Varför bryr sig ingen om EU-valet?

Handen på hjärtat: när tänkte du på Belgien senast?

Nästan ett och ett halvt decennium sedan Sverige gick med i EU känns Europa ungefär lika avlägset och främmande som alltid här uppe vid Nordpolen.
Tv-serierna är från Amerika, semesterresan går till Thailand och för övrigt är ju Sverige världens bästa land. Varför bry sig om vad vinpimplarna på kontinenten tjafsar om?
Intresset är uruselt för sommarens val till Europaparlamentet, bara 41 procent väntas rösta. EU:s Eurobarometer visar att hela 36 procent av svenskarna inte har några åsikter alls om det Europasamarbete vi deltar i sedan 1995. Föreställningar om den egna förträffligheten kan mycket väl vara en av orsakerna till det minst sagt ljumma intresset, menar journalisten och EU-experten Ylva Nilsson.
– Det kan jag ju säga, att under mina elva år i Bryssel sade varenda europé man pratade med att svenskarna, de ser sig som lite bättre än alla andra. Vi är inte aggressiva eller frustrerade. Vi har heller inget mindervärdeskomplex, som danskar och finnar. Det är bara ett ointresse – vi tittar på lite grann från ovan och säger ”ja, ja grabbar, kul att ni orkar hålla på…”

Även EU-kommissionären Margot Wallström har observerat detta milda storhetsvansinne bland svenskarna. Det gör folk från andra länder generade, har hon berättat för Icakuriren.

I en intressant passus i Eurobarometern från i höstas slår statistikerna fast att ”bilden av en omfattande Brysselbyråkrati tycks ha fått starkare fäste i Sverige än på andra håll.”
Misstänksamheten mot Europa­projektet, ofta kallat för elitprojekt, är med andra ord stor. Vilket är sunt. Eller så är det inte det. Tänk om det är gamla fördomar om europeisk/latinsk korruption, rödvin på förmiddagarna och – flämt! – bordeller som spökar?
Politikerna hemma i Sverige tar hur som helst det säkra före det osäkra och vill för allt i världen inte oroa publiken med för mycket EU-snack. Eller EU-snack överhuvudtaget.
I valrörelsen 2006 lyste Europafrågorna nästan helt med sin frånvaro i partiernas manifest och debatter. Motsägelsefullt nog förväntar sig samma partier att svenskarna med liv och lust ska engagera sig i vårens EU-parlamentsval. Nere i Bryssel och Strasbourg sitter Sveriges folkvalda Europarepresentanter och känner sig bortglömda.
– Mer än hälften av all lagstiftning i Sverige har sitt ursprung i EU. På många områden, som miljö och klimat, är besluten i EU långt viktigare än i riksdagen. Ändå har partierna inte gjort EU-frågorna till en del av vardagen i den svenska politiska debatten. EU betraktas fortfarande som något speciellt, klagar EU-parlamentarikern Anders Wijkman (KD).
– Ett annat problem är media som nästan aldrig är på plats i EU-parlamentet. De vet inte vad vi sysslar med. Och kan därför framställa parlamentet som ointressant. Det är på gränsen till kränkande. 70–80 timmars arbetsvecka år efter år behandlas som om det inte var något värt!

Tråkighetsfaktorn ska förstås inte underskattas. Politiker vill ogärna erkänna det, men EU är sagolikt krångligt och få normalt funtade medborgare plöjer med glädje EU:s Lissabonfördrag från pärm till pärm.

