• Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • 4 saker vi kan göra för klimatet

    Vad gör störst skillnad – att källsortera, bli vegetarian eller att sluta flyga? Klimatforskaren Kimberly Nicholas vet: – Det är dubbelt så klimatsmart att slopa flygresan till New York som att äta vegetariskt.

    4 saker vi kan göra för klimatet

    För att vi ska leva upp till Parisavtalets mål att hålla den globala uppvärmningen under två grader med sikte på max 1,5 grader måste världen halvera de nuvarande utsläppen till 2030 och nå nollutsläpp redan 2050.

    De flesta av oss känner på ett ungefär till vad vi behöver göra för att minska våra personliga klimatavtryck, men kanske har vi inte riktigt koll på hur stor skillnaden är mellan olika klimatinsatser.

    – Det är viktigt att inse att det spelar stor roll vad vi äter och hur vi reser. Det skulle vara spännande att räkna på hur utsläppssparande det är att rösta på en klimatvänlig politiker, men det har vi inte haft underlag att studera, säger Kimberly Nicholas vid Lund University Centre for Sustainability Studies.

    Kloka val gör skillnad

    Hon är klimatforskare från USA som sedan snart ett decennium tillbaka jobbar i Sverige och har studerat hur individuella livsstilsval påverkar våra klimatavtryck. Tillsammans med forskaren Seth Wynes har hon analyserat vetenskapliga artiklar och klimatavtrycksmätare samt räknat ut skillnaden mellan olika insatser.

    – Fyra konkreta livsstilsval som verkligen gör skillnad är att äta vegetariskt, skippa flygresor och bilkörning och ha färre barn. Att sortera sopor och återvinna, byta till energisnåla lampor eller att torka tvätten utan torktumlare är goda ting, men de har en marginell klimateffekt jämfört med de större åtgärderna.

    Med rätt val kan man som enskild individ göra stor skillnad, menar Kimberly Nicholas. Genom att välja växtbaserad kost kan man spara 0,8 ton av koldioxidekvivalenter – ett mått på utsläpp av växthusgaser – per år. Genom att undvika en transatlantisk flygresa kan man spara 1,6 ton koldioxidekvivalenter per tur- och returresa. En person som väljer att leva bilfritt kan spara 2,4 ton av koldioxidekvivalenter per år.

    Dessa siffror kan jämföras med att forskare rekommenderar att en individs årliga utsläpp av koldioxidekvivalenter måste ligga på 2,1 ton år 2050 om målet att begränsa den globala medeltemperaturökningen till lägre än 2 grader ska uppnås. Idag ligger siffran på 6,7 ton per person inom EU, 13.5 ton för Kanada, 16,3 ton för Australien och 16,4 ton för USA.

    Den mest laddade frågan är – barn eller inte? Nicholas forskning visar att valet att inte skaffa barn sparar 58,6 ton av koldioxidekvivalenter per år baserat på alla framtida ättlingars utsläpp och nuvarande konsumtionsmönster.

    "Den mest laddade frågan är – barn eller inte?" säger Kimberly Nicholas, klimatforskare vid Lunds universitet.

    Familjens storlek påverkar

    – Att ha eller inte ha barn är ett gigantiskt beslut i många hänseenden och också det största personliga valet som påverkar klimatavtrycket. Att förstå att familjestorleken påverkar klimatet kan också vara en faktor i det komplexa och högst personliga beslutet om att bilda familj. Det kan vara bra att känna till när man tar beslut om familjen.

    Nicholas tycker absolut att klimatfrågan är en fråga för privatpersoner…

    – Individerna är en viktig del av lösningen. Vi människor kan ju snabbt ändra hur vi lever. Vi kan sluta äta kött och flyga mindre. Det är beslut som går mycket snabbare att fatta jämfört med att växla till nya energisystem eller bygga ny infrastruktur. Och nu räknas varje insats. I ett rikt land som Sverige har vi dessutom möjlighet att påverka. Har man möjlighet att köpa en flygbiljett så hör man till de människor på jorden som är rikast. Tio procent av världens befolkning står för nästan femtio procent av utsläppen. Då faller det på vår lott att minska utsläppen.

    … och att politiker behöver privatpersoners stöd:

    – Politikern har ett stort ansvar för att fatta beslut om hur vi ska nå målen. En privatperson kan inte fatta beslut om infrastruktur. Men den enskilda personen har också ett ansvar. Politikerna behöver stöd av medborgarna. Om vi kan visa att vi kan leva ett bra liv utan så mycket utsläpp, så ger det stöd till politikerna att lösa klimatfrågan.

    Radikala förändringar krävs

    Kimberly Nicholas anser att samhällets rekommendationer bör uppdateras för att ge korrekt vägledning åt människor på individnivå. I den utvecklade världen behöver människor minska sina fotavtryck med 80–93 procent för att nå nationella och internationella klimatmål. En radikal livsstilsförändring krävs med andra ord.

    – Vi kan inte ignorera vår livsstils påverkan på klimatet. Och det är vårt jobb som forskare att rapportera datan.

    Hon jämför sin roll som forskare med en läkares.

    – Att vara forskare och konfrontera det faktum att nuvarande utsläppsnivåer både skadar vår planet och våra samhällen och inte berätta det för omgivningen, tycker jag kan jämföras med att vara doktor och inte avråda en rökande person att sluta med cigaretterna.

    Vårt flygande är omdiskuterat, men vilka andra saker har stor effekt på klimatet. Foto: Getty Images

  • Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!