• Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • "Jag låter inte astman stoppa mitt aktiva liv"

    Efter att ha jobbat många år i ett mögelangripet hus drabbades Majvi Olsson av svår astma. Det blev början på en tuff period med sjukskrivning och medicinering. Men Majvi gav inte upp utan skaffade nytt jobb och lärde sig hantera sin sjukdom.

    Bild 1290455

    Det är kul att vinterpyssla ihop. Majvi visar väninnan Eva Holmberg hur  man fixar en fin liten låda för tepåsarna.

     

    När Majvi fick huvudvärk och blev hes på jobbet, tänkte hon inte så mycket på det. Till en början. Men när hennes kollegor på förskolan också drabbades förstod hon att något var riktigt fel.

    – Jag började hosta och när jag kom tillbaka till skolan efter sommarlovet fick jag plötsligt jättesvårt att andas. Min man fick komma och hämta mig med bilen.

    – Jag kunde inte sova på hela natten utan var tvungen att sitta upp för att få luft. Jag fick diagnosen på vårdcentralen nästa dag, när de hörde mina hemska pip. Det var astma.

     

    Majvi Olssons arbetsplats var ett mögelangripet gammalt hus. Hon hade jobbat där i många år och ryser fortfarande när hon tänker på den kusliga, unkna mögelstanken och de fuktskadade plastmattorna på golvet.

     

    Det var definitivt ingen bra miljö att vistas i, varken för personalen eller för de små barnen. Huset renoverades under många år men fick till slut rivas.

     

    Astmasymtomen hade sakta kommit smygande, men efter den där första dramatiska attacken, när kroppen inte klarade mer, kunde hon inte gå tillbaka till arbetet. 

    – Jag blev sjukskriven och fick mediciner. Det var början på ett helt nytt liv, säger Majvi, som likt många svenskar gått med en oupptäckt, kanske livshotande, astma i flera år utan diagnos.

     

    Växte upp på lantgård

    Majvi är en varm, omtänksam och engagerad kvinna. När vi knackar på i villan i Malmö tar hon emot med tända, levande ljus i den gråmörka vintereftermiddagen. Och på soffbordet står nybryggt kaffe och hembakad tigerkaka.

     

    Hon tycker om att baka. Och att pyssla med krukväxterna. Men som fuktkänslig astmatiker, är det inte en självklarhet att ha fönsterbrädan i vardagsrummet fylld av vackra växter. Hur mycket blomsterälskare man än är.

    – Nej, det kräver en del disciplin. Jag tål ju inte fukt och mögel och därför byter jag jord i krukorna ofta för att slippa mögelangrepp i jorden. Jag tar upp växterna, spolar av rötterna och planterar i ny jord.

    – Dessutom har jag växter som tål att torka ut, då behöver jag inte vattna så ofta.

     

    Efter astmadiagnosen för många år sedan, ville inte Majvi bli sjukpensionär, efter ett års sjukskrivning. Fast doktorn nog tyckte att det var det bästa.

    – Nej, aldrig i livet. Jag medicinerade med bland annat kortison och det gick bra. Men jag var hela tiden jätterädd för att få ett astmaanfall. Jag fick halvtidsjobb som dietkokerska, med ansvar för matlagningen på en allergisanerad förskola, jag tror att det var den första i landet. 

     

    Många astmatiker tål inte pälsdjur, pollen och olika typer av mat. Men så är det inte för Majvi.

    – Jag växte upp på en lantgård och tumlade runt i hölasset och lekte med alla våra hästar, hundar och katter utan minsta besvär. Nej det värsta för mig är fukt, mögel och starka dofter.

     

    För fem år sedan miste hon sin man hastigt och oväntat i en svår sjukdom. De hade planerat för ett spännande pensionärsliv tillsammans, med husvagn och utlandsresor. Det blev en chock och en omställning till ett helt nytt och annorlunda liv för Majvi.

    – Vi träffades när jag var 16 år och vi fick tre fina barn, Camilla, Christer och Charlotte. Och nu har jag fem härliga barnbarn också! Men det tog lång tid innan jag hämtade mig och orkade komma tillbaka till ett vardagsliv igen. Jag kom i konflikt med mitt liv. Jag kände mig ensam och bortglömd och astman blev mycket sämre. Men jag fick hjälp av en psykolog och jag lärde mig avslappning.

