi vill. Överlag tror jag att livsloppet blir mycket mer individuellt i framtiden. Alla gamla kommer inte vilja samma sak och det kommer att märkas.

    Förmodligen får dragspelsmusik som vi slentrianmässigt kanske förmodar att äldre tycker om, ge plats för det som olika generationer lyssnat på och gillat genom livet.

    –Vårt sätt att vara som äldre kommer i framtiden inte längre att vara åldersrelaterat eller uppfylla en förväntan om hur man ska bete sig som "gammal". Vi kommer att få se 70-plussare och äldre som gillar hiphop och hårdrock och intresserar sig för avancerad sexualitet.

    Aktiva seniorer

    Så bli inte förvånad om din granne eller släkting på 80 plus blåser förbi dig på sin motor­cykel, joggar med Rammstein i hörlurarna eller läser Kama Sutra i trädgården.

    Att vi lever längre har framställts som ett samhällsekonomiskt problem: Hur ska allt färre unga försörja allt fler äldre? frågar sig experterna. Det är ett snävt perspektiv anser Marcus Priftis som tycker att vi måste höja blicken.

    –Vi har redan en utveckling där maskinerna börjar ta över jobben. En brittisk undersökning tror att 40 procent av arbetskraften kommer att vara ersatt av robotar och datorer inom 30 år. Då behöver man ett annat sätt att tänka på arbete och inkomst. Det här kommer att gälla oss alla, inte bara de gamla.
    Skulle du själv vilja bli 120 år?

    – Ja, om jag var lycklig, någorlunda frisk och hade bra relationer.

    Detta i ett samhälle som hyllar ungdomen och att vara "forever young".

    – Det är den verkliga fienden. Vi har ett samhälle där 40-åringar kan vara glada hela helgen om de blev misstagna för en 20-åring på ­Systemet. Eller att höra att vi ser yngre ut än vad vi är. Vi jagar ungdom, vill stoppa klockan. Jag tror att det är fåfängt, förr eller senare vinner naturen. Det är bättre att ta vara på livet i den takt det kommer. Att åldras är ju att leva, så att leva väl är också att åldras väl.


    Vi gjorde något nytt sent i livet:

    1 Dagny Carlsson, 108 år, bloggar.
    2 Gösta Vestlund, 107 år, folkbildningsveteran som fortfarande lär sig nya saker.
    3 Anita "Lady Silver" Looström, 82 år, ­influencer, välkänd i träningskretsar och ­skivdebuterade förra året.
    4 Madelein "DJ Gloria" Månsson, 76 år, ­förmodligen Sveriges äldsta kvinnliga dj.
    5 Hasse Andersson, 72 år, sångare som strax före 70 också blev barnprogramledare.

  • Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!