Gissa om många blev förvånade då Kevin Andersson på en bakluckeloppis i försommartider plockade fram kartong efter kartong innehållande mängder av tomtar i olika storlekar och med skiftande utseenden.
Trots tidpunkten på året var det ändå han och övriga familjen – bestående av sambon Marielle och femårige sonen Milo – som lockade flest kunder.
– Vi sålde ungefär 150 tomtar, vilket var jättekul. Men det var inte precis så att det märktes att de försvann, säger Kevin med ett skratt.
Nej, inte med tanke på att det totala antalet var cirka 7 000, fördelade på inte mindre än 36 kartonger!

Kevin Andersson
Ålder: 30 år.
Familj: Sambo med Marielle, sonen Milo, 5.
Bor: I en lägenhet i centrala Norrköping.
Gör: Jobbar med industrisanering.
Galna i tomtar
Tomtarna ärvde Kevin av sin farmor Anita, som vid en ålder av 78 år gick bort i våras.
– När jag skulle transportera hem dem till oss fick jag packa vår bil smockfull och köra fyra vändor fram och tillbaka för att få med allt, säger Kevin med ett stort leende.
Läs även: Maria tog över Georgs väveri: ”Hon är svaret på en bön, en självklar arvtagare”
– Hon älskade verkligen tomtar och samlade på dem under stora delar av sitt liv. När man kom hem till farmors och farfars lägenhet vid juletider var det som att få en tandblekning av allt ljus. Man visste inte vart man skulle titta.
För att hinna med alla förberedelser började Anita och hennes man sätta upp alla tomtar och andra julgrejer redan i oktober–november.

– En del av tomtarna bodde som i en liten stad i tre våningar som min pappa och farbror byggde åt dem, berättar Kevin.
Kevin har många glada minnen av Anitas tomtar från det att han var väldigt liten.
– Vi firade alltid julafton hos farmor och farfar – och vi kunde ibland vara mellan 15 och 20 personer. Det var många fina traditioner och något att verkligen se fram emot. Julen är den överlägset största högtiden i vår familj och vi är väl alla mer eller mindre galna i tomtar.
– Varje år fick vi alltid varsin godisask och en Trisslott. Om jag vann något? Nej, ingen stor vinst i alla fall. Eller den största vinsten var väl egentligen att få fira jul på ett sådant varmt och härligt sätt som vi gjorde, det är något som jag uppskattar jättemycket.

Tomtar överallt
Farföräldrarnas lägenhet var prydd från golv till tak med olika sorters juldekorationer.
– Tomtarna var överallt, i varje rum och de blev bara fler och fler för varje år. Farmor handlade både på loppisar och köpte nya. Dessutom gav vi tomtar till henne i present och när vi köpte klappar till julklappsspelet. Farfar var den som bar kartongerna upp från viden och ner igen och han fick slita lite mer för varje år.
Läs även: Lill-Maries Lillputtland lockar tusentals: ”Att skapa är ett av mina största intressen”
– Tomtarna fanns även på allt från gardiner och sängkläder till handdukar, glas, muggar, porslin och ljus. Ja, på det mesta helt enkelt. Det var inte många centimetrar där man kunde missa att det var jul.

Fick ärva allt
Efter att farfar Kurt gick bort för fem år sedan blev jularna inte riktigt de samma igen.
– I fjol var farmor så dålig att hon till och med hade svårt att öppna sina paket. Dagen hon gick bort var en stor sorg för mig, för vi stod varandra så nära. Jag åkte ofta hem dit för att hälsa på och vi pratade även mycket i telefon.
Att det blev Kevin som fick ärva de kära tomtarna vid dödsboet var kanske inte någon större överraskning.
– Mina föräldrar bor i Spanien och min farbror hade redan fullt av julsaker. Jag och min sambo hade också en hel del, men lite till får allt plats – speciellt de tomtar som jag har flest minnen till.
Med mycket kärlek plockade Kevin ut dessa tomtar och lade till dem i den egna, digra samlingen av julgrejer.

Ville bevara minnet av farmor
De tomtar som blev över visste han först inte var han skulle göra med. Men alla kartonger fick inte plats, hur gärna han än hade velat av nostalgiska skäl.
Läs även: Nostalgiskt mode på Annicas klädmuseum: ”Jag har aldrig kunnat slänga någonting”
– Vissa släktingar tyckte att jag kunde köra tomtarna till återvinningen, men det fanns inte ens på kartan för mig att förstöra dem. Det hade jag inte hjärta till. Då hade nog farmor vridit sig i sin grav.
I stället ville Kevin hedra henne genom att sälja tomtarna var för sig.

– Jag är säker på att hon hade blivit lycklig över att andra får glädje av hennes fina samling. Jag valde att göra det för att bevara minnet av farmor och hennes alldeles speciella relation till julafton.
Under bakluckeloppisen, som arrangerades i Inre hamnen i Norrköping, sålde han för glatta livet med ett stort leende på läpparna.
– Det kändes verkligen som att farmor var med mig och jag tänkte på henne varje sekund där. Hon var min bästa vän och en fantastiskt älskvärd person, som jag saknar otroligt mycket.
Många kom fram till Kevin och ville prata om den gigantiska samlingen av figurer föreställande den vitskäggige farbrorn som alltid kommer på besök i december.
Hundratals ville köpa
Under loppisen intervjuades Kevin av lokala Norrköpings Tidningar, som skrev ett reportage. Efter att det publicerats var det många som hörde av sig och ville köpa tomtar av honom.
– Jag hade inte ens i min vildaste fantasi trott att det skulle vara ett sådant stort tryck. Bara under de första dagarna var det säkert hundra personer som visade intresse. Det kändes lite overkligt, men samtidigt väldigt bra.
Efter en del efterforskning visade det sig även att en del av tomtarna hade ett lite större samlarvärde.
– Bland annat köpte en kvinna i Stockholm en av tomtarna för 1 500 kronor. Det var en tysk tomte och hon sa att om den inte varit lite trasig skulle jag kunnat ha fått runt 8 000 kronor för den. Något som jag blev väldigt överraskad av. Det är ju sådant man inte riktigt har koll på och det hade nog inte farmor heller.

Var Kevins familj ska fira julafton i år är redan bestämt sedan länge.
– Sådant bokar vi in i väldigt god tid. Det blir hemma hos oss den här gången. Det kommer garanterat att vara bra julstämning, för så många tomtar som vi har nu har vi aldrig varit i närheten av förut i vårt hem.
Läs även: Här bor tre generationer på samma tomt: ”Detta är vår drömplats”
Räkna med att sonen Milo kommer att uppskatta den här julen ännu mer än vanligt.
– Precis som när jag själv var liten blir hans ögon större än vanligt av att gå runt och titta på alla fina tomtar. Det märks vem Milo har att brås på när det gäller att älska julen.









