     

    Bild 1290456

    Majvi tål inte fukt och mögel, men älskar sina växter. - Det går bra om jag byter jorden ofta.

     

    Flera av barnbarnen har allergibesvär av olika slag.

    – Men man kan aldrig jämföra en allergi med en annan, det har jag lärt mig, allt måste dubbelkollas, säger Majvi, som trots att hon själv mått dåligt, ryckt ut och hjälpt flera av sina allergidrabbade barnbarn till en bra förskolemiljö.

     

    Efter makens bortgång gick hon så småningom in i en ny fas i livet.

    – Jag hade då jobbat på allergisanerade förskolor i många år efter min astmadiagnos. Jag blev mer och mer engagerad, för det finns så mycket okunskap kring astma och allergi. Jag gick med i astma- och allergiföreningen i Malmö och sitter nu i styrelsen.

     

    Inspekterar förskolor

    I dag åker Majvi, 67 och pensionär, runt och håller viktiga föredrag, fritt ur hjärtat, om allergi och allergisanering. Hon arbetar tillsammans med intresserade politiker och försöker påverka besluten, till allergikernas bästa. Hon kan inte räkna alla förskolor som hon har inspekterat och hon känner att hon bara måste ta reda på varför det ibland blir fel.

    – Titta här, säger Majvi och visar sin fulltecknade almanacka medan hon, med viss möda, försöker hitta en ledig tid för fotograferingen till Hemmets Journals reportage.

    – Det är förläsningar, det är allergiföreningen där jag håller i olika aktiviter som lapptäcksteknik, det är gammeldans med PRO, det är barnbarnen och alla mina vänner. Oj, vad jag har mycket. Och på sommaren är jag ute och cyklar till kulturella ställen.

     

    I dag medicinerar hon bara med en astmamedicin, Symbicort i pulverform. Den går direkt ner i lungorna.

    – Det blir morgon och kväll nu när det är kallt och fuktigt ute. Men på sommaren räcker det ofta med en dos. Och så tar jag Aerius, mot nästäppa. Vi astmatiker är ju extra infektionskänsliga, så blir jag sjuk måste jag snabbt ha antibiotika.

     

    Rädslan för att drabbas av en astmaattack finns fortfarande där.

    – Det har hänt då och då, även om det var länge sedan, och det är fruktansvärt jobbigt att inte få luft. Du andas in och sedan kommer inte luften ut igen, när luftvägarna drar ihop sig. Jag är noga med hur jag lever, man vet ju aldrig vad man kan råka ut för.

     

    Majvi har sagt upp morgontidningen för att hon mådde dåligt av lukten av trycksvärta. Hon går ogärna på bio, det är popcornen som doftar för starkt för hennes känsliga luftrör.

    – Och jag känner genast om någon har mögellukt i kläderna. Jag sitter alltid på ytterplats på teatern, eftersom jag kan få panikkänslor om jag sitter mitt i raden. Tänk om jag får ett anfall. Jag har också oftast en väninna med mig ute på stan, för säkerhets skull.

    – Jag undviker folksamlingar och åker aldrig buss ensam, utan planering. Jag undviker till exempel rusningstid.

     

    I dag tycker hon ändå att hon lever ett bra liv.

    – All information jag samlat har lärt mig att hantera min sjukdom bättre. Det finns en tanke bakom allt jag gör och jag har blivit mycket tuffare med åren!

     

     

    Viktnedgång kan ha effektBild 1290457

    En av tio svenskar lider av astma, en sjukdom som kan komma när som helst i livet. I vuxen ålder är det fler kvinnor än män som insjuknar och många har astma utan att veta om det. Professor Christer Janson är verksam vid lung-och allergikliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

     

    Vad är astma?

    – Astma är en sjukdom som ger ökad retbarhet och inflammation i luftvägarna. De typiska besvären är attacker av andnöd, pip i bröstet och hosta. Astma i barndomen beror ofta på att man är allergisk mot till exempel pälsdjur eller pollen, medan astma som börjar när man är vuxen ofta inte beror på allergi.

    – Oavsett om man har en allergisk astma eller inte, så försämras den ofta vid förkylning eller i kontakt med irriterande ämnen som rök, starka dofter eller kyla. Många patienter med astma får också besvär vid ansträngning eller på natten.

