• Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Därför kommer påven till Sverige

    Påven Franciskusstundande besök i Sverige är unikt på flera sätt, menar Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén. Och i bästa fall blir det slutet på 500 års bråk mellan katoliker och lutheraner.

    Därför kommer påven till Sverige
    Franciskus besök i Sverige är en världshändelse. Bara en gång tidigare har en påve varit här. Foto: IBL

    Den 31 oktober kommer påven Franciskus till Sverige.

    – Mötet har potential att bli historiskt. Det är första gången på 500 år som den lutherska och katolska kyrkan tillsammans uppmärksammar reformationen. Det är stort. Vid andra årsdagar bakåt har man ibland ägnat sig åt att göra karikatyrer av varandra. Det här är en internationell angelägenhet. 

    Det säger Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén, som tar emot i kyrkokansliets ljusa, moderna lokaler i Uppsala. 

    – För Sveriges del kan det synliggöra att religionen i allmänhet och kristendomen i synnerhet har en stor betydelse, att det handlar om våra största frågor. Vi lever i en tid som ropar efter hopp. Vad kan vi egentligen hoppas på när mänskligheten står inför så stora utmaningar?

    Lutherska världsförbundet och Vatikanen är tillsammans värdar för mötet, som hålls i Lund – en stad med starka kristna traditioner både före och efter reformationen. Lutherska världsförbundet, där Svenska kyrkan ingår, samlar 72 miljoner medlemmar från 145 kyrkor. Den katolska kyrkan har över 1,2 miljarder medlemmar världen över. Tillsammans har man kommit överens om att jubileet ska vara en tid för gemensam eftertanke och självrannsakan, där man verkar för "försoning, fred och rättvisa för hela skapelsen".

     

    Ett öppet sår

    För en icke-troende samtidsmänniska kan Luthers hamrande på en tysk kyrkoport år 1517 framstå mest som en historisk kuriositet. Men reformationen främjade både demokrati och läskunnighet, samtidigt som den startade krig i Europa, ledde till förfölj-else och förtryck, splittrade samhällen och familjer. Och innebär än idag ett öppet sår på flera håll i världen. 

    – Det finns exempel på hur unga människor som varit djupt förälskade inte fått gifta sig för att den ena parten hört till fel kyrka, säger Antje Jackelén. 

    Även i Europa idag upplever "blandade" familjer en smärta över att inte kunna ta nattvarden tillsammans. 

    – Här finns en asymmetri. I Svenska kyrkan är alla som är döpta välkomna att ta emot bröd och vin, i den katolska kyrkan är det inte så.

     

    "Han har till och med arbetat en tid som nattklubbsvakt" 

     

    Träffat påven tidigare 

    Antje Jackelén har träffat Franciskus tidigare, första gången i maj förra året vid en audiens i Vatikanen. 

    – Det var ett personligt, varmt och intresserat möte med intensivt lyssnande på varandra. Påven är utan tvekan omtyckt i många kretsar, mycket av det han har sagt väcker hopp. Han gör ofta det oväntade och många uppskattar att han är spontan. Han har också fått mycket uppskattning för att han prioriterar arbetet med de fattiga, säger hon.

    Franciskus kommer från en enkel bakgrund i Argentina, har till och med arbetat en tid som nattklubbsvakt och har till mångas glädje uttryckt sig mer tolerant än sina företrädare om homosexuella.

    Hur ser er relation ut – är han en jobbarkompis eller världsledare?

    – En jobbarkompis är att ta i, säger Antje Jackelén och skrattar. Han är ledare för en världsvid kyrka, det märks inte minst när man läser hans encyklika om klimatet som kom ut förra året, där han kan rapportera om hur det ser ut i exempelvis Latinamerika och Sydostasien. Det är en styrka att kunna samla erfarenheter och tala med trovärdighet.

    Engagemanget för klimatfrågan har blivit en enande kraft mellan kyrkorna. 

    – De ekonomiska system vi har gör det inte synligt var kostnaderna för ekosystemet finns. Men det är inte bara en fråga om politik och teknologi, utan om rättvisa och andlighet. Eller ytterst – hur ser vi på vår roll som människor?

    Vad kan vi lära av den stora katolska gemenskapen?

    – Jag har träffat många katoliker som känner en stark solidaritet med sin kyrka, även när de är kritiska till den. Som med en familj. Man kan bråka och vara arg på sin familj, men inte begära utträde ur den, "Jag hör ju dit". I Svenska kyrkan är det lättare att säga "Om det inte passar mig så går jag". Kyrkan mår bra av att arga människor vill stanna kvar och bidra till förändring.

    Vad har påven anledning att vara avundsjuk på?

    – Det har jag inte funderat över… Kanske kraften i psalmsången, som är en stark tradition i den lutherska världen. Den blomstertid nu kommer, Härlig är jorden, Blott en dag, Tryggare kan ingen vara… Vår psalmskatt har talat till människor i många generationer och verkar aldrig bli förbrukad. Den förknippas med gemenskap och är också ett starkt uttryck för tro.

     

    Olika syn på kvinnan

    Hinder kvarstår i den ekumeniska, allmänkristna, processen. Den katolska synen på kvinnans roll i kyrkan är svårsmält för många lutheraner. 

    – När jag besökte påven i Vatikanen sa jag i mitt tal till honom att det är dags att inte bara tala för kvinnor och om kvinnor, man måste också tala med dem. 

    Vad sa han då?

    – Han lyssnade ju, säger Antje Jackelén och skrattar. Och de beställde faktiskt talet elektroniskt dagen efter. 

    Om ytterligare 500 år – firas gemensam nattvard då?

    – Då är varken du eller jag med… Men det hoppas jag verkligen. Och att det inte ska dröja så länge. 

    Håll dig uppdaterad med nyhetsbrevet!

  • Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!