Monica avslöjade Sveriges största giftskandal: “Jag är glad att jag fick upprättelse”

Monica Nilsson är ute och promenerar tillsammans med yngste sonen Jon i södra delen av det lilla samhället Teckomatorp i Skåne.

Det var precis här hon promenerade med äldste sonen Joakim i barnvagnen en vacker vårdag för ett halvt sekel sedan när hon reagerade på att det luktade fruktansvärt illa från fabriksområdet.

– Jag funderade på om det kunde vara utsläpp från BT Kemi som orsakade Joakims andningsproblem och utslag. Han hade det jobbigast på nätterna när stanken från fabriken var värst. Eftersom vi inte visste bättre öppnade vi fönstret för att han skulle få luft men det blev bara värre.

Saneringen av fabriksområdet där hormoslyrfabriken BT Kemi låg har hittills kostat skattebetalarna runt en halv miljard kronor, men fortfarande finns det gifter kvar i marken i Teckomatorp.

– Det finns en restförorening av dioxin i området men det ligger väl inkapslat och det är ingen risk att det läcker ut och skadar djur och natur, säger Helena Svensson, projektledare för BT Kemi Efterbehandling på Svalövs kommun.

Företaget som skulle slutfört saneringen backade ur och kommunen tvingades i somras häva avtalet. Nu har det blivit en juridisk tvist och ytterligare förseningar.

Monica Nilsson suckar när hon går förbi det gamla fabriksområdet. Det verkar som om slutpunkten för giftskandalen, som förföljt henne nästan hela hennes vuxna liv, inte kan sättas än på ett bra tag.

– Jag älskar Teckomatorp och har aldrig funderat på att flytta härifrån men det är tråkigt att min hembygd stämplats av giftskandalen, säger hon.

Obehaglig stank från fabriken

Monica var en ung hemmafru i mitten av 1970-talet när miljöskandalen slog ner som en bomb och briserade mitt i det tidigare så idylliska samhället.

Hon och maken Kjell, som hon träffat när hon arbetade på Alfa Laval i Lund, bodde i en villa bara ett stenkast från kemifabriken. Äldste sonen Joakim föddes 1970 och fyra år senare kom Johan.

Det var Monica som slog larm om föroreningarna och kontaktade tidningarna när hon förstod att danskägda BT Kemi inte hade rent mjöl i påsen.

– Jag reagerade på stanken som kom från fabriken och när jag fick höra av en släkting att man skulle ha grävt ner gifttunnor i marken i skydd av nattens mörker blev jag misstänksam, berättar Monica när vi efter promenaden runt det gamla giftområdet slår oss ner i hennes och maken Kjells vardagsrum.

Uppgifterna ledde till att Monica och Kjell själva började spionera på fabriksområdet för att se vad som hände där om nätterna. De följde efter tankbilar som misstänktes köra iväg för att dumpa giftigt avfall och de noterade vilka bilar som körde in på området efter klockan 17 på fredagarna när arbetarna gått hem.

Hon kontaktade en forskare och en läkare som trodde på henne och som sa att sonen Joakims allergiska besvär troligen berodde på utsläpp från BT Kemi.

Men hon möttes också av massivt motstånd. Framför allt från BT Kemis direktör Göran Prawitz, fabrikschefen Ragnar Nilsson och kommunalpolitiker som var rädda
om arbetstillfällena i Teckomatorp – men även från journalister som kände sig förbigångna eller som inte ville gå emot partilinjen deras tidningar företrädde.

Hon möttes av hånfulla kommentarer som att hon som hemmafru inte skulle lägga sig i sådant hon inte begrep. Det var verkligen Davids kamp mot Goliat.

– Det som gjorde mest ont i mig var att fabriksanställda och deras familjer, som var rädda om jobben, anklagade mig för att bara söka uppmärksamhet för egen del och att jag gjorde det för pengar, säger Monica.

Monica blev symbol för kampen mot BT Kemi

BT Kemi hade tio år tidigare flyttat sin verksamhet från Malmö till det gamla fabriksområdet i Teckomatorp där det tidigare låg en sockerfabrik.

Kommunalpolitikerna var överlyckliga eftersom det innebar att det kom arbetstillfällen till byn.

Men vad få kände till var att växtgiftet hormoslyr tillverkades på fabriksområdet.

Hormoslyr användes inom skogsbruket för att få bort lövsly och för att bekämpa ogräs på tågens banvallar.

