Till vilken grupp hör du?
De kostmedvetna: Högt intag av fiberrikt bröd, frukt, grönsaker, frukostflingor, fisk och lättyoghurt och lågt intag av fiberfattigt bröd. För män inkluderade det även mycket grädde och för kvinnor mycket färskost. Lågt intag av rött kött, charkuterier och sötade drycker noterades hos båda könen.
Lågfettgruppen: Högt intag av lättmargarin, lättmjölk och lättyoghurt, lågt intag av smör.
Dressing- och grönsaks-gruppen: Högt intag av fleromättat fett i form av dressing/olja, grönsaker, kyckling, salta snacks, ris/pasta, stekt potatis och ost, men lågt intag av kokt potatis, sylt och socker.
Traditionalisterna: Högt intag av ägg, margarin, kokt potatis, fisk, rött kött/charkuterier, grädde och mjölk med hög fetthalt.
Te-frukost-gruppen: Högt intag av te, flingor, sylt/socker, yoghurt med hög fetthalt, mjölk med hög fetthalt, men lågt intag av kaffe och rött kött/charkuterier.
Socker-gruppen: Högt intag av godis, kakor, glass och sötade drycker.
Forskare vid Lunds universitet har följt 20 487 friska personer under 20 års tid och hittat flera samband mellan deras val av mat och risken för dem att drabbas av bland annat hjärtsjukdom och diabetes. Längs vägen utkristalliserade sig sex tydliga matmönster som var vanliga hos både kvinnor och män.
– Våra fynd visar att det vi kallar hälsosam mat ligger i linje med de europeiska näringsrekommendationer och minskar risken för hjärt- kärlsjukdomar och särskilt risken för typ 2-diabetes, säger Ulrika Ericson som lett studien.
Det som framkom tydligt i studien var nämligen precis detta. Hälsosam kost, det vill säga ett högt intag av fiberrikt bröd, frukt och grönsaker men lite rött kött, charkuterier och sötade drycker, kan kopplas till mindre risk för hjärtinfarkt och typ 2-diabetes hos både män och kvinnor. Männen hade även en minskad risk för stroke och mindre uttalad viktuppgång.
Även männen i “Dressing- och grönsaks-gruppen” hade en minskad risk för hjärtinfarkt, medan både kvinnor och män i “Lågfettgruppen” hade en ökad risk för typ 2-diabetes.
De återstående matmönstren visade ingen koppling till hjärt- kärlsjukdomar eller typ 2-diabetes alls. Kvinnorna i “Te-frukost-gruppen” hade dock gått upp minst i vikt vid uppföljningen 20 år senare.
Karaktäriserande för “De kostmedvetna” är att de i genomsnitt var äldre och mer utbildade, åt större mängd energi, protein, kolhydrater, fibrer och c-vitamin, men mindre mängd fett och socker än individer i de andra grupperna. Deras livsstil kännetecknades också av att de var mer fysiskt aktiva på sin fritid än andra och att de rökte i mindre utsträckning.
Kan man då inte äta mejeriprodukter längre, eller äta rött kött? Jo, det kan man. Slutsatsen, enligt Ulrika Ericson, är helt enkelt att det är helheten som räknas.
– Bra matvanor behöver inte innebära att man helt utesluter vissa livsmedel, bara man väljer att äta mest av det som anses hälsosamt, som exempelvis fullkorn, frukt och grönsaker, säger hon.
