En knapp på armen hjälper diabetessjuka Stella: “Livet har förändrats helt”

Stella var bara 4 år när hon fick sin diabetes typ 1-diagnos. Det var en dramatisk upplevelse för hela familjen och mamma Charlotte Drakeklint minns paniken.

– Vi visste ju ingenting om typ 1-diabetes, inte mer än att det är en obotlig sjukdom och vi hamnade i en form av chock, säger Charlotte.

Hon hade märkt hur dottern börjat dricka mer och mer och kissat väldigt mycket under sommaren.

– Jag hade rest mycket i jobbet och när jag kom hem reagerade jag på att Stella var orkeslös och att hennes babyhull var borta. Jag har jobbat inom vården och plötsligt slog det mig att hon kunde ha diabetes. Jag bad min man Krister googla på symtomen och allt stämde, säger Charlotte.

De åkte direkt till sjukhuset där man tog prover som visade att Stellas blodsockervärde var skyhögt.

– Jag minns att sköterskan sa: “Nu kommer era liv förändras.” Och sen fick vi åka direkt till Astrid Lindgrens sjukhus eftersom det var bråttom.

En kronisk sjukdom

Ketonförgiftning är ett akut tillstånd som kan drabba alla diabetiker och är livshotande.

– Det kan gå extremt snabbt om man varit utan insulin en längre tid. På sjukhuset fick de lära sig sambandet mellan kolhydrater och insulin, hur man beräknar rätt dos och vad som är normala värden.

All mat som innehåller kolhydrater måste vägas för att veta exakt hur mycket insulin Stella ska ha.

– Det är ju en kronisk sjukdom och Stella tar stort ansvar i sin vardag.

Blodsockret måste också kontrolleras mellan måltiderna och på natten så att det inte ändras för mycket åt något håll. För Charlotte är det en enorm styrka att hon och Krister sköter sjukdomen tillsammans.

– Förut delade vi på ansvaret och tog varannan natt då vi ställde klockan och gick upp varannan timme för att mäta Stellas blodsocker. Då får den andre sin sömn och vila, annars skulle man nog krascha.

Första månaderna behandlades Stella med insulinsprutor men sedan fick hon sin första insulinpump och sedan hösten 2021 har hon en ny sensor på armen som ser ut ungefär som ett plåster, en så kallad Realtids-CGM som heter Dexcom G6 och som mäter hennes sockervärde i realtid och skickar signaler till en app i mobilen. Därefter kan man dosera rätt mängd insulin.

Lycklig och självständig

Charlotte och Krister kan också se sockernivåerna direkt i sina mobiler och appen varnar både vid höga och låga sockervärden.

– Livet har förändrats helt. Nu kan Stella leka hemma hos kompisar som andra barn, säger Charlotte.

I två år fick de vänta på bytet till den nya pumpen och mätaren. Men det var det värt. För Stella har vardagen blivit betydligt lättare även om man som förälder till ett barn med diabetes ändå alltid behöver ha kontinuerlig koll.

– Det är smidigt när jag exempelvis simmar eller tränar cheerleading. Allt är enklare och jag slipper sticka mig, säger Stella.

Tack vare Stellas avancerade blodsockermätare som hela tiden mäter glukosnivåerna kan mamma och pappa numera få bättre nattsömn.

– Nätterna är betydligt lugnare nu, vi går upp när den larmar och inte varannan timme. Larmet sitter i våra mobiler som ligger vid sängen, säger Charlotte.

Stella känner en helt ny frihet. Numera kan hon gå ensam till grannbarnen och kompisar utan sina föräldrar. Hon kan åka buss själv med sin storebror till skolan och kanske bäst av allt leka utan att pappa och mamma ropar och oroar sig hela tiden.

– Det är fantastiskt, nu kan Stella vara lika självständig som andra barn. Stella är så lycklig!

