Läxa eller inte?

Att hjälpa en nyfiken sexåring med läxan är ett härligt sätt att umgås med sin son eller dotter. A som i apa, klarar de flesta av oss att lära ut.

Men i takt med att barnet hävdar alltmer självständighet kan gulligheten med hemuppgifter avta. Ditt barn vill hellre hänga med kompisar, se på teve, chatta eller drämma till orcher i ett dataspel. Medan tonårigen har undflyende kommentarer av typen: Glömde böckerna i skolan, Har ingen läxa idag. Gör den sen.

Om nu barnet skulle be om hjälp kan man upptäcka att man inte fattar ett dugg av matten. Myset vid köksbordet har ersatts med rys.

Det här med läxor är ingen enkel fråga. Samtidigt som vi vill att våra barn ska lyckas i skolan, vill nog många av oss slippa tjatet och bråket om läxorna på kvällarna.

– Läxor i sin nuvarande form borde skrotas, tycker Susanna Åhs, rektor vid Fittjaskolan i södra Stockholm.

Lotta Edholm, skolborgarråd (FP) i Stockholm håller inte med.

– Läxor behövs. De är en naturlig del av skolarbetet och ett sätt att visa att man tror på barnets förmåga.

Lotta Edholm är för läxor.

– Det är viktigt att ha höga förväntningar på alla elever. I det ingår att ha läxor. De visar att Jag tror att du kan klara det här utanför klassrummet, säger hon.

Hennes erfarenhet är att de flesta barn gärna tar emot hjälp av sina föräldrar. Att hemuppgifter svetsar samman hem och skola, och ger föräldrar en konkret inblick i vad barnen får lära sig och hur.

– Genom läxor tränar sig barnet på att arbeta självständigt, ta eget ansvar, koncentrera sig på en uppgift, och repetera kunskaper, som glosor, för att de ska sätta sig ordentligt, förklarar Lotta Edholm.

Hon menar att läxor är en nödvändig förberedelse inför högre studier: Att det kan bli problem om man inte tränat på att arbeta självständigt och ta eget ansvar. På högskolan förväntas man ju klara av att på egen hand ta sig igenom kompendium på hundratals sidor.

En del tycker att barnen ska få slippa hemuppgifter, vi vuxna behöver ju inte ta med jobbet hem. Men det stämmer inte, menar Lotta Edholm.

– Många vuxna har med sig arbete hem som de gör om kvällarna.

Lotta Edholm skulle gärna se en förändring i attityden gentemot skola och utbildning.

– Skola och utbildning är inte någon bestraffning utan en fantastisk chans och möjlighet för barn och ungdomar att utvecklas och klara ett eget liv när de blir vuxna, säger hon.

– I ett internationellt perspektiv lägger vi ner färre timmar på läxor än man gör i andra länder.

Den invändning mot läxor som Lotta Edholm tycker har störst relevans, är att inte alla elever har föräldrar som vill eller kan ta ansvar för barnets läxläsning, och att läxor därför riskerar att bli orättvisa.

– Skolan behöver se vad varje elev behöver stöd med, och vara uppmärksam på vilka elever som inte får tillräckligt med hjälp hemfrån. Skolan behöver också lära ut studieteknik så att barnet har verktyg för att själv klara av hemuppgifter.

Föräldrar har en viktig uppgift att fylla, även om samhället inte får lasta över för mycket av ansvaret för skolgången på föräldrarna, menar Lotta Edholm.

– Föräldrar behöver engagera sig i barnets skolgång och ge konkret hjälp med barnets utbildning. Det är ett ansvar man har som förälder.

Därtill erbjuder många skolor gratis läxhjälp efter skoltid för de elever som behöver lite extra, eller inte kan få något stöd hemma av olika skäl.

– Att avskaffa läxor för att de är jobbiga eller för att föräldrar inte kan eller vill ta något ansvar för barnets läxor är inget alternativ menar Lotta Edholm.

Susanna Åhs, rektor för Fittjaskolan i norra Botkyrka, är mot läxor.

Fittjaskolan är en av få skolor i Sveriges förortsområden som lyckats vända resultaten till positiva siffror, trots att föräldrarnas utbildningsnivå ligger bland de lägsta i landet, berättar Susanna.

Detta trots att lärarna förmodligen ger färre läxor än på andra skolor. Susanna Åhs tycker nämligen de flesta läxor som ges idag borde skrotas.

– De gör totalt sett mer skada än nytta, säger hon och ger följande exempel:

– Om barnet inte klarar av läxan eller saknar vuxen som kan hjälpa till när det är svårt, påverkas barnets läridentitet negativt. Barnet tänker Jag kan inte, Det är ingen idé. Jag är dålig på att planera och ta ansvar , Jag är en beslastning för mina föräldrar. Allt detta kopplar barnet till sin identitet, och hamnar i en neråtgående spiral.

Hon anser att läxor och skolan i allmänhet speglar den vita medelklasskulturen med ord som ordning och reda, disciplin, krav, och auktoritet. Och påpekar att läroplanen pratar om andra värden, som att odla barnets entreprenöriella förmågor.

