Fakta och råd
Fakta och råd grundar sig på flera skriftliga källor samt intervjuer
med Icakurirens dietist Viveca Annell och experter på Livsmedelsverket.
1. Akrylamid
Mycket höga halter cancergift i Potatis-chips
Larmet från de svenska forskarna orsakade rubriker i hela världen år 2002. Chips, bakverk och friterad och stekt potatis innehöll cancerframkallande akrylamid.
LARMET VAR BEFOGAT!
Larmet var befogat. Det visade nyligen forskningsresultat av 20 forskare, som i tre år har varit knutna till ett stort EU-finansierat projekt. När kolhydrater upphettas till höga temperaturer bildas akrylamid, ett ämne som har visat sig kunna orsaka cancer. Eftersom ämnet är kromosomskadande finns det ingen nedre gräns som anses ofarlig. Det finns akrylamid i tillagade och bakade livsmedel vi köper, men det bildas också vid matlagning hemma. Livsmedelsindustrin har möjlighet att minska halterna akrylamid i till exempel chips och kex med 40 procent, men tester visar att mängden gift inte går ner. Två gånger om året testar Livsmedelsverket mängden akrylamid i 100 livsmedel.
Vi kan göra en hel del hemma för att undvika akrylamider, eftersom det även bildas vid matlagning.
Råd
Var försiktig med friterad mat. Det är stor skillnad i halten akrylamid i gyllengul pommes frites jämfört med gyllenbrun.
Undvik hårt grillad och hårt stekt mat.
Ät mindre chips, snacks och hårt bakade bakverk.
2. Anilin
Giftigt ämne i köksredskap av svart plast
Släng det svarta köksredskapet i plast! Det larmet har vid upprepade tillfällen kommit under 2000-talet. Tester har visat att svarta köksredskap kan innehålla giftigt anilin (MDA) som kan läcka ut i maten – särskilt vid varm matlagning.
SÄLLSYNT MEN FARLIGT!
Anilin tillhör gruppen primära aromatiska aminer och misstänks kunna skada arvsanlagen. Det finns ingen nedre gräns när det anses ofarligt.
Senast var det en mattång av märket Jamie Oliver som drogs in sedan giftet upptäckts i för höga halter. Tidigare har larmen handlat om svarta stekspadar och vispar i plast.
Problemet med anilin är väl känt i hela Europa och om tester i något land visar på gifter i svarta köksredskap blir det känt genom RASFF, det gemensamma larmsystemet för livsmedelsprodukter.
80-talets stora matlarm när det gäller läckage av gifter från plast handlade om inplastad ost, då pvc-plastfolie användes till mat som förpackades i butik. Mjukgörare kunde läcka ut i feta livsmedel, som ost. Den typen av plastfolie används inte längre.
En aktuell risk är däremot läckage från plastbehållare i mikrovågsugnen. Mat kan snabbt komma upp till temperaturer över kokpunkten då en del typer av plast kan börja smälta och läcka.
Råd
Fråga före köpet av svarta köksredskap i plast om det finns någon garanti för att de inte innehåller primära aromatiska aminer som anilin (MDA). Börjar ditt svarta köksredskap se slitet ut, släng det. Det är större risk att fnasig plast utsöndrar gifter. Mikra alltid maten på porslin, glas eller mikrougnssäker plast. Behållare som tål mikrovärme är märkt med vågor, ”For microwave” eller ”Tål 120 grader”. Mikra inte i plastpåsar.
3. Dioxin
Varning för irländska flaskprodukter
I slutet av förra året upptäcktes höga halter dioxin i irländskt griskött, 60 till 200 gånger
över gränsvärdet. Tidigare dioxinlarm har framför allt handlat om fet Östersjöfisk.
VAR VAKSAM!
Det finns alltid fog för matlarm som handlar om dioxin. Dioxin är ett samlingsnamn på några av de giftigaste ämnena forskarna känner till och kan bland annat ge skador på nervsystemet, sätta ner immunförsvaret, påverka fortplantningen och orsaka cancer.
I höstas kom det fram att irländska grisar hade matats med djurfoder som innehöll höga halter dioxin. Flera företag drog in produkter med irländsk fläskkött, däribland Findus, Subway och Dafgård och köttet stoppades inom hela EU.
I fet fisk från Östersjön ligger dioxinhalten upp till fem gånger över gränsvärdet i EU och
halterna går inte ner. Fet fisk från Östersjön får därför inte säljas som människoföda i öviga Europa.
Finland och Sverige har dispens från förbudet.
Dioxin kan överföras till barnet vid graviditet och amning. I augusti kom nya forskarlarm att även spermierna blir färre hos en femtedel av alla män. I höga doser kan dioxin vara akut giftigt.
Råd
Det är svårt att undvika fläskkött från Irland, eftersom ursprungsmärkning är frivillig. Men just nu behöver du inte oroa dig, det irländska fläskköttet som innehöll dioxin är stoppat.
