Läsarbrev och svar om elbilar

I Icakuriren nummer 18 skrev vi elbilsboomen. En läsare har mailat en del frågor gällande artikeln. Här publicerar vi läsarens mail och låter Erik Söderholm, redaktionschef på recharge.se svara.

I Icakuriren nummer 18 skrev vi elbilsboomen. En läsare har mailat en del frågor gällande artikeln. Här publicerar vi läsarens mail och låter Erik Söderholm, redaktionschef på recharge.se svara. Samtidigt vill vi understryka att Erik Söderholm och Tibor Blomhäll är fristående journalister.

/Kersti Byström, konsumentredaktör

Läsarbrevet:

Hej!       

Läste Icakurirens artikel om elbilsboomen och har lite synpunkter på upplägget. Elbilar är utan tvekan på tapeten, men jag tycker många skribenter undviker flera frågetecken kring elbilen. Ofta är det företrädare för elbilsbranschen som uttalar sig.

 

MILJÖPÅVERKAN?

Elbilar låter vid en första tanke hur bra som helst sett ut miljösynpunkt, inga utsläpp vid körning. Men hur är det vid tillverkningen av bilbatterierna? Det sägs att man köra åtskilliga mil med en bensin- eller dieselbil innan man kommer upp i den miljöpåverkan som tillverkningen av batterierna ger. Det är mycket kemi och annat farligt material i batterierna. Man borde kanske titta på hela livscykeln för en elbil, från tillverkning till skrotningen.

 

ELFÖRBRUKNINGEN?

Kommer vårt nuvarande elsystem att palla för den förbrukning som uppstår när alla ska ladda sina bilar en smällkall vinterdag? Det sägs att fem miljoner elbilar kommer att dra 8 procent av den totala elförbrukningen i Sverige. Det klarar vi kanske, men kommer antalet laddställen att räcka? Infrastrukturen och smarta elnät måste byggas ut, men kommer det att räcka och vem pröjsar? RISKER? Högkapacitetsbatterier är inte att leka med och direkt farliga om det skulle bli kortslutning eller andra konstigheter i elsystemet. Flera bränder har uppstått med elbilar, och bränderna är inte lätta att släcka.

 

STANDARDER?

Idag finns det ett antal olika standarder och kontakttyper för sladden som man ska plugga in i bilen och där har man inte kommit överens om vilken standard som ska gälla. Och då pratar vi bara i Sverige. Här måste det nästan bli en världsstandard, eller åtminstone Europastandard. Om inte, måste man kanske ha med sig olika kablar, om inte laddstället bistår med detta. Ska man ladda långsamt i ett vanligt jordat uttag kommer det kanske att krävas viss skyddsutrustning på elsidan. Det räcker troligtvis inte med en vanlig jordfelsbrytare.

 

RÄCKVIDDER?

Kapaciteten och därmed räckvidden och körsträckan har visserligen ökat i och med att batterierna har utvecklats. Men vad händer om man trots allt får batteritorsk på en enslig skogsväg, långt från ett eluttag? Ska man ha ett extra batteri med sig? Nej, det går naturligtvis inte. Hemma i stan är det kanske inte något problem, men i ett norrlandslän med långa avstånd till ett eluttag kan det bli kris. Räckvidden under vintertid minskar också rätt radikalt, eftersom batterierna påverkas negativt av kyla.

 

VÄRME OCH KYLA?

Kommer en elbil och dess batterier klara av att även leverera värme i bilen på vintern och kyla under en kokhet sommardag? I min värld drar såväl värme som kyla (AC) rejält med energi och påverkar naturligtvis hur långt man kan köra med bilen. INGEN

 

DRAGKROK?

En ofta bortglömd detalj är att “normala” elbilar generellt inte utrustas med dragkrokar. Man kan helt enkelt inte dra en släpkärra och framför allt inte en tung husvagn. Det klarar enbart de riktigt dyra elbilarna, typ Teslas största modell av. Övriga bilar orkar inte med den belastning som uppstår när man hakar på någonting på dragkroken.

 

EFTERFRÅGAN?

Den största och kanske viktigaste frågan är naturligtvis hur efterfrågad en elbil är av oss konsumenter. Inköpspriset är betydligt högre, och även om det i ett längre perspektiv blir billigare med en elbil, så tänker inte alla konsumenter och bilister i det riktigt långa perspektivet. Sannolikt kommer också kostnaderna för att ladda elbilen i publika elnät att öka radikalt. Någon måste ju stå för utbyggnad och drift av laddställena.

