6 tips för att hantera din klimatångest
1. Organisera dig. Vi gör mer nytta och mår bättre när vi agerar tillsammans.
2. Fatta hellre ett stort beslut (minska flygandet) som gör skillnad än flera små med låg effekt (byta glödlampor).
3. Prata med andra. Påminn dig om att du inte är ensam om att oroa dig för klimatet.
4. Kom ihåg att det aldrig är för sent. Att ge upp är också ett sätt att försöka slippa undan oron och fortsätta som vanligt.
5. Tillåt känslorna att få finnas där, men kom ihåg att det går att agera och göra förändringar trots jobbiga känslor.
6. Tillåt dig stunder av att inte tänka på klimatet/miljön. För att vi ska orka kämpa behöver vi pauser när vi tänker på annat.
Två tredjedelar av svenskarna är “mycket oroliga” för klimatförändringar, enligt senaste mätningen från SOM-institutet. Mest oroliga för klimatet är unga kvinnor, som också är de som engagerar sig mest.
Klimatpsykologen Frida Hylander är en av dem:
– I takt med att läget har blivit mer akut har klimatfrågan blivit allt viktigare för mig. Inte minst sedan jag själv fick barn och då började jobba med klimatfrågan mer systematiskt.
Blivit en existentiell kris
Också Dagens Nyheters kulturchef Björn Wiman känner klimatoro. Han har i åtskilliga krönikor uppmärksammat klimatfrågan. I höstas gav han ut en bok med sina krönikor. Där beskriver han hur klimatkrisen har blivit en egen existentiell kris. Han känner sig “ömsom livrädd, ömsom förbannad, ömsom bedövad av sorg”.
Och han är inte ensam. Allt fler känner klimatångest, konstaterar Frida Hylander.
– Klimatångest har blivit en vedertagen term, men det är ingen diagnos. Ångest är ett begrepp som många slänger sig med. De flesta som pratar om klimatångest syftar nog på att de är oroliga. Men jag tror det finns människor som får kraftigt ångestpåslag av att tänka på klimathotet. Som har ångest också i klinisk mening.
Medierna påverkar ångesten
Människans klimatångest varierar utifrån vad som händer i världen. Det har en psykologisk förklaring:
– Det vi hör talas mycket om tror vi är vanligare och viktigare jämfört med andra saker. När medierna rapporterar mycket om klimatet seglar klimatfrågan upp som en viktig fråga för folket. När medierna rapporterar allt mindre kan vi börja tro att problemet är löst. Inom psykologin kallar vi det här tillgänglighetsbias. Det är en av hjärnans många fallgropar, säger Frida.
Tanken gör oss rädda
Frida Hylander driver den digitala plattformen klimatpsykologerna.se, där hon försöker sprida ett klimatbudskap som tar avstamp i psykologin. I höstas kom hon ut med en bok i ämnet. Som klimatpsykolog är hon intresserad av de mänskliga aspekterna i ämnet: Hur vi beter oss i relation till miljön och klimatförändringarna; varför vi gör som vi gör, eller varför vi inte gör mer än vi gör.
– Att tänka på klimatkrisen gör oss rädda. Då reagerar vi ofta med att vilja undvika – det är kroppens och hjärnans sätt att skydda oss från faror. Men istället för att undvika klimatångest behöver vi lära oss att hantera den – och agera.
Rätt utnyttjad kan klimatångesten vara en positiv drivkraft, menar Frida Hylander.
– Men det är en svår balans i att vara good enough och att verkligen engagera sig. Målet är att skapa en hållbar värld ekologiskt – och socialt. Därför är det viktigt att vi psykologer är med i klimatarbetet. Vi har kompetens för hur man både kan ta hand om sig själv – och bidra till en bättre värld samt hur man på bästa sätt genomdriver förändringar.
När vi ska göra förändringar är vi ofta gynnade av att fokusera på vad vi får snarare än vad vi förlorar. Frida Hylander talar också om vikten att leva nära sina värderingar. Alltmer forskning pekar mot att vi inte främst blir lyckliga av att leva ett friktionsfritt liv, utan av att leva ett meningsfullt liv där vi agerar i linje med vad som är viktigt för oss.
Miljövänliga förändringar
Frida Hylander jobbar just nu i ett projekt med privatpersoner som ska ställa om till en mer hållbar livsstil utifrån sina egna värderingar. Målet är att bibehålla sitt välmående, men samtidigt göra miljövänliga förändringar. Att livet inte behöver bli sämre bara för att vi lever miljövänligt. Man kan äta mer vegetariskt bara för att det är hälsosamt, gott och billigt.
– Projektet är en motvikt till mycket annat i miljörörelsen som är drivet av skuld och katastrof. Man ska sluta med det ena, ge upp det andra. Vi vet att det är en metod som inte fungerar bra för människor.
Ska kännas meningsfullt
Många som Frida Hylander möter ställer sig frågan hur stort eget ansvar de ska ta för klimatförändringarna.
– Det är inte enskilda människors skuld att vi är där vi är, men vi har ett ansvar. Den bästa drivkraften att göra förändringar på är att göra dem från ett värderingsdrivet perspektiv snarare än ett skulddrivet. Jag gör de här förändringarna för att det känns meningsfullt. För att det känns bra i magen.
Aktuella böcker om klimatet
Sent på jorden – 33 tankar om världens största nyhet (Atlantis), av Björn Wiman
Dagens Nyheters kulturchef Björn Wiman skriver om klimatkrisen. I sin senaste bok har han samlat sina krönikor sedan 2012. Finns att köpa här, reklamlänk via Apprl.
Scener ur hjärtat (Polaris), av Malena Ernman och Svante Thunberg
Om utbrända människor på en utbränd planet där väder, vind och vardag ökar i styrka för var dag. Operasångerskan Malena Ernman och hennes familj har skrivit en bok om att leva hållbart – för planetens skull. Finns att köpa här, reklamlänk via Apprl.
Eat good – recept som förändrar världen (Max Ström), av Johan Rockström
Framställningen av mat är mänsklighetens största utmaning klimatmässigt. Men det går att göra skillnad också hemma i köket, menar miljöprofessorn Johan Rockström. Ett 70-tal recept med råvaror som gör gott för både planeten och oss själva. Finns att köpa här, reklamlänk via Apprl.
Upplevelser i Stockholms natur (Polaris), av Erik Hansson, Oliver Karlöf och Vide Ohlin
Skriven av tre biologer som vill uppmuntra till fina upplevelser i naturen i närområdet. En motvikt till att flyga till en strand på andra sidan jordklotet. Finns att köpa här, reklamlänk via Apprl.
