1. Ny public service-avgift
Den gamla radio- och tv-avgiften – som idag ska betalas av alla hushåll som har en tv-mottagare – ersätts av en individuell public service-avgift. Den kommer vara en procent av den beskattningsbara inkomsten upp till ett visst tak. Taket kommer vid införandet vara drygt 1 300 kronor per person och år.
Avgiften ska betalas av alla som är över 18 år och som har en beskattningsbar förvärvsinkomst.
Börjar gälla 1 januari 2019.
2. Förändrad karens
Karensdagen vid sjukdom försvinner och ersätts med ett karensavdrag. Karensavdraget kommer att vara 20 procent av den sjuklön eller sjukpenning som man får vid sjukfrånvaro en genomsnittlig arbetsvecka. Syftet med ändringen är att det avdrag som görs när man är sjuk ska vara rättvist och förutsägbart. Nuvarande karensdag innebär att den som har oregelbundna arbetstider förlorar mer pengar om personen är sjuk under en dag när den skulle ha jobbat ett långt pass.
Börjar gälla 1 januari 2019.
3. Nya regler för spelmarknaden
Verksamheter som erbjuder spel och betting måste ansöka om licens för att få finnas på den svenska marknaden. Verksamheterna – oftast rör det sig om spelsajter – måste även ha tydliga loggor som visar att de har licens. Dessutom måste spelsajterna jobba mer aktivt mot spelmissbruk, bland annat ska det bli obligatoriskt för spelare att ange maxbeloppsgräns.
Börjar gälla 1 januari 2019.
4. Avgiftsfri tandvård för unga
Tandvården blir avgiftsfri för alla upp till 23 års ålder. Under de senaste åren har avgiftsfria ungdomstandvården successivt utökats från 19 till 22 års ålder. Syftet med att steg för steg höja åldern då det är avgiftsfritt är att säkerställa att unga fortsätter att se över sina tänder också när de börjat arbeta och studera. Grunden för en bra tandhälsa hela livet är bland annat regelbundna tandläkarbesök.
Börjar gälla 1 januari 2019.
5. Rökförbud på allmänna platser
Sverige får rökförbud på fler allmänna platser. Förbudet kommer bland annat att gälla på uteserveringar, tågperronger, busshållplatser, lekplatser och idrottsplatser. Förbudet gäller även elektroniska cigaretter. Målet är att minska svenskarnas bruk av tobak för att nå det mål man har om ett rökfritt Sverige 2025.
Börjar gälla 1 juli 2019.
6. Stopp för snusdosor med få prillor
Förpackningar med portionsförpackat snus måste innehålla minst 20 portioner. Att förbjuda försäljning av snus i små, och därmed prismässigt attraktiva, förpackningar minskar snusets tillgänglighet för minderåriga. Idag finns snusförpackningar som bara innehåller fem portionspåsar med snus och som endast kostar några kronor. Så små förpackningar kan närmast jämställas med styckförsäljning och kan locka unga in i ett snusberoende, enligt utredningen.
Börjar gälla 1 juli 2019.
7. Barnäktenskap förbjuds
Barngiftermål som skett utanför Sverige ska inte längre erkännas av staten. Tidigare har barn som varit över 15 år vid giftermålet och inte haft kopplingar till Sverige fått status som gifta när de kommit hit. Idag räknar man med att det finns minst 130 barn i Sverige som är gifta och att mörkertalet är stort, trots att det är olagligt att ingå äktenskap i Sverige om man är under 18 år.
Börjar gälla 1 januari 2019.
8. Mer matte och idrott i skolan
I grundskolan blir det efter sommaren mer undervisningstid i ämnena matematik och idrott och hälsa. Elever som börjar årskurs sju höstterminen 2019 kommer att få ytterligare 105 timmar garanterad undervisningstid i matematik. Dessutom fördelas från och med i höst ytterligare 100 timmars undervisning i idrott och hälsa mellan mellanstadiet och högstadiet.
Börjar gälla 1 juli 2019.
9. Ökat skydd för transpersoner
Transpersoner inkluderas i den svenska lagstiftningen gällande hatbrott. Hets mot folkgrupp och olaga diskriminering ska nu även omfatta transpersoner. Beslutet har tagits för att skydda transpersoner mot hatbrott, diskriminering och förolämpning. Lagändringen innebär att transpersoner, för första gången, inkluderas och erkänns i en svensk grundlag.
Börjar gälla 1 januari 2019.
10. Modernare regler för assisterad befruktning
Det blir lagligt i Sverige att utföra assisterad befruktning utanför kroppen med enbart donerade könsceller. Det betyder att ingen av föräldrarna behöver ha en genetisk koppling till det blivande barnet, tidigare har minst en av föräldrarna behövt ha det. Dessutom tillåts fler vårdinrättningar än universitetssjukhusen – det vill säga också privata kliniker – utföra befruktning utanför kroppen med donerade könsceller, till exempel IVF-behandling. Köerna har varit långa i stora delar av landet, men med den nya lagen ökar chansen att få vård inom rimlig tid. Syftet med de båda lagändringarna är att förenkla för ofrivilligt barnlösa att bli föräldrar.
Börjar gälla 1 januari 2019
