Det stormar kring vindkraften

Schaktmaskinerna har redan börjat äta sig fram kring Svartnäs, ett avsomnat gruvsamhälle med ett 50-tal själar i Dalarnas finnskogar.

Om planerna på vindkraftutbyggnaden blir verklighet, kommer maskinerna att fortsätta hyvla fram grusplaner och vägar till över 500 vindkraftverk här i de böljande gränstrakterna mellan Dalarna, Gästrikland och Hälsingland.

Hela parker med gigantiska torn, upp till 180 meter höga, väntas växa fram runt Svartnäs i den gröna energins namn.
– Några av dem kommer att sticka upp här bakom kyrkan, säger Lena Höglund som bor i Svartnäs och befarar att vindkraftparkerna ska förstöra den spirande besöksnäringen och traktens karaktär av vildmark.
– Landskapsbilden blir helt förändrad. Vem åker på vildmarkssemester till ett industriområde?

Från Lena Höglunds gula villa vid Bruksdammen är det svaga vattenbruset från dammluckorna det enda ljud som hörs. Med vindsnurrorna kommer stillheten att förbytas i ett stökigt “inferno” av ljudbangar och irriterande svischande från turbinerna, menar Lena Höglund som går i spetsen för protestorganet Svartnäs Vildmarksförening.
– Tornen blir dessutom livsfarliga att vistas kring, med tanke på risken för kringflygande is på vintern, säger Lena Höglund som långtifrån är ensam om att protestera mot vindkraftutbyggnaden.

Regeringen har antagit en nationell “planeringsram” som öppnar för 30 TwH vindkraft till år 2020, siffror som hittills varit rätt svåra att ta till sig.
Med allt fler av de uppåt 5 000 vindturbiner det handlar om på plats, utanför fönster och vid favoritsvampställen, kommer reaktionerna.
– Proppen har gått ur. Först nu börjar folk se vindkraftverken i landskapet, och förstå att de verkligen kommer att stå där, säger Lars Alfrost på Energimyndighetens vindenhet.
Bara i år väntas minst 353 nya vindkraftverk tas i bruk och det är nytt rekord.
– Vi möter en väldig opinion och diskussion kring vindkraften, och får dagligen samtal och mejl från folk som är arga och upprörda. Vi var inte riktigt förberedda på den här explosionen. Så just nu är det lite rörigt, säger Lars Alfrost.

I en debattartikel i Svenska Dagbladet tidigare i höst skrev en grupp skånska vindkraftkritiker att folk som bor nära snurrorna drabbats av “sömnstörningar och förhöjt blodtryck, huvudvärk, balansproblem, utmattning, ångest, till och med epilepsi”.

Gruppen hänvisar till “vindkraftsyndromet”, ett problem som utöver det hörbara bullret sägs bottna i “ett lågfrekvent ljud, som når mycket längre och tränger in i hus, ja in i människors och djurs kroppar.” I ett svar skriver företrädare för vindkraftbranschen att det inte finns några vetenskapliga bevis för att vindkraftsyndromet existerar.

Lena Höglund och maken Hans hoppar in i bilen för att visa vägen till några av de vindkraftverk som redan rests på bergen runt Svartnäs.
På slingrande gropiga vägar far vi långt bort på skogen, tills en vägbom sätter stopp för vår framfart. En fyrkantig grusplan har hyvlats fram ur marken och i centrum reser sig en grov påle av stål. Högt där uppe, till hälften dold av dimmorna, swooshar en stor propeller. Jaha, det är alltså så här det kommer att se ut. Och låta.
– Usch, säger Lena Höglund och hukar av obehag.

Utöver nätverket av vägar som behövs till de nya vindkraftverken, krävs nya kraftledningar för att ansluta de ofta avsides belägna vindkraftparkerna till elnätet – en ganska bortglömd miljöfaktor. Nya kraftledningsgator måste huggas upp, även i hittills oexploaterade områden.
– Det är åtskilliga mil nya ledningar som behövs. Ledningarna kommer att gå ovan jord, åtminstone när man kommer upp i spänningsnivå, så visst blir det ett intrång i naturen. Det handlar om kraftledningsgator på allt från 10 till 45 meters bredd, säger Fredrik Norlund på Svenska Kraftnät.
– Vårt största projekt just nu är Sydvästlänken, som delvis drivits fram av vindkraften. Det är helt nya kraftledningar mellan Hallsberg och Skåne, samt Nässjö och Oslo.
Den kanske mest kontroversiella sidoeffekten av vindkraften kan bli ökad press för utbyggnad av orörda älvar och vattendrag.

De dagar det inte blåser behövs nämligen så kallad reglerkraft som kompensation – och elbolagen förespråkar mer vattenkraft för att slippa bli beroende av kol och gas.
Hur mycket reglerkraft som behövs är än så länge oklart. Kjell Jansson, vd för branschorganet Svensk Energi, har hävdat att “vi måste bygga ut den svenska vattenkraften med 30 procent” på grund av vindkraftsatsningarna.
Vindkraftens reglerbehov har fått elbolagen att efterlysa mildare vattendomar, som ska skydda miljön och fisket, för att kunna köra hårdare med existerande vattenkraftverk och tappa mer vatten ur dammarna.

Är vindkraftens miljöprofil överdriven? Nej, säger Svenska Naturskyddsföreningens (SNF) ordförande Mikael Karlsson som vill öka utbyggnadstakten och menar att miljönyttan överväger nackdelarna. Konflikter kan undvikas genom bättre planering, öppenhet och delaktighet, enligt SNF.
– Negativa reaktioner från människor som bor i närheten är ganska väntade, men vi ska komma ihåg att vindkraftparkerna, fullt utbyggda, bara kommer att utgöra några promille av landets yta.
– Många upplever faktiskt inte alls vindkraftverken som störande. Själv tittar jag hellre på ett vindkraftverk än en motorväg eller ett kärnkraftverk – miljönyttan är definitivt större.