     

    Är det en vanlig sjukdom? 

    – Ungefär en av tio svenskar har astma. De som insjuknar är mest barn och unga vuxna men man kan få astma när som helst i livet. I barndomen får pojkar oftare astma än flickor medan hos vuxna är det tvärtom. Det är vanligare att kvinnor insjuknar än män.

    – Har man väl fått astma så fortsätter den oftast under lång tid, ibland under hela livet. Ett undantag är barn med astma, där det är ganska vanligt att astman försvinner eller blir bättre när barnen blir vuxna.

     

    Vilka riskfaktorer finns det?  

    – Övervikt och fetma ökar risken. Passiv rökning är också en riskfaktor. Egen rökning tycks också öka risken att få astma, särskilt hos unga vuxna, liksom vissa yrken, särskilt där man utsätts för mycket damm. Det gäller till exempel lantbruksarbetare och lokalvårdare.

    – Det finns också undersökningar som talar för att luftförorening från trafik och fuktskador i bostäder ökar risken. Vi har också i några av våra studier hittat samband mellan besvär med sura uppstötningar och halsbränna (reflux) och astma.

     

    Har många astma utan att veta om det?

    – I en stor internationell undersökning av vuxna så fann vi att bara hälften av dem som vi bedömde hade astma, hade fått en astmadiagnos. Men motsatsen är också ganska vanlig. Personer som har besvär med andningen men inte har astma, kan felaktigt få en astmadiagnos. Till exempel patienter med KOL. En noggrann astmautredning är väldigt viktig!

     

    När ska man gå till doktorn?

    – Om man har upprepade besvär från luftvägarna, som pip i bröstet, attacker av andnöd eller långvarig hosta, bör man söka läkare.

     

    Vilka behandlingar finns det?

    – Livsstilsförändringar, särskilt viktnedgång, kan ha en bra effekt. Också att göra sig av med katten, om man är kattallergisk. Astmatiker ska inte röka och inte utsättas för andras rökning.

    – Vissa med väldigt lindriga besvär klarar sig med att bara ta luftrörsvidgande inandningsmedicin vid behov. Exempelvis Bricanyl, Ventoline, Ventilastin och Buventol. De flesta astmatiker behöver också något som dämpar inflammationen i luftvägarna. Pulmicort, Flutide, Novopulmon och Giona är exempel på sådana läkemedel.

    – Ibland behöver man kombinera inflammationsdämpande läkemedel med medel som ger en långvarig luftvägsvidgning. Till den gruppen hör Symbicort, Seretide och Innovair. En annan typ av inflammationshämmande läkemedel som man ibland lägger till är Singulair. Detta medel är ett av få astmaläkemedel som tas som tablett.

    – Vid allergisk astma så finns det en del andra alternativ. Personer som har astma på grund av allergi mot pollen eller pälsdjur kan ha nytta av så kallad hyposensibilisering. Man vänjer då gradvis kroppen mot det man är allergisk mot. Under tre till fem års behandlingstid får man sprutor med det man är allergisk mot. Vid gräsallergi finns tabletter, Grazax.

    – För personer med väldigt svår astma finns också andra behandlingsalternativ: Xolair är en spruta som man tar var annan till var fjärde vecka. Den blockerar allergiska antikroppar. Protexo är en slags luftrenare, som man använder under natten.

     

    Hur påverkas livskvaliten?

    – Målet är att astmapatienter ska ha en lika god livskvalitet som friska, under förutsättning att de tar sin behandling. Våra undersökningar visar dock att så inte alltid är fallet. Sömnstörningar är vanliga hos astmapatienter och bara 4 av 10 astmapatienter i primärvården har en god astmakontroll.

     

    Forskning?

    – Vårt långsiktiga mål är att kunna förebygga astma genom att förstå mer om vad som orsakar sjukdomen. Vi vill ta reda på hur olika sorters astma skiljer sig åt, för att ge den enskilda patienten bästa möjliga behandling.

    – Vi tror att vi redan inom en snar framtid kan få fram en mer riktad behandling för varje patient genom att till exempel mäta halten kväveoxid (NO) i utandningsluft och inflammationsämnen i blodet samt förbättra utredning av allergier.

  • Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!