– Där ingår bland annat initiativförmåga, nyfikenhet, kreativitet, problemlösning och att dra egna slutsatser. Ändå får eleverna fortsätta traggla in landskap efter landskap utantill i läxa. När får de börja jämföra likheter och skillnader mellan olika landskap? När ska de träna de högre förmågorna?

Susanna Åhs efterlyser en diskussion kring läxor på alla skolor.

– Läxor är inget som finns med i läroplanen, utan de ges av gammal vana. De gör barn från socioekonomiskt svaga förhållanden chanslösa. De orsakar stress hos barn och föräldrar, och kan orsaka gräl och kaos i en del hem. Det finns forskning som säger att utbrändheten letar sig ner i åldrarna, särskilt bland flickor i tonåren.

Hon menar att skolan behöver sluta ge läxor av gammal vana eller för att skolpolitiker förespråkar gamla tankemönster.

– Är läxor en service till föräldrar som efterfrågar dem eller en uttänkt arbetsmetod? Finns det andra arbetsmetoder som är mer effektiva, frågar hon sig?

Största problemet är hur läxor ges, anser Susanna Åhs. Att alla barn får samma läxa, medför bland annat att en del elever blir understimulerade, medan andra inte klarar av den.

Om man över huvud taget ska ge barnen hemuppgifter måste man tänka på ett helt nytt sätt, tycker Susanna Åhs.

– Uppgiften ska inte handla om rätt och fel, utan kan vara att intervjua sin förälder kring ett intressant ämne, som Vad tror du händer efter döden?. Eller att klassen driver en blogg ihop, där de på en bestämd tid loggar in tillsammans med läraren, så han eller hon finns där som stöd i bakgrunden.

Susanna Åhs tänker att det finns mycket som skolan kan lära av elevernas it-kunnande, och överföra till skolans värld.

– Det handlar om att presentera smarta och roliga uppgifter som stimulerar barnet till att vilja lära sig mer. Ett modernare sätt att undervisa – och lära.

Men förändring tar tid. Även Fittjaskolan ger läxor. Susanna Åhs pratar om en kompromiss. Personligen skulle hon gärna dra ner på antalet läxor och öka antalet timmar i skolan istället. Lärarna tycker olika. Och många föräldrar tycker att deras barn ska få mycket läxor. De ser dem som en kvalitetsstämpel, ett tecken på en bra skola.

– Fittjaskolan har kanske rykte om sig att ge för lite läxor, så blir det när man står inför förändringar. Alla blir inte nöjda. Men jag är övertygad om att för varje läxa som ges finns också förlorare.

Läxors effekt saknar stöd i forskningen

Läxor är, enligt Ingrid Westlund, skolforskare vid Linköpings Universitet, något vi i samhället tar för givet. Något som ska finnas, något som alltid har funnits, något bra. Men något stöd i forskningen för att läxor har någon positiv effekt, saknas.

Inte heller tankar om att läxor svetsar ihop hem och skola, har någon grund inom forskningen, konstaterar hon vidare.

– Läxor som ett harmoniprojekt vid köksbordet, är en förlegad bild. Istället pratar föräldrar och barn om gråt, tjat och tidspress i samband med läxor. Och allt fler föräldrar köper hjälp från privata läxföretag åt barnen för att de inte hinner eller kan vara vara hjälplärare.

Att betala för läxhjälp kan även vara ett sätt att höja barnets betyg. Något Ingrid Westlund menar på ett kraftfullt sätt bjuder in socio-ekonomiska skillnader.

– Vill vi ha en skola där de som är begåvade, men inte har råd med extra läxhjälp, får tävla mot tjocka plånböcker. Och får man då de som bäst passar för kvalificerade yrken, frågar sig Ingrid Westlund.

Hon pratar om en kris för skolan när lärarnas förmåga att exempelvis lära ut matte så lätt kan ersättas av föräldrar och läxföretag, och hur man ska tänka kring skolplikten, om eleverna kan nå kunskapmålen på andra sätt?

Hon tycker inte att hemuppgifter är fel i alla lägen. Däremot att lärare behöver fundera över vad en läxa är. Det vill säga: Vilka uppgifter som passar sig, om alla ska ha samma uppgift, när eleven ska jobba med läxan, hur lång tid som är rimlig att läxa ner på läxan.

En positiv funktion läxor kan ha, är enligt Ingrid Westlund överinlärning. Att träna på något man lärt sig och förstår för att befästa en kunskap.

Vad säger skolverket?

Det finns inget inom läroplanen som säger att eleverna måste ha läxor. Däremot säger skollagen att eleverna ska ha inflytande över sin utbildning. Hur mycket och på vilket sätt handlar om elevernas mognad och ålder.

– Det borde finnas goda möjligheter för elever och lärare att diskutera frågan om läxor, eftersom läroplanen säger att lärare och elever tillsammans ska planera undervisningen, säger Eva Röyter, vid Skolverket.

Av: Mia Coull