Var mer vaksam när det gäller strömming och annan fisk från Östersjön, som ju fortsätter att säljas. Ät sällan! Eller gör som i resten av Europa, som följer de gränsvärden som finns för EU – undvik helt att äta strömming och annan fet Östersjöfisk. Välj sill, som är samma fisk fast från Västkusten.
4. Glutamat
Giftet i din mat. Glutamat kan ge fetma, synproblem och hjärnskador.
Smakförstärkaren glutamat finns som tillsats i en mängd färdigmat och orsakade rubriker 2007. En del forskare hävdar att ämnet kan ge nervskador och att det blockerar hungersignaler så att vi äter mer.
OFARLIGT MEN ONÖDIGT
Glutamat är en av de mest utskällda tillsatserna i mat, kanske för att den är helt onödig. Tillsatsen är en quickfix till bättre smak – de smakämnen som finns naturligt förstärks. En del människor har vittnat om huvudvärk, svettningar och tryck över bröstet. Djurstudier har visat att att glutamat kan ge neurologiska skador och störningar i energibalansen. I höstas kom också forskning på människor, som visar att glutamat kan orsaka fetma. Men Livsmedelsverket anser fortfarande att glutamat är ofarligt. Flera svenska tillverkare har ändå börjat ta bort glutamat ur sina produkter, bland annat Familjen Dafgård och Campbell soppor.
Råd
Titta efter E_620–E_625 i ingrediensförteckningen om du vill undvika glutamat. Ofta står det E_621. Tillsatsen är helt onödig. Kravmärkt mat innehåller aldrig glutamat.
5. Azo-färgämnen
Tillsatser i godis ökar risken för hyperaktiva
Azofärgämnen i kombination med konserveringsmedel kan göra barn rastlösa och okoncentrerade, skrev tidningarna 2007. Dessutom finns det personer som är allergiska mot de starkt röda och gula färgerna.
GER HYPERAKTIVA BARN
Av allergiskäl var azofärgämnen länge förbjudna i Sverige, men efter ett EU-beslut 1999 blev de tillåtna. Nyligen har brittiska forskare konstaterat hyperaktivitet och koncentrationsstörningar hos barn som åt mycket mat som innehöll azofärgämnen och konserveringsmedel. Trots att handlarna i flera år har bedyrat att azofärgämnen undviks, är de fortfarande vanliga i bland annat flera läskedrycker och energidrycker, godis och snacks, stenbitsrom och tårtor.
Råd
Om du har barn och vill undvika Azo-färgämnen titta i ingredienslistan efter följande nummer: E_102, E_104, E_110, E_122, E_123, E_124, E_128, E_129, E_151, E_154, E_155, E_180. Enklare är att välja bort starkt färgat godis, dryck och bakverk. Färgrika råvaror, alltså frukter och bär, är däremot bara nyttigt.
6. Aspartam
Light-saft vapen mot myrorna
Sötningsmedlet aspartam har orsakat flera matlarm under de 20 år det har funnits. För några år sedan var det dags igen, när italienska forskare kom fram till att råttor hade fått cancer av aspartam.
OFARLIGT!
Sötningsmedlet aspartam är ett av de ämnen i mat som har studerats mest av forskarna. Hittills har enstaka studier visat på risk för cancer och hjärntumörer, men de motsägs av den mängd studier som inte uppvisar några hälsorisker alls.
Forskningsstudien i Italien har kritiserats av andra experter som hävdar att den lilla ökningen av cancer hos råttorna inte kan kopplas till aspartam, utan kom av åldersskäl.
Det finns ändå en rekommenderad övre gräns för hur mycket aspartam man ska sätta i sig på en dag. Den är satt i relation till kroppsvikt. Om du väger 60 kg kan du dricka motsvarande 4 liter lightläsk per dag.
Det senaste larmet om aspartam handlade om en privatperson som i höstas bekämpade myror med en flaska Fun light. De dog, kanske mest beroende på den trögflytande vätskan enligt en toxikolog.
Råd
Alla matlarm när det gäller aspartam har avskrivits. Det är ofarligt.
För den som vill gå ner i vikt kan det ändå finnas risker med aspartamsötade produkter, eftersom all sötma kan trigga hungerkänslorna så att man äter mer. Och även konstgjord sötma underhåller sötsuget.
7. Transfett
Fetter är som en tickande bomb
Det farliga transfettet var ämnet för mängder av artiklar för några år sedan. Transfett ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Danmark hade infört en lag som satte en gräns för mängden transfett i maten, men vårt livsmedelsverk höll hårdnackat emot.
INGET FÖRBUD – ÄN
När transfetterna uppmärksammades som mest publicerades flera oberoende tester. En del skräpmat och snacks innehöll mycket transfetter. En McDonaldsmåltid i Sverige visade sig också innehålla mycket mer transfetter än en på andra sidan sundet, i Danmark.