Ylva Nilsson håller med om att mediaskuggan är en demokratisk katastrof. Men den helt avgörande orsaken till svenskarnas njugga Europaintresse är enligt henne en annan:
– Andra världskriget. Sverige var inte med, vi befann oss geografiskt och mentalt utanför den största händelsen som inträffat i modern tid i Europa. Det tror jag färgar vår Europaupplevelse väldigt mycket. Vi står fortfarande utanför och tittar på.
Tyskland, Frankrike och Storbritannien delar en otäck historia, men den är ändå gemensam. I många europeiska länder är EU-flaggan ofta en självklar del av stadsbilden, den vajar utanför offentliga byggnader och bildar fond när presidenter och ministrar håller tal. I EU-landet Sverige är flaggan fortfarande ytterst kontroversiell, efter alla dessa medlemsår. Den lyser med sin frånvaro på gator och torg och frågan om den ska hänga i riksdagen har debatterats i över ett decennium.
Efter förhandlingar på högsta politiska nivå har partierna till slut enats om att EU-fanan ska upp bredvid den svenska i riksdagen under Sveriges EU-ordförandeskap, från 1 juli och ett halvår framåt.
– Men sedan ska den bort, säger Ulf Holm, Miljöpartiets gruppledare i riksdagen.
 

Därför är EU-valet viktigt!

Det är klart att du ska bry dig om EU. De direktiv och förordningar som antas där,
påverkar din vardag i allra högsta grad. Här är några exempel.

Klimatsmartare bil & flyg
I fjol klubbade parlamentet igenom ett energi- och klimatpaket som innebär att EU-ländernas utsläpp av växthusgaser ska ner med minst 20 procent till 2020. Att sy ihop ett klimatavtal som kan accepteras av USA, Indien och Kina blir en av årets största EU-utmaningar.
I paketet ingår att nya personbi­lar ska få släppa ut max 130 gram koldioxid per kilometer från 2012. I dag släpper nya bilar ut i genomsnitt 160 gram per kilometer.
Dina flygresor blir sannolikt dyrare när EU:s regler om utsläppshandel träder i kraft 2012, med mellan 4 och 40 euro per biljett.

Tryggare sparande
Du ska få högre insättningsgaranti för dina sparpengar. Om en europeisk bank går i konkurs ska kunderna ha garantier på upp till 100 000 euro (913 000 kronor), enligt ett förslag från parlamentet. Slutligt beslut tas av Europeiska unionens råd.

Samma skola för alla
Du kan redan studera i alla EU-länder och ha rätt till studiemedel. Inom några år ska också alla nationella utbildningar bli helt likvärdiga och jämförbara, för att underlätta jobbsökandet över nationsgränserna.

Billigare mobilsamtal
Dina kostnader för att ringa och ta emot mobilsamtal inom EU har redan sjunkit sedan parlamentet införde ett pristak 2007. I dag får priset för ett utlandssamtal vara högst 0,46 euro per minut. Till sommaren kommer priset att sänkas ytterligare, till 0,43 euro per minut.

Mindre tv-reklam
Trött på irriterande tv-reklam? I december införs nya, striktare regler. Reklaminslag i samband med filmer och nyhetsprogram får förekomma högst en gång per halvtimme. Produktplacering i barnprogram blir förbjudet.

Mindre nätmobbning
Risken för att du (eller ditt barn) drabbas av hot, mobbning och förödmjukelse på internet och via mobiltelefoner ska minska genom en europeisk jättesatsning som sjösätts i år. Programmet har en budget på 55 miljoner euro.

Lättare jobba utomlands
Du ska få det ännu lättare att ta ett jobb eller starta företag i andra EU-länder. Tjänstedirektivet, som träder i kraft fullt ut senare i år, ska avskaffa onödig byråkrati medan nationell arbetsrätt och socialförsäkring inte ska ändras.

Säkrare leksaker
Risken för att ditt barn skadas av farliga leksaker ska ner. Ett nytt direktiv förbjuder cancerframkallande ämnen och begränsar användningen av tungmetaller och doftämnen.
Varningstexter på leksaker måste vara tydliga och begripliga, även vid köp på internet.

Friskare luft
Risken att du drabbas av cancer och andningssvårigheter till följd av små partiklar i luften ska ner. Parlamentet har definierat en maxgräns för partikelhalten, från 2010 måste det finnas mätstationer i städer med över 250 000 invånare för att kontrollera halterna. Ett direktiv som begränsar användningen av bekämpningsmedel i närheten av parker, lekplatser och vattendrag införs 2011.