Påarp i Skåne är hemma för Sofia Werlin och lilla Tuva-Li. Orten är liten, men Helsingborg ligger i närheten. De bor i en radhuslägenhet med en ovanlig planlösning som bara rymmer ett rum. Det finns en liten trädgård på baksidan.
– Här känns redan litet så nu letar jag nytt inne i Helsingborg, säger Sofia.
Hon sätter på kaffebryggaren och berättar om den senaste minst sagt omtumlande månaden.
– Det är svårt att beskriva känslan. Ena dagen är allt som vanligt med arbete och vänner, nästa dag får du nypa dig i armen för att inte tro att du drömmer, du är mamma!
Tidigare hade man två armar lediga i köksarbetet. Nu har man bara en ledig arm säger Sofia och ser på dottern Tuva-Li som myser.
Hon konstaterar att hennes situation skiljer sig drastiskt från de allra flesta föräldrars – mammors såväl som pappors. I dag finns alla typer av familjebildningar – regnbågsfamiljer, stjärnfamiljer, skilda, gifta samboende, homosexuella, heterosexuella. Men de flesta människor vet om i förväg när ett barn är på väg och kan förbereda sig både på ett känslomässigt och ett praktiskt plan. Sofia hade ett par timmar på sig att ställa om.
Det var i början av oktober och den regniga skånska vintern övergick i tidig vinter och Sofia åkte med familjen på en veckas semester till Rhodos. Hon kom hem en söndag, nöjd med ledigheten och utvilad.
– Nästa dag gick jag till jobbet som vanligt. Jag mådde inte dåligt men funderade på om jag fått urinvägsinfektion av allt badande.
Svåra magsmärtor
Sofia arbetar som personlig assistent, hon hjälper äldre och funktionsnedsatta med vardagen.
Magsmärtorna förvärrades och Sofia kontaktade vårdcentralen men det fanns ingen tid ledig. Hon ringde sjukhusupplysningen och fick beskedet att det nog inte rörde sig om något farligt, njurbäckeninflammation nämndes, det var bäst att avvakta. Men snart ökade smärtan och Sofia kontaktade sin mamma.
– Hon körde mig direkt till akuten, men där tog de bara blodtrycket och skickade hem mig.
Sofia Welin visste inte om att hon var gravid och fick bara några timmar på sig att förbereda sig på att bli mamma till lilla Tuva-Li.
Sofia reser sig upp och vaggar Tuva-Li sakta i famnen. Hon är ett stillsamt barn som sover hela nätterna igenom. Kanske är detta en del av förklaringen till att graviditeten inte märktes.
– Förmodligen spelade det in, hon rörde sig ju inte och sparkade inte en enda gång, säger Sofia och fortsätter:
– Men hon är pigg och vaken i övrigt, det är bara det att hon är lugn och tillfreds helt enkelt.
Beskrivningen stämmer väl in också på Sofia. Enligt hennes egen mamma, Tuva-Lis mormor, var Sofia också ett stillsamt barn. Det är svårt att tänka sig henne upprörd eller stressad. Hon pratar metodiskt och eftertänksamt och beskriver målande bit för bit hur hennes liv förändrades onsdagen den sjunde oktober 2015.
– Framåt kvällen kände jag att det inte fungerade längre och mamma fick rycka ut igen. Jag minns att varje ojämnhet i vägen kändes som ett hugg i magen, men vi kom fram till en privat läkarmottagning som tog emot mig, jag fick lämna urinprov.
Alla var chockade
Den kvinnliga läkaren började undersöka Sofia genom att klämma på magen. Plötsligt stannade hon upp, kände igen och sa försiktigt att hon tyckte sig känna konturerna av ett barn.
– Jag förstod absolut ingenting. Vad menade hon?
Sofia kan inte låta bli att skratta då hon beskriver sin egen och omgivningens reaktion. Till och med läkaren var chockad och hörde av sig efter några dagar och frågade hur det var. Också Sofias pappa fick sitt livs överraskning då Sofias mamma ringde upp honom.
– Du ska bli morfar sa hon. Så kul sa han, när? Nu!
En gåva från Sofias mor, boken Mina första år.
Innan hon svarar på frågan om hur det är möjligt att vara gravid utan att veta om det förklarar Sofia först varför hon valt att berätta sin historia för Hemmets Journal. Hennes situation har gett upphov till rykten och skvaller. Även om hon har fått mycket stöd är det många människor i hennes omgivning som inte kan ta till sig att det faktiskt går att vara med barn utan att märka det.
– En och annan negativ kommentar har det blivit och det känns inget vidare, nu hoppas jag få stopp på ryktena.
Lugn baby
Återigen påpekar Sofia att hennes dotter är en lugn baby, det var hon också i magen. En annan förklaring är att barnet enligt läkarna låg placerat långt bak mot sin mammas rygg och därför syntes inte någon graviditetsbula. Dessutom kom viktuppgången först efter förlossningen.
– Jag litade på graviditetstesterna. Efter att jag slutade med p-piller i januari uteblev mensen. Den kan bli lite oregelbunden men jag köpte ändå några tester och alla visade tydligt att det inte var något barn på gång.
För första gången låter Sofia dämpad, nästan sorgen. Hon hann inte förbereda sig. Det rent praktiska går det att ordna med i efterhand. Föräldrapenning, barnvagn och kläder är fixat och på plats. Den känslomässiga sidan av att bli mamma är mera komplicerad att komma till rätta med.
Sofia ser ljust på framtiden och hoppas på att få fler barn.
– Jag har ju alltid velat bli förälder och skulle aldrig ha gjort abort, men så här hade jag inte tänkt mig det. Som de flesta drömmer jag till exempel om en partner att bo med, säger Sofia.
Hon fortsätter:
– Efter förlossningen fick jag prata med en kurator och det var jättebra, men visst är det många tankar som dröjer kvar.
Samtidigt är Sofia övertygad om att framtiden är ljus, och en sak är hon säker på:
– Fler barn blir det, inget är bättre i livet. Men nästa gång ska resan dit bli en annan.
Artikeln är hämtad från Hemmets Journal nr 15, 2016.
