• Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Diskbråck: Träningen gjorde mig smärtfri

    Under ett helt årtionde hade Malin Fröstad fått höra att hon absolut inte fick träna med sitt diskbråck. Till slut var hon så handikappad att steloperation var enda lösningen. Men då träffade hon sjukgymnasten som förändrade allt.

    Bild 1291678
    Träningen har betytt allt för Malin Fröstad. Tack vare den slipper hon nu den handikappande värken i ryggen. Här får hon råd av sin personlige tränare Martin Carboo.

    Malin Fröstad, 39, kände sig totalt uppgiven den där höstdagen i fjol när hon var hos ortopeden och fick sin hårda dom. 10 år av ryggplågor med kronisk smärta hade nått sin kulmen och det fanns bara en utväg: att steloperera ryggen.
    – Visst var det ett hårt bud, men jag accepterade läkarens beslut eftersom jag var villig att göra vad som helst för att bli kvitt min outhärdliga värk, säger Malin.
    – Jag kände mig som en 80-årig gammal tant som inte ens kunde handla mat eller dammsuga utan att få svåra smärtor.

    Idag är det en helt annan Malin som berättar sin livshistoria för oss när vi hälsar på i Farsta. Det är en glad och aktiv kvinna som beger sig till gymmet minst tre gånger i veckan.

    Ryggbesvären är som bortblåsta! Allt tack vare träning. Men vägen hit har varit krokig.
    – Det grämer mig faktiskt lite att det har tagit så lång tid i onödan, att experterna gav mig olika bud. Tidigare fick jag till exempel veta att jag absolut inte kunde träna och stretcha, tvärtom skulle jag vila min rygg. Ironiskt nog, eftersom det är träningen som slutligen gav mig min livskvalitet tillbaka.

    Kronisk smärta
    Hemma hos familjen Fröstad i Farsta finns även Malins två barn, Zebulon, 11 år, och Destiny, 14.
    Bild 1291679
    Numera kan Malin äntligen göra saker som att åka pulka och simma tillsammans med barnen Destiny och Zebulon.
    Det är en sammansvetsad familj som tillbringar mycket tid tillsammans. Det var efter dottern Destinys födelse som de första smärtorna kom.
    – Jag var mammaledig när jag fick ryggskott för första gången. När sedan Zebulon kom till världen år 2000 blev ryggen ännu sämre och jag fick mitt första diskbråck, det såg läkarna på röntgen. Den ischiasliknande smärtan gjorde fruktansvärt ont och gick rakt ner i höger ben.

    – Jag fick en kronisk, daglig smärta. Tidigare hade jag tränat på gym, men det var inte att tänka på längre.
    – Under årens lopp besökte jag olika läkare och ortopeder, men de tyckte att jag var för ung för behandling. De ville vänta och se om diskbråcket läkte ut av sig själv, säger Malin och fortsätter:
    – Men jag blev bara sämre och var tvungen att äta olika mediciner, bland annat antiinflammatoriska och smärtstillande medel.

    Svårt att arbeta
    För 1,5 år sedan förvärrades smärtan ännu mer. Plötsligt kunde inte Malin längre sova på nätterna på grund av värken. Tidigare hade hon tvingat sig iväg till jobbet som barnskötare på en förskola, eftersom hon märkte att smärtan förvärrades när hon var hemma och vilade i sängen. Men när nattsömnen blev lidande blev det allt svårare att arbeta.

    Hon kunde inte sova på högra sidan på grund av värk, och bara en liten stund på rygg innan smärtan blev olidlig. I ett försök att bli kvitt värken var hon uppe och gick på nätterna.

    Till slut blev den fruktansvärda tröttheten och smärtan för svår. Ny röntgen visade att Malin hade fått tre diskbråck på tre olika ställen! Läkarna skrev nu ut starkare morfinliknande tabletter.

    – Resultatet blev att jag gick omkring som i ett töcken. Medicinen tog i och för sig udden av smärtan, men smärtfri blev jag aldrig. Jag var konstant trött på grund av smärtan och tabletterna. Energin gick på sparlåga och så klart blev mina barn påverkade. Jag tvingades avstå från många aktiviteter med dem.
    – Jag kände mig både orolig och rädd. Skulle mitt liv alltid vara så här?

    Började träna
    I september 2010 fick Malin äntligen en remiss till Stockholm Spine Center i Upplands Väsby, en mottagning som är specialiserad på diskbråck. Nu fick hon beskedet av ortopeden om steloperation. Eftersom de tre diskbråcken satt på olika ställen vågade man inte göra en vanlig diskbråcksoperation.

    Samtidigt bad ortopeden henne, att som sista försök ta kontakt med en specialiserad ryggsjukgymnast för att se om det möjligen skulle hjälpa. Hon blev rekommenderad att besöka Robin Wakeham på Fysiocenter Odenplan i Stockholm och fick tre månaders respit. Om det inte hjälpte skulle ryggen stelopereras.
    – Jag hade i och för sig hade jag testat sjukgymnastik några år tidigare, men då hade det inte fungerat, minns Malin. Men jag tänkte att jag inte hade något att förlora.

    – Robin Wakeham tittade på mina röntgenbilder och sa att han förstod att jag hade bedrövligt ont. Jag var nästan gråtfärdig.
    – Jag fick mjukstarta med små bålstabilitetsövningar och övningar för de inre magmusklerna. Efter en månad såg jag redan så pass stora resultat att jag kunde sluta med medicinerna.

    – Robin bad mig även kontakta en personlig tränare. Det kändes härligt att äntligen få börja jobba med någon som vet exakt hur jag bör träna, och att någon överhuvudtaget sa att jag får träna!

    Ny energi
    – Nu hade jag två ryggexperter som tog hand om mig. Kombinationen sjukgymnastik och träning passade mig perfekt. Efter fem månader hade jag byggt upp styrkan i min rygg och var i stort sett smärtfri!
    Sedan dess har jag fortsatt att träna och slipper värken, trots mina diskbråck. Det är knappt jag tror att det är sant!

    Inte nog med att Malin slipper smärtan och de starka medicinerna. Hon slapp även att opereras och därmed förlora rörligheten i ryggraden.
    – I januari i år skulle jag ha opererats – men se hur mitt liv ser ut i dag! Jag tränar 3-5 gånger i veckan och det känns underbart. Ryggen och bålen är numera de starkaste partierna på min kropp.

    – Idag kan jag istället få en trötthets-känsla i ryggen om jag tar i för mycket
    Bild 1291680
    - Jag är så oerhört glad över att träningen hjälpt mot smärtan. Men samtidigt känner jag mig lite bitter över att jag inte fått den här hjälpen tidigare, säger Malin Fröstad.
    och överanstränger mig eller gör någon konstig vridning med kroppen.
    – Min energi är tillbaka och jag är rörlig på ett helt annat sätt. Nu kan jag umgås obehindrat med mina barn och åka pulka, simma och åka skidor, utan att få ont. Min rygg hindrar mig inte längre att leva som jag vill!

  • Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!