Så fungerar blodsockermätaren

En knapp på armen underlättar diabetikerns vardag. Med den nya moderna blodsockermätaren slipper diabetiker sticka sig i fingret och kan ändå ha superkoll på blodsockret.

Knappen är en sensor som kontrollerar glukosvärdet, så att diabetikern kan hålla koll på sitt blodsocker. Man kan mäta sina sockernivåer flera hundra gånger per dygn utan att behöva sticka sig vid varje tillfälle.

Metoden heter Realtids-CGM (CGM är en förkortning för continuous glucose monitoring) och har blivit mycket uppskattad hos både patienter och läkare.

– Realtids-CMG är en revolution inom diabetesvården. Patienterna kan numera sköta sin behandling själva och får en enormt god överblick över långtidsblodsockret. Det innebär en mycket bättre livskvalitet, säger Jarl Hellman, överläkare inom diabetesvård vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Tekniska framsteg underlättar behandligen av diabetes

Tack vare en snabb teknisk utveckling de senaste åren har livet underlättats betydligt för alla med typ 1-diabetes. Hjälpmedlen blir allt mindre och nättare och innehåller allt mer avancerad teknik. Nu kan man till exempel kontrollera datum för olika blodsockernivåer och hur de hänger ihop med insulindoser, träning, arbete och andra aktiviteter.

– Man kan ta dagen mer som den kommer och man får större frihet eftersom man inte behöver planera som tidigare, säger Björn Ehlin, förbundsordförande på Svenska Diabetesförbundet.

– En annan fördel är att det hjälper dig att förstå hur mat, motion och andra faktorer påverkar din diabetes. Många CGM-mätare har dessutom larm som utlöses om ditt blodsocker blir för högt eller lågt.

Nya studier vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet visar att tekniken med kontinuerlig blodsockermätning, CGM, vid typ 1-diabetes leder till bättre blodsockervärden jämfört med dem som mätte sitt blodsocker med traditionellt stick i fingret, dessutom mår man bättre och är nöjdare med behandlingen.

På sikt minskar en jämnare blodsockernivå risken för följdsjukdomar i exempelvis hjärta och kärl, ögon, fötter och njurar. De nya blodsockermätarna vänder sig i första hand till personer med typ 1- diabetes.

– Så gott som alla barn med typ 1-diabetes i Sverige, nästan 98 procent, får CGM för att underlätta blodsockerkontroll och majoriteten, 85 procent, av alla vuxna med typ 1-diabetes har också CGM. Däremot är det få med typ 2-diabetes som har CGM men det finns önskemål om det, säger Björn Ehlin.

Diabetes: Det händer i kroppen

Insulin är ett hormon som behövs för att cellerna ska ta upp socker från blodet. Hos friska människor bildas rätt mängd insulin.

Vid typ 1-diabetes förstör kroppens egna immunförsvar de insulinproducerande cellerna i bukspottskörteln. Varför sjukdomen uppstår vet man inte. Insulin behövs för att kroppens celler ska kunna använda socker som energi.

När kroppen slutar producera insulin kan cellerna inte längre ta upp allt socker och blodsockernivån blir för hög. Obehandlad typ 1-diabetes leder till att man är väldigt törstig, kissar ofta, blir trött och kraftlös, mår illa och får ont i magen, suddig syn och går snabbt ner i vikt.

Skillnaden mellan typ 1 och typ 2-diabetes

Vid typ 1-diabetes kan inte kroppen tillverka insulin. Det behöver då tillföras med injektioner via spruta eller pump. Vid typ 2-diabetes kan kroppen fortfarande producera insulin men det räcker inte för kroppens behov. Risken att få typ 2 ökar med stigande ålder och övervikt.

Så vanligt är det Över en halv miljon svenskar har diabetes, de flesta har typ 2-diabetes. Omkring 50 000 personer har typ 1-diabetes, varav 7 000 är barn.

Källa: Forskning.se, vårdguiden 1177.se, Diabetesförbundet, diabeteswellness.se.