Linda och Anders fick barn vid 49: ”Ett riktigt underverk”

Det är två små underverk som ligger på filten i vardagsrummet och jollrar, tvillingarna Alicia och Love. Linda och Anders Engqvist blev mamma och pappa för första gången vid 49 års ålder. Efter en resa fylld av dramatiska stopp blev deras föräldradröm verklighet.

– Det är fantastiskt, strålar paret som bor i en vacker villa i Nättraby utanför Karlskrona med havet in på knutarna.

Naturligtvis har de funderat över hur det ska bli när deras små älsklingar växer upp och blir tonåringar, samtidigt som de själva ska kliva in i pensionärslivet.

Läs även: Efter 20 år blev Mi äntligen mamma: ”Jag bara grät när jag fick se honom”

– Det gäller att hålla sig i form, säger Linda och berättar att hon kommit igång med träningen.

Anders nickar instämmande och inte heller han ser deras ålder som ett hinder för att de inte skulle klara av det framtida föräldraskapet.

– Jag tror snarare vi är bättre föräldrar nu än om det hänt när vi var strax över 20, säger han och menar att de nu har en inneboende trygghet.

Gick i parallellklass på högstadiet

En gång i tiden gick de i parallellklass på högstadiet i Karlskrona. Och Anders var hemligt kär i Linda, men responsen från henne var noll.

– Jag hade ingen aning om hans existens, skrattar hon.

– Enda gången som vi pratade var när du var på väg till matsalen och råkade tappa din plånbok. Jag plockade upp den och gav den till dig, säger Anders.

Medan Anders fick arbete inom Försvarsmakten och bodde kvar i Karlskrona, var Linda au pair utomlands, flyttade till Stockholm under en period och hann med två längre förhållanden. Men då fanns inga tankar på att etablera ett familjeliv.

– I båda fallen var både jag och partnern mitt uppe i våra karriärer och det kändes som om vi bara befann oss på en utvecklingsresa där vi inte en visste vilket land vi till slut skulle bo i, säger hon.

Föll för uniformen

Anders hade också varit i förhållanden, med ungefär samma erfarenhet som Linda. Karriären var viktigast just då.

Men 2007 väntade Lindas syster tvillingar och det fick henne att återvända till Karlskrona. Hon blev vän med ­Anders på Facebook via gemensamma vänner och träffade honom senare när hon var ute på en after work.

– Just då var det kanske inte så stort intresse från mig, skrattar hon.

Men det skulle förändras när Linda var på fest hos en vän som bodde i samma hus som Anders.

Läs även: Charlotte fick sin makes barn efter hans död: ”Sam lever vidare i vår son”

– Vi satt ­utanför när ­Anders kom hem på kvällen i sin militär­uniform. Då föll jag, skrattar Linda.

Anders bjöd hem Linda på dejt och det slog gnistor ­direkt.

– Jag kände att det här är min man, säger Linda. Vi hade samma värderingar och samma nyfikenhet på livet, det kändes så rätt.

Och Anders fick erkänna att han varit hemligt kär i henne en gång i tiden.

Drabbades av missfall

Nu var de 37 år och ville bygga en framtid tillsammans, med hus och barn.

Precis när de startat hus­bygget fick de ett glädjande besked – Linda var gravid.

– Vi planerade huset efter att vi skulle få ett barn som skulle bo där, säger Linda och Anders som var utom sig av lycka.

Men på ultraljudet i vecka 18 slogs lyckan i spillror. ­Barnet hade dött i magen.

– Det hade skett flera veckor tidigare, men jag hade inte märkt något. Känslomässigt var det oerhört jobbigt eftersom jag fortfarande kände mig gravid. Vi bestämde oss för att försöka igen, men inget hände. Vi gjorde en utredning som visade att det inte var ­något fysiskt fel på någon av oss. Det var jättefrustrerande, säger Linda.

Bestämde sig för att prova IVF-behandling

Barndrömmen dog ut och de accepterade det. Men deras liv tillsammans skulle fortsätta och nyårsafton 2015 gifte de sig.

Så råkade Linda av en slump träffa en kvinna, som var i samma ålder som hon själv och som inte hade några barn. Väninnan berättade att hon tänkte skaffa barn genom provrörsbefruktning, IVF. Fast det kunde inte göras i Sverige eftersom gränsen för IVF går vid 39 års ålder. Men det fanns kliniker utomlands som hade högre ålderstolerans för kvinnan.

Väninnan åkte till Ryssland, gjorde IVF och blev gravid.

– Man kan säga att hon ­inspirerade oss, säger Linda och drömmen om barn fick nytt liv.

