Krister sa upp sig för att brodera: ”Jag kände att det var nu eller aldrig”

Mitt i livet tog Krister ett avgörande beslut. Han sa upp sig från sitt jobb som journalist för att ägna sig på heltid åt sin hobby – att brodera. I våras ställde han ut på Liljevalchs konsthall i Stockholm för andra gången.

Krister Persson

Ålder: 57 år.
Familj: Sambon Anna Scholtz, 57. Döttrarna Josefin, 35, och Matilda, 28, i ett tidigare förhållande. Dottern Amanda omkom i en bilolycka när hon var åtta år.
Bor: I Roasjö utanför Svenljunga.
Gör: Broderikonstnär.

Krister Persson väljer noga ut rätt grå nyans på provkartan med garn. Han sätter sig sedan vid arbetsbordet och tar upp väven med motivet som han just nu arbetar med.

– Den ska heta Muren. Det är ett motiv från Berlin som visar hur det såg ut tidigare när staden var delad mellan öst och väst. Klottret på muren utgörs av exempel på mina tidigare broderier, berättar han.

Med säker hand för Krister sedan nålen genom väven och stygn för stygn växer människor, hus och miljöer fram. Han broderar helt utan mönster. Man kan beskriva det som att han målar med garn.

– Ibland har jag ett fotografi som förlaga, men ofta har jag bara en bild av hur jag vill att det ska se ut inne i mitt huvud.

Vi är i Kristers broderiateljé i en vinterbonad sommarstuga mitt ute i skogen, ett par mil utanför Svenljunga i Västergötland. Här har han på heltid ägnat sig åt att brodera sedan 2017.

– Jag var runt 53 år när jag en dag ställde mig själv frågan vad jag ville göra med resten av mitt liv, berättar han.

På den tiden arbetade Krister som nattchef på Borås tidning. Det var ett intressant och ansvarsfullt arbete och han trivdes med sina arbetskamrater.

– Jag började på tidningen redan 1990 och hade jobbat med allt från att vara reporter till kulturchef.

Men trots att han trivdes kände han att det var något som saknades. Han drömde om att ägna sig åt det han verkligen brann för innan det var för sent.

– Jag har alltid tyckt om att brodera. Min mor och min mormor broderade och själv började jag med det när jag var i tolvårsåldern. Det var en del av min kreativa sida, men konstigt nog har jag aldrig varit bra på att teckna eller måla.

Krister sa upp sig för att brodera:
Tavlan med krigsfångar från Stalingrad fick Krister att börja bodera igen.

Gillar små detaljer

Som barn började Krister brodera med korsstygn. Fortfarande har han kvar konstverken han broderade – fyra små tavlor med ett träd i olika årstider.

– Jag har senare gått över till halvstygnsbroderi. Det är mer pilligt att hålla på med men det gör att du kan få fram fler detaljer. Det har blivit lite av min grej.

I tonåren tog andra intressen över. Krister spelade bland annat volleyboll. Men så i mitten av 80-talet gjorde broderiet en första comeback i hans liv.

– Efter en resa till Indien blev jag inspirerad att brodera några av de motiv jag fastnat för där, bland annat en tiggare och en tändsticksarbetare.

Men sedan följde åren då hans barn var små samtidigt som han gjorde karriär som journalist på Borås tidning. Det fanns helt enkelt inte tid för broderi, och nålen och väven blev liggande på en hylla i många år.

– Den stora comebacken för mig inom broderandet kom 2001 med en tavla av tyska krigsfångar i Stalingrad. Jag tyckte själv den blev mycket bra och det gav mig blodad tand att fortsätta brodera.

Tavlan, som kan sägas markera starten på hans mer seriösa satsning på broderiet, hänger fortfarande på väggen i sommarstugan. Han har ramat in den i en gammal ugnsplåt för att förstärka kontrasten i tavlan.

– Den är inte till salu, men jag har funderat på att brodera en tavla med samma motiv i större format eftersom jag tyckte den blev så bra. Men vem vill ha ett motiv med krigsfångar på väggen?

Parallellt med arbetet som nattchef och redigerare på tidningen broderade Krister tavlor på fritiden.

På den tiden broderade han tre–fyra tavlor om året och hade inte en tanke på att han skulle kunna leva på sin hobby.

Krister sa upp sig för att brodera:
Vy över Borås.

Men så kom det besked om att det skulle göras en omorganisation på hans arbetsplats. Kristers anställning var inte hotad, men han valde ändå att gå in till chefen och säga upp sig.

– Vi kommer alla en dag till en punkt där vi funderar på vad vi gjort och vad vi vill göra med våra liv. Jag var 53 år och kände att det var nu eller aldrig.

Några år tidigare hade han gått igenom en skilsmässa och flyttat från Borås till den vinterbonade sommarstugan utanför Svenljunga.

– Det gjorde att jag hade väldigt låga levnadsomkostnader, men jag kände ändå ett styng av oro för vad jag gjort som sagt upp mig från ett tryggt jobb.

Han insåg att det skulle bli svårt att försörja sig på att enbart brodera.

– Tack och lov har jag kunnat göra regelbundna inhopp på min gamla arbetsplats och det jag tjänat på dem har räckt.

Krister beräknar att han broderar i snitt åtta timmar om dagen. En tavla kan ta sju månader att färdigställa.

– Jag kan aldrig ta betalt för den tid jag lägger ner. För vissa av tavlorna jag broderat ligger inte min timlön på mer än 20 kronor. Men så säger också min sambo Ann att jag tar för lite betalt när jag säljer tavlorna, säger han med ett leende.

Krister tycker det är roligast att brodera människor och hus. Han vill att man ska se vad hans tavlor föreställer.

– Ofta får jag inspiration till motiven när jag är ute och går i skogen här i Roasjö där jag bor. Men det är sällan jag har naturmotiv i mina tavlor. Det är andra bilder som dyker upp i mitt huvud. Jag har bara broderat efter mönster två gånger i mitt liv men det tyckte jag inte var roligt.

Krister sa upp sig för att brodera:
Tavla med motiv från Indien.

390 000 stygn

De senaste åren har Kristers verk blivit uppmärksammade av en bred publik. Redan 2019 fick han med två av sina tavlor på Liljevalchs vårsalong i Stockholm.

– Det var motiv som jag hämtat från Malmö där jag är född och växte upp. Den ena föreställer Öresundsbron och den andra Västra hamnen.

Tavlan han ställde ut på Liljevalchs i år kallar han Halv stygns maran. Motivet är hämtat från ett halvmaratonlopp (2,1 mil) och arbetet med den blev ett slags maratonlopp även för Krister.

– Den är gjord av 390 000 stygn och tog sju månader att brodera. Jag hamnade i tidsnöd och var tvungen att brodera nästan dygnet runt för att bli klar. Efteråt var jag helt dränerad på energi.

Annons
Scroll to Top