Det var i mitten av oktober 1954, och polisen i staden Tulsa i Oklahoma, USA, larmades till det lokala sjukhuset.
En man vid namn Samuel Doss hade nyligen avlidit, och en av läkarna misstänkte att dödsfallet inte hade naturliga orsaker. Doss var en välmående och välkänd predikant i staden, men den medelålders mannen hade plötsligt insjuknat med svåra influensasymtom en månad tidigare. Läkaren som vårdade honom misstänkte att han hade blivit förgiftad, men han kunde inte bevisa något och Samuel Doss tillfrisknade efter flera veckor på sjukhus.
När Doss plötsligt avled den 12 oktober – bara en vecka efter att han friskförklarats och skickats hem – övertalade läkaren hans sörjande hustru att låta göra en obduktion på honom. Hustrun gav sitt tillstånd, men det skulle hon inte ha gjort – obduktionen visade nämligen att Samuel Doss hade skyhöga halter av arsenik i sitt blodomlopp.
48-åriga Nancy “Nannie” Doss såg inte ut att kunna göra en fluga förnär, och hon log och skrattade lyckligt när polisen kom och förhörde henne. Utredningen visade att hon kort före sin makes död hade låtit ta ut två livförsäkringar på honom, och polisen hittade andra, märkliga indicier. Samuel Doss hade inte varit Nannies första make, utan nummer fem i ordningen. Flera av hans föregångare hade – precis som han själv – dött i förtid.
Och det var inte bara hennes makar som hade råkat illa ut. När polisen började följa spåren bakåt i Nannie Doss liv insåg de att döden var hennes ständiga följeslagare. Det var som om alla som vistades i hennes närhet – oavsett om det rörde sig om hennes syster, svärmor eller till och med hennes egna barn och barnbarn – svävade i livsfara.
Polisen förhörde henne på nytt, och till deras förvåning erkände hon nu inte bara mordet på Samuel Doss – som hon hade dödat genom att servera förgiftad plommonkaka – utan på totalt fyra av hennes makar.
– Jag letade efter den perfekta partnern. Den riktiga romansen i livet, sa hon till de häpna poliserna.
Nannie Doss fortsatte att skratta och fnittra i alla förhör som hölls med henne. Snart syntes hennes namn i tidningar över hela USA, i takt med att fler offer blev kända.
En av landets märkligaste seriemördare fick också ett märkligt öknamn. Den amerikanska pressen kallade henne “Giggling Granny” – “Den fnittrande mormodern”.
Sträng far
Nannie Doss var ett namn som på kort tid blev synonymt med ond, bråd död. Men som liten flicka hade Nannie gått under namnet Nancy Hazel och hade en till synes vanlig barndom fram till 7 års ålder.
Hon föddes 1905 som ett av fem barn till Jim och Louisa Hazel, ett fattigt lantbrukarpar i Blue Mountain, Alabama. Barnen förväntades vara hemma och jobba på familjens lilla gård, vilket ledde till att Nancy och hennes syskon endast gick sporadiskt i skolan och fick en undermålig utbildning.
Pappa Jim var sträng och hårdför, men familjen Hazel var inte annorlunda än andra familjer i området. 1912 hände dock något som kom att påverka dottern Nancy för resten av hennes liv. Familjen befann sig på ett tåg, när lokföraren oväntat gjorde en häftig inbromsning. Nancy Hazel slog huvudet i en metallbit i sätet framför henne och plågades därefter av kraftig huvudvärk och depressioner. Senare skulle hon själv skylla på denna olycka för allt som hände.
Blott 16 år gammal gifte sig Nannie med en man vid namn Charley Braggs. Äktenskapet verkade till en början lyckligt och paret fick på kort tid fyra döttrar. Men Braggs mamma insisterade på att bo tillsammans med dem, vilket ledde till högljudda bråk mellan Nannie och hennes svärmor. Både Nannie och Braggs drack för mycket, och maken kunde ofta försvinna flera dagar i sträck.
År 1927 drabbades den unga familjen av en ofattbar tragedi. Två av döttrarna insjuknade plötsligt och dog, till synes utan någon förvarning. Man misstänkte matförgiftning, men polisen valde att inte utreda dödsfallen ytterligare. Charley Braggs tog kort därefter med sig den äldsta dottern, Melvina, och lämnade Nannie ensam med den nyfödda dottern Florine.
