Foto: André de Loisted
När Barbie för första gången visades upp på en leksaksmässa i New York våren 1959 bar hon högklackade skor och dinglande örhängen. En kvinnodocka med smal midja och stor byst – vad var meningen? Jo, barn behöver en docka, som inte ser ut som ett barn, för att fantisera kring vuxenlivet, hävdade Ruth Handler. Som medgrundare till leksaksföretaget Mattel hade hon noterat detta när hon sett hur dottern Barbara lekte med klippdockor.
Med draghjälp av en massiv tv-kampanj i Disney Channel fick Handler rätt: redan första året såldes omkring 300 000 dockor, därpå växte produktionen lavinartat under flera år.
Barbie blir ungdomligare
Barbies succéartade framfart är utan tvekan kopplad till förmågan att hitta en publik, hänga med sin tid och ständigt utvecklas. För den oinvigde kan Barbie låta som ett samlingsbegrepp för ett antal likartade och anonyma dockor. Men det räcker med att studera ett par exemplar från olika år lite noggrannare för att upptäcka stora skillnader mellan olika modeller. Ja, även samma modell kan variera stort vad gäller färgen på läppstiftet, ögonmakeupen och nyans på håret.
De första dockorna har något gåtfullt och vuxet över sig. Blicken är riktad åt sidan, läpparna inte ett dugg leende, kajalmålningen runt ögonen mörk och kraftfull. Men inom loppet av sju åtta år är mycket förändrat: Barbie tittar rakt fram, börjar le, får ungdomligare, rosigare hy. Hon blir också allt mer rörlig och lekfull i takt med att åren går.
Bildspel: Barbies utveckling mellan 1960 och 1972
De tidigaste exemplaren av Barbie ponytail nr 1 målades för hand och ansiktena kan därför se väldigt olika ut. När man övergick till så kallad stencilmålning minskade variationen, men färgerna på läppar, ögon, naglar och andra detaljer kan fortfarande skilja sig åt och ge dockorna olika uttryck.
I samlarkretsar är intresset störst för Barbiedockor tillverkade mellan 1959 och 1972, då dockorna slutade tillverkas i Japan. Kvaliteten på både dockor och kläder anses därefter ha sjunkit ganska radikalt. Dessutom var upplagorna fram till 1972 inte lika stora som under senare år – och en begränsad tillgång gynnar som bekant alltid efterfrågan.
Intresset för Barbie kanaliserades först genom fanklubbar för barn, som Mattel tog initiativ till genom sina återförsäljare.
I Sverige växte det fram hundratals lokala Barbie-klubbar, som fick brevväxla med Barbie. Mona Sahlin, sedermera partiledare för Socialdemokraterna, var med och startade en sådan klubb, som hon drev tillsammans med några lekkamrater. Sedan 1994 är det medlemmarna i samlarsällskapet Barbieringen som sitter på den mesta sakkunskapen och som har hjälpt oss med många uppgifter till denna artikel.
Barbie som feminist
Kerstin Bergström, ordförande i Barbieringen, hävdar bestämt att Barbie är feminist.
– Hon har alltid tjänat sina egna pengar och ägt sina egna boenden. Ken är ju mest en accessoar. Barbie har haft en rad olika jobb, däremot har hon aldrig varit hemmafru. Barbie var den första kvinnan i rymden. Hon och Ken var uppe i rymden redan 1965 iklädda ändamålsenliga astronautkläder. Hon var dessutom den första kvinnan som kandiderade till presidentposten i USA.