• Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Helena Rönnberg: Brev som engagerar

    Näst efter att kritisera någons barnuppfostran, så är väl matvanor det känsligaste vi kan ge oss in på. Säkert är de flesta överens om att det är upp till var och en vad man stoppar i sig. Ändå får jag ofta kommentarer om mitt val att inte äta kött, för att inte tala om reaktionerna när jag berättar att min familj består av två veganer. 

    I ett tidigare nummer av Icakuriren intervjuade vi två författare som skrivit en bok om något de kallar miljödieten, som går ut på att både ens hälsa och planeten mår bra av minskat köttätande. Den artikeln fick Ingrid Jönsson i Staffanstorp att skriva ett långt och engagerat brev till mig. Hon tycker att vi borde lyfta fram svenskt jordbruk och svenskproducerad mat: "Visst påverkar vi miljön, med exakt ALLT vi gör. Jag kan hålla med om att vi har fått mycket av den osunda trenden med jättestora köttbitar, men även kakor och läsk från USA. Kanske ska vi istället titta på hur vi åt i Sverige för sådär 40–50 år sedan. Jag som är född 1958 minns att vi till exempel aldrig drack läsk på vardagar, och OM det dracks läsk fick man dela en flaska, alltså en 33 cl glasflaska, med syskon eller kompis. Det åts heller inte jättemuffins eller stora köttflaksbiffar. MEN – man åt UPP, mat slängdes inte!"

    Tack, Ingrid Jönsson, för dina tankar och din glöd! Du är bonde i andra generationen, dina söner är lantbrukare. Ni kämpar för att hålla det svenska landskapet öppet, och ni kämpar i motvind. Under åren 2010–2013 lades 3 945 lantbruk ner i Sverige. Det är tre lantbruk om dagen.

    I det här numret av Icakuriren har vi besökt ett andelsjordbruk norr om Växjö. Läs, engagera er, och gör som Ingrid Jönsson – hör av er när ni reagerar över något i Icakuriren! 

    Jag delar Ingrid Jönssons uppfattning om att matsvinnet är ett miljöproblem. Men en sak vill jag gärna korrigera. Icakurirens redaktion består inte av några veganer. Och veganerna i min familj är varken militanta eller fanatiska. De har bara valt att äta på ett annat sätt än de flesta andra. Och det måste få vara okej. Så låt oss börja med att respektera vars och ens sätt att äta. 

    Sedan kan vi börja prata om vad vi tillsammans kan göra för att vi och vår miljö ska må bra.

    Håll dig uppdaterad med nyhetsbrevet!
  • Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!