Plötslig död
Under hela sitt liv älskade Nannie Doss att läsa tidningarnas relationsspalter och var på konstant jakt efter nya män att gifta sig med. Därför fick hon senare även öknamnet “The Lonely Hearts Killer” i medierna.
Make nummer två hittade hon på detta sätt – genom en kontaktannons. Frank Harrelson var en våldsam alkoholist från Jacksonville, och precis som i fallet med hennes första make bråkade Nannie konstant med honom.
Trots det varade äktenskapet i 16 år, innan Harrelson plötsligt hittades död 1945. Nannie skulle senare erkänna att hon blandat råttgift i Harrelsons hembrända sprit, men polisen misstänkte inget och avskrev dödsfallet som naturligt. Passande nog hade Nannie låtit ta ut en livförsäkring på sin make och den gav henne en rejäl summa pengar.
Den äldsta dottern Melvina hade vid det här laget hunnit gifta sig och själv få barn. Men två av dem dog mystiskt i späd ålder. En flicka hittades livlös strax efter födseln och Melvina själv – som var groggy på grund av smärtstillande medel – skulle senare påstå att hon såg sin mamma sticka en vass hårnål i huvudet på sitt försvarslösa barnbarn. Men hon larmade inte polisen, och det lilla barnets död utreddes inte ordentligt.
Ett annat av Melvinas barn, en 2-årig son vid namn Robert, dog strax därefter när han var hemma hos sin mormor Nannie. Pojken hade dött av kvävning, men hur detta gått till kunde inte läkarna slå fast. Därför avskrevs även detta dödsfall som av naturliga orsaker, och Nannie – som hade tagit ut en livförsäkring på sitt eget barnbarn – tjänade åter en rejäl hacka.
De fruktansvärda och hjärtlösa morden fortsatte under de kommande åren. Nannie hittade en tredje make, Arlie Lanning, via en kontaktannons och när han dog efter ett kort äktenskap såg det ut att vara av en hjärtattack. Återigen var det Nannie som hade förgiftat honom, men hon nöjde sig inte med det; kort därefter mördade hon även Lannings gamla mamma på samma sätt.
Flera offer
I början av 1950-talet besökte Nannie sin syster Dovie i dennas hem. Dovie var sjuklig, så när hon kort efter Nannies besök hittades död i sin säng trodde alla att det rörde sig om naturliga orsaker.
Samma sak trodde man när Nannie Doss gamla mor Louisa hälsade på henne i januari 1953 – och dog efter några dagar.
Att Nannie skulle vara så hjärtlös att hon mördade både sin mamma och sin syster var det ingen som kunde föreställa sig.
Den fjärde mannen som hade oturen att gifta sig med “Den fnittrande mormodern” hette Richard Morton. Till skillnad från de andra männen hade han inte problem med alkohol, men han var otrogen mot Nannie och straffades genom att förgiftas till döds i maj 1953.
– Han flörtade med andra kvinnor och gjorde mig vansinnig, förklarade Nannie senare under polisförhör.
Bara några veckor efter sin fjärde makes död stod Nannie åter vid altaret, denna gång med predikanten Samuel Doss. Och hur det gick för honom vet vi redan, men till skillnad från alla andra stackars offer som Nannie hade bragt om livet fick Samuel åtminstone rättslig upprättelse efter att ha blivit mördad.
Mordet på Samuel Doss var det enda brott hon prövades rättsligt för, och en enig jury dömde Nannie Doss till livstids fängelse i maj 1955. Totalt erkände Nannie Doss åtta mord: fyra av sina tidigare makar, sin mamma, sin syster Dovie, sin svärmor Lanning – och sitt nyfödda barnbarn Robert.
Hon förnekade att hon mördat sina två små döttrar samt det nyfödda barnbarn som hon påstods ha mördat med en hårnål, även om myndigheterna misstänkte att hon även var skyldig till deras död.
– Ta det lugnt. Var inte orolig. Jag är inte det, sa Nannie till en av sina döttrar när hon leddes iväg efter livstidsdomen.
Nannie Doss dog i leukemi i Oklahoma State Penitentiary 1965. Då var hon 59 år gammal.