Hormoslyr innehöll samma fenoxisyror och dioxin som Agent orange som USA använde för att avlöva djungeln där gerillan gömde sig under Vietnamkriget. Agent orange anses enligt forskare ha orsakat tusentals dödsfall i cancer långt efter krigsslutet.

När Monica startade namninsamlingar i Teckomatorp för att få fram sanningen om utsläppen blev hon likt trebarnsmamman Erin Brockovich i USA, vars kamp filmats med Julia Roberts i huvudrollen, en symbol för den lilla människans kamp mot storföretagen.

I början möttes hon av tystnad och nonchalans men när 600 av ungefär 900 bybor skrivit på namninsamlingen såg företagsledningen och kommunpolitikerna sig tvungna att agera.

– Men de från BT Kemi satt där i möte efter möte och förklarade att det var helt ofarligt. De ljög hela tiden.

Mitt under pågående giftskandal dog plötsligt fabrikschefen Ragnar Nilsson av cancer i bukspottskörteln. En trädgårdsmästare som hade sina odlingar nerströms från BT Kemi fick hela sin skörd förstörd när han vattnade med vatten från Braån och det avslöjades att en 17-årig pojke som skördade ärtor dog efter att han fått en halv deciliter av BT Kemis besprutningsmedel Dinoseb i stöveln.

Hittade 200 nergrävda tunnor med gift

När trycket från massmedia och miljöprofiler som Björn Gillberg blev för stort kunde inte myndigheterna blunda längre. Monicas uppgifter togs äntligen på allvar och hösten 1975 hittades 200 tunnor med mycket farliga växtgifter, bland annat det cancerogena hormoslyr, nergrävda på fabriksområdet.

– Det var en tuff tid. Vi hade huset fullt av journalister från morgon till kväll. Alla ville prata med Monica, minns hennes man Kjell med ett leende.

Två år senare hittades ytterligare 160 tunnor nergrävda och Teckomatorp blev synonymt med BT Kemi och det laddade ordet giftskandal. År 1979 sprängdes fabriken bort men gifterna i marken fanns kvar.

– Jag har inga egna minnen från BT Kemi men jag minns när bilarna från företaget som skötte saneringen körde förbi. Det kom en obeskrivligt obehaglig stank från dem, säger Jon.

– Det var så det luktade varje dag här när fabriken fanns här, säger hans mamma.

Monica misstänker att ett missfall hon fick under de här åren orsakades av giftutsläppen från BT Kemi. Ytterligare åtta unga kvinnor i Teckomatorp fick under de här åren missfall men inget kunde bevisas.

Göran Prawitz och fabrikschefen Ragnar Nilsson ställdes inför rätta men friades.

I en senare rättegång dömdes Prawitz till dagsböter för ekonomiska oegentligheter. Ragnar Nilsson hade då avlidit.

På norra delen av det gamla fabriksområdet har idag grönområdet Vallarna skapats där kommunen satsar på att skapa ett område med biologisk mångald. Där har Monica varit med och grävt en tidskapsel i marken som ska öppnas om 41 år.

– Jag har fått många priser för mitt engagemang men det jag blev mest glad för är att BT Kemi försvann och att jag fick upprättelse till slut, säger hon.

BT Kemi-skandalen

• Växtgiftstillverkaren Bönnelyche & Thuröe flyttade 1965 till Teckomatorp och startade produktionen av bland annat hormo-slyr i den gamla sockerfabriken.
• 1971 såldes företaget till danska ägare och bytte namn till BT Kemi.
• 1975 avslöjades att hundratals tunnor med farliga halter av fenoxisyror och Dinoseb grävts ner på norra fabriksområdet. Tunnorna var sönderrostade.
• När man på hösten 1977 skulle lägga ut dräneringsrör för att hantera läckaget från 200 tunnor upptäcktes ytterligare 160 sönderrostade tunnor med Dinoseb.
• De ansvariga cheferna på BT Kemi friades i ett brottmål men ägarna betalade efter förlikning ett skadestånd på 1,25 miljoner kronor.
• 1979 sprängdes fabriksbyggnaden.
• 2008–2009 genomfördes en sanering av det norra fabriksområdet, 80 000 ton schaktmassor grävdes upp och skickades utomlands för specialbehandling. Hela området gjordes om till strövområde med specialinriktning på biologisk mångfald.
• Idag finns det fortfarande inom vissa områden gifter kvar i marken i Teckomatorp.

Fakta: Svalövs kommun, Wikipedia m fl.