 

Detta borde det skrivas mer om!

Mvh Lennart Zetterberg

Frilansjournalist och teknikinformatör

 

Erik Söderholm, redaktionschef recharge.se svarar:

Hej,

Tack för att du hör av dig. Frågorna om elbilar måste redas ut och inte mörkas ned. Det tjänar ingen på.

Här kommer svaren på dina frågor:

 

MILJÖPÅVERKAN

Det är helt rätt att det är svårare än att bara säga att elbilen inte släpper ut något vid körning. Batterierna gör att elbilen tar lite mer resurser att tillverka än en vanlig bil med bensin- eller dieselmotor. Men det försprånget “kör elbilen in” efter ganska kort tid, och sedan är elbilen helt överlägsen under resten av livstiden. Bilen med förbränningsmotor är dels betydligt mindre effektiv (en stor del av bränslet försvinner som värme) och dels måste bensinen och dieseln framställas under cirka 20 år, eller hur länge förbränningsbilen nu lever, vilket tär på resurserna.

De rapporter som gjorts nu på sistone visar tydligt att elbilen kör in de högre utsläppen vid tillverkningen, och biltillverkarna har också ett incitament att förbättra elbilstillverkningen och göra den smartare. Förbättringspotentialen är inte alls lika stor för bensin- eller dieselbilar.

 

ELFÖRBRUKNINGEN

Enligt de experter vi har pratat med inte bli något problem rent kapacitetsmässigt, även om det inte gjorts några stora studier på området vad jag vet. Däremot kan det bli svårt om alla ska snabbladda sin elbil exakt samtidigt (dagtid) när förbrukningen är som högst. Det är dock ett ingenjörsproblem som kan lösas. Särskilt om fler och fler laddar nattetid, då kan elbilarna istället förbättra energibalansen genom att sprida ut efterfrågan på el över dygnet.

 

RISKER

Du har helt rätt i att en elbil kan börja brinna och att branden kan vara svårsläckt. Men det finns inga siffror på att elbilar skulle brinna oftare än bensin- eller dieselbilar, snarare tvärt om. Jag håller till exempel på med en granskning just nu av BMW som har ett allvarligt fel i sin mest sålda dieselmotor, som sålts i hundratusentals exemplar, som plötsligt börjar brinna. Passagerarna har då två till tre minuter att stanna och ta sig ut innan bilen är övertänd. Det har redan drabbat flera svenska ägare längs vägarna. Så det är definitivt inget elbilsspecifikt problem.

 

STANDARDER

Det är förstås enklare att tanka en bensinbil eftersom det bara finns en “kontakt” och inte flera. Men det håller på att bli enklare i elbilsvärlden också. I princip tycker jag CCS-kontakten redan “vunnit” och är vanligast, och fler och fler biltillverkare verkar ansluta sig till den standarden.

 

RÄCKVIDD

Det är förstås inte kul att få “batteritorsk”, men ström är trots allt vanligare att hitta på landsbygden än bensin numera. Eftersom genomsnittssvensken inte kör mer än tre mil om dagen blir räckvidden heller inget problem för de allra flesta ens på vintern.

 

VÄRME OCH KYLA

En elbil är otroligt mycket mer effektiv när det gäller värme och kyla än en bensin- eller framför allt dieselbil, som kan ta väldigt lång tid på sig att bli varm vintertid. Elbilen kan också nästan alltid “förvärmas” på vintern vilket är superbekvämt, då är kupén varm när man kör iväg. Väldigt beroendeframkallande! Annars tar det bara några sekunder innan värmen kommer. Räckvidden blir kortare, absolut, men dagens elbilar har upp emot 40 mils räckvidd på sommaren och det är ändå 25 till 30 mil på vintern.

 

DRAGKROK

Det är ett väldigt “svenskt” fenomen som få andra länder är intresserade av, så det är inte så konstigt att det inte finns i elbilar än. Men det kommer! Flera nya modeller är på gång.

 

EFTERFRÅGAN

Du har du helt rätt, många biltillverkare slöar medvetet ned omställningen till eldrift för att fortsätta bygga bensinbilar och det ger långa väntetider. Men nu i dagarna börjar Volkswagen sälja sin billiga elbil som ska kosta ungefär som en Golf, och därefter tror jag prissänkningen kommer gå ganska snabbt.

 

Erik Söderholm

Redaktionschef recharge.se

 

Foto: Peter Gunnars

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top