Forskare har visat att risken för hjärt- och kärlsjukdom ökar med 25 procent för den som äter mat med mycket transfetter. Det konstgjorda transfettet är ett vegetabiliskt fett som är på väg att bli fastare. Det finns också naturligt transfett i nötkött och mjölkprodukter, men det är inte lika dåligt för hälsan.
I dag har många tillverkare slutat att använda transfett och halterna har gått ner, även
i Sverige. Ofta används palmolja i stället, som är lite bättre för hälsan men ofta sämre för miljön.
EU-parlamentet krävde i augusti ett förbud mot transfett. Förslaget ska behandlas av EU-kommisionen och det kan ta lång tid innan ett beslut kommer.
Råd
När det står ”härdad vegetabilisk olja” kan det betyda att produkten innehåller transfetter.
Tester har visat att onyttig mat som snacks, friterad mat, rostad lök, industribakade kakor och glass kan innehålla höga halter. Det finns många skäl, inte bara transfett, att äta lite av den maten.
8 andra larm
1. Aluminium
Det fanns en tid när halva svenska folket slängde sina aluminiumkastruller av rädsla för att få Alzheimer. Det hade konstaterats att demenssjuka hade högre aluminiumhalter i hjärnan. Ytterligare forskning har emellertid inte kunnat påvisa något samband mellan insjuknande i alzheimer och aluminium i mat och dricksvatten. Larmet är numera avblåst.
2. Melamin i Kina
Melaminlarmet växte i omfattning under hela hösten, tills den fasanfulla vidden blev känd. Sex barn hade då dött och 300_000 kinesiska barn insjuknat. Kinesiska tillverkare av mjölkersättning till spädbarn hade tillsatt giftet
i mjölken för att höja proteinhalten och dölja att den spätts ut. Melamin används för att tillverka plast och kan ge njursten. Risken att drabbas i Sverige är väldigt liten. Här har man inte funnit några mätbara halter vid de kontroller som gjorts, men i övriga EU har livsmedel stoppats.
3. E-nummer
Det senaste året har många lärt sig att vända på matvarorna och läsa de finstilta ingredienslistorna med alla E-nummer. Men en hel del tillsatser behövs och en del kan vara naturliga! C-vitamin har E-numret E_300. De som arbetar med till exempel livsmedelshygien efterlyser också balans i debatten. Tack vare vissa E-nummer blir vi inte lika ofta sjuka av skämd mat som förr. Om du vill undvika tillsatser, välj ekologiskt framställd mat som inte får innehålla mer än ett fåtal av alla de E-nummer som finns.
4. Ehec
Larmen om ehec är vanligast på sommaren. Bakterien finns hos en del kor, får och getter och när den överförs till människor orsakar den kraftig magsjuka, men även njurproblem. Barn drabbas svårast, så svårt att de kan dö. Smittan kan finnas i rökta köttprodukter, men även i osköljda grönsaker. Varning! Ha aldrig picknick i en kohage och tvätta händerna efter bondgårdsbesök.
5. Galna kosjukan
Efter det stora larmet om Galna kosjukan i Storbritannien i mitten av 90-talet stoppades all användning av köttmjöl för utfodring av kreatur. I sällsynta fall kan människor smittas av de sjuka korna och utveckla en ny form av den dödliga Creutzfeldt-Jakobs sjukdom. De flesta fall har konstaterats i Storbritannien. Ingen svensk har drabbats. En sjuk ko har avlivats i Sverige.
6. Snuskig köttfärs
Ommärkning av köttfärs smygfilmades i slutet av 2007 på fyra stora Ica Maxi-butiker i Stockholmsområdet. Uppdrag gransknings avslöjande slog ner som en bomb. Bakterier har lätt för att växa till i malet kött. Sista förbrukningsdag innebär att köttfärsen är otjänlig och inte får säljas. Bästföredatum är däremot en uppskattning och maten får fortsätta säljas. Det är inte tillåtet för en handlare att märka om mat med en senare ”Sista förbrukningsdag” eller ”Bästföredag”.
7. Listeria
Bakterien listeria kan finnas i till exempel opastöriserad ost, rökt och gravad lax, färdigskivad skinka och kall färdigmat. Allt fler drabbas också vid exotiska utlandsresor. Symtomen kan variera hos dem som drabbas. Äldre och personer med nedsatt immunförsvar ska vara extra vaksamma, eftersom dödligheten i den gruppen är cirka 20–30 procent. Gravida ska också vara försiktiga, eftersom fostret kan skadas.
8. Mögelgift
Det farliga mögelgiftet alfatoxin upptäcks med jämna mellanrum i livsmedel. Förra året var det två larm i Sverige, för ris och jordnötter. Inom hela EU stoppades betydligt fler produkter. Spotta genast ut en nöt som smakar dåligt! För övrigt får vi förlita oss på att nötterna, riset och den torkade frukten med mögelgifter stoppas i stickprovskontrollerna.