Linda och Anders fick vetskap om en fertilitetsklinik i Riga där de skulle kunna få hjälp. På en privat klinik i Stockholm gjordes de förberedande undersökningarna när paret var 46 år. Allt såg bra ut och snart skulle det vara dags att göra själva IVF-behandlingen.

Läs även: Jenny var steril efter cancern – blev gravid mot alla odds: ”Inget annat än ett mirakel”

Satte in två embryon

Så kom coronapandemin och Lettland stängdes ner.

– Trots detta bakslag var vi ändå vid gott mod eftersom vi levde ett bra liv utan barn.

Våren 2022 öppnade Lettland upp igen. Nu hade Linda och Anders hunnit fylla 48 år, men drömmen om barn levde vidare. De ville göra ett sista försök.

Nya tester gjordes och hösten 2022 åkte de till Riga för att bli gravida med donerade ägg.

– Det fanns tre bra embryon och jag blev tillfrågad om jag ville ha ett eller två insatta. Jag svarade två eftersom det innebar dubbel chans att det skulle lyckas, säger Linda.

Sedan började en spänd tvåveckorsväntan innan de skulle göra första graviditetstestet. Spänningen var olidlig. Det var positivt besked!

– Det var en enorm glädje.

Samtidigt också en rädsla.

– Bara det inte händer något.

Chockbeskedet – tvillingar

Linda kunde nu vända sig till den lokala specialistmödravården för undersökningarna. Allt såg bra ut och snart var det dags för ultraljudet som skulle ge Anders ett chock­artat besked – tvillingar.

Linda skrattar.

– Jag hade glömt berätta för honom att jag satt in två embryon.

– Men det var en glad ­överraskning, förtydligar ­Anders.

Läs även: Kompisarna insåg att de var bröder – efter mer än 50 år

På grund av sin ålder gick Linda på täta kontroller, men beskedet var hela tiden att allt såg bra ut. Och själv mådde hon toppen av att se den växande magen.

Men senare i graviditeten drabbades hon av havandeskapsförgiftning. Det var fara för både henne och tvillingarna i hennes mage. Med blodtrycksmedicin blev Linda hemskriven och fick gå på ­täta kontroller.

– I vecka 33 gick vattnet mitt i natten och vi fick åka in till BB. Där vi fick avvakta ­läkarnas besked om jag skulle bli igångsatt eller föda med kejsarsnitt.

Fantastiskt att vara tvillingmamma

När hon var i vecka 34 vågade inte läkarna vänta längre. Med kejsarsnitt kom Love först, han vägde 1 770 gram och var 37 centimeter lång. Två minuter senare kom Alicia som var 41 centimeter lång och vägde 1 890 gram. Det var en enorm lyckokänsla för Linda när de små barnen lades på hennes bröst.

– Det var så fantastiskt att se dem, ett riktigt underverk.

Eftersom tvillingarna var för tidigt födda fick de stanna på neonatal en vecka, men sedan ansågs de vara tillräckligt starka för att få åka hem. Nu började ett helt annat liv för paret eftersom tvillingarna skulle matas var tredje timme dygnet runt.

Läs även: Alexander Karim om tiden utan familjen: ”Jag hatar att inte få träffa dem”

– Linda är morgonmänniska och jag kvällsmänniska, så vi tog olika skift, berättar ­Anders.

– Vi har tur eftersom de ­sover så bra om nätterna, säger Linda som tycker att livet som tvillingmamma är fantastiskt.

– När vi kommit hem gick jag länge omkring med en overklighetskänsla, som om jag inte visste om det var en dröm eller på riktigt, säger hon.

Perfekt tid för småbarn

Och att hon nu har fyllt 50 är inget som bekommer henne.

– Nej, detta är den perfekta tiden att vara småbarnsmamma. Jag tror inte att jag vid ­någon annan tid i livet kunnat vara en bättre mamma än jag är nu.

Självklart kan det finnas åsikter kring om det är bra att skaffa barn när man är 49 år.

– Alla vi känner har varit oerhört glada för vår skull. Jag har inte mött någon som varit negativ, säger Linda.

Även Anders betonar att han är trygg i papparollen.

– Jag trodde att jag skulle vara en sådan som ringde 1177 så fort det var något med dem, men det har hittills bara hänt två gånger. Dessutom har vi bra stöd från familj och vänner som kan hjälpa till om det behövs. Både min och Lindas mamma har varit dagmammor och är nu pensionärer, de finns alltid beredda om vi ska iväg och behöver barnpassning.

Det finns fortfarande ett embryo sparat.

– Jag skulle kunna tänka mig att bli mamma igen, men det där med havandeskaps­förgiftning skrämmer mig. Vi har två underbara barn, det får räcka, säger Linda och smeker Alice och Love över kinden.