• Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Min dotters ord hjälpte mig att sluta dricka

    Minus ett av tio möjliga. Så skulle Per Holknekt ha betygsatt sig själv för ett par år sedan. Då hade han återigen mist kärleken till följd av alkoholmissbruk. Idag har han mödosamt rest sig igen och berättar om sitt liv i en blottläggande självbiografi.

    Bild 1286318

    Från uteliggare till mångmiljonär -- Per Holknekts liv är fullt av kontraster.

    Många människor säger att de inte ångrar någonting i sina liv. Jag ångrar jättemycket av mitt liv. Framförallt de gånger som mina handlingar har skadat andra människor, konstaterar Per Holknekt allvarsamt.

    I hans nyutkomna, 400 sidor tjocka, självbiografi ryms såväl djupa personliga misslyckanden som svåröverträffade framgångar. Få liv genomsyras av så starka kontraster som Pers, vilket han emellanåt blir påmind om.

    – När jag nyligen var i Los Angeles blev jag stoppad av tre poliser som ville bli fotograferade tillsammans med mig, deras gamla skateboardidol. När jag kom hem ville en granne och tillika känd börs-VD diskutera varumärkeshantering med mig. Och när jag senare gick genom Humlegården ropade ett fyllo på en barkbänk: "Hej Per, minns du mig?" Mitt liv har varit oerhört mångfacetterat!

    En mängd personer som korsat Pers väg genom livet uttalar sig om honom i boken. Flera av dem kallar honom galen och oförutsägbar. Per är inte sen att instämma i omdömena. Han tror att hans mod bottnar i den dåliga självkänsla som har förföljt honom sedan barndomen.

    – Jag har helat tiden känt ett behov att bevisa för både mig själv och andra att jag törs och kan. De saker som jag har företagit mig har nästan alltid gått bra. Däremot har jag inte lyckats så värst bra med att ta hand om mig själv.

     

    "Näst fulast"Bild 1286319

    Pers liv började på Hasselvägen 42 i Falun. Pappa Olle arbetade som poliskommissarie och mamma Bernice, som dog i cancer 2007, var lärare. Till familjen hörde också storebror Tomas, som är fyra år äldre än Per.

    Per hade lätt för att lära och hans mamma såg därför till att han fick hoppa över andra klass – något som hon senare fick anledning att ångra. Pers taniga kroppsbyggnad och känsliga sinnelag födde en osäkerhet som förstärktes av att han var yngre än sina klasskompisar. Självkänslan blev inte bättre av att han i tonåren utsågs till den näst fulaste killen på konfirmationslägret.

    Som 15-åring upptäckte han emellertid ett botemedel mot sin osäkerhet.

    – När jag var full på helgerna vågade jag göra det som jag i vanliga fall inte hade mod till, exempelvis att stöta på tjejer. Alkoholen skalade bort min ängslan.

    Törstig på äventyr reste Per som 18-åring till USA tillsammans med en kompis. Där kom han för första gången i kontakt med en skateboardbräda och blev totalt hänförd. Det tog inte lång tid för honom att erövra europarekordet i skateboardhopp.

    Sporten fick honom några år senare att flytta till Los Angeles. Han umgicks i kretsar där dagligt drickande hörde till livsstilen. Som polisson hade Per däremot en oförsonlig hållning till droger – tills den dag hans flickvän övergav honom för en annan och Per bestämde sig för att straffa henne genom att göra sig själv illa. Kokainruset som han flydde in i gav mersmak. Snart tillhörde även drogerna hans vardag. Ett polisingripande fick honom till slut att inse att hans enda chans att bryta den nedåtgående spiralen var att flytta tillbaka till Sverige.

    Efter hemkomsten utbildade sig Per till marknadsekonom. Han startade så småningom flera företag och blev 1995 pappa till dottern Julia. Hans drickande tog dock ny fart och förde även med sig ett omfattande spelmissbruk. För att uppväga spelförlusterna började han "låna" pengar ur företaget. När hålen i bolagets kassa blev alltför uppenbara startade brodern Tomas, som var ekonomiansvarig, en utredning. Det uppdagades att Per hade förskingrat runt 750 000 kronor från verksamheten. Avslöjandet gav honom inget annat val än att lämna sitt livsverk.

     

    Räddade livetBild 1286320

    Även dottern Julias mamma, Helena, hade ledsnat på Pers opålitlighet. Hon bad honom att flytta ut från deras gemensamma villa. I dag är Per tacksam över hennes handlingskraft.

    – Genom att sparka ut mig räddade Helena mitt liv. Jag är övertygad om att jag hade fortsatt att dricka annars.

    Blixtsnabbt gick Per från att vara framgångrik företagare med familj och hus till att leva på samhällets skuggsida. Han var periodvis hemlös och sov ibland i ett skogsparti. För att få ihop pengar till mat sålde han de hemlösas tidning, Situation Stockholm. 40 år gammal bad han för första gången i sitt liv om hjälp – och fick den. Socialtjänsten bekostade en behandling för hans alkoholmissbruk.

    Under behandlingstiden sökte han till den första svenska säsongen av dokusåpan Big Brother på kanal 5, och blev uttagen.

    – Jag hade ingen aning om vad jag gav mig in på, men efter att ha stått utanför samhället en tid ville jag visa dem som tvivlade på min förmåga att jag fortfarande var någon att räkna med, förklarar Per.

    Att dygnet runt vara instängd i ett tv-övervakat hus tillsammans med obekanta människor och stora mängder alkohol var en utmaning som tilltalade Per. När han efter 74 dagar lämnade huset som en av de sist kvarvarande tog hans liv en ny vändning. På avslutningsfesten mötte han sin blivande fru, artisten Viktoria Tolstoy, som hade suttit i en expertpanel och kommenterat programmet under direktsändningarna.

    – Det var modigt av Viktoria, som var en hyllad jazzsångerska, att välja en man som befann sig på den absoluta botten. Det kommer jag alltid att högakta henne för! Jag hade ingenting mer att ge henne än mig själv.

    – Viktoria hjälpte till att återuppbygga mig så att jag blev stark nog att starta nya företag. Hon har en jättestor del i att jag har det så bra som jag har det i dag.

     

    Blev mångmiljonärBild 1286321

    Klädföretaget Odd Molly, som Per 2002 grundade tillsammans med designern Karin Jimfelt-Ghatan, värderades några år senare till en miljard kronor och gjorde honom till mångmiljonär.

    2008 tog Pers och Viktorias äktenskap slut. Året därpå fann Per kärleken i sångerskan Lena Philipsson, som han senare gifte sig med.

    Allt borde ha varit frid och fröjd, men inom Per grodde den gnagande insikten om att många i omgivningen inte var bekväma med hans nykterhet. En obetänksam kommentar från en person var tillräckligt för att beroendepersonligheten i Per skulle hitta ett argument för att, efter nära tio års nykterhet, sätta ett vinglas till munnen.

    – Jag kan inte förvänta mig att alla människor ska förstå min sjukdom. Beslutet att börja dricka igen var enbart mitt, understryker Per.

    Jag ber honom förklara hur han rättfärdigade sitt handlande inför sig själv.

    – I motsats till då jag gick in i nykterhet var jag framgångsrik, förmögen och hade en vacker kvinna vid min sida. Det gjorde att jag intalade jag mig själv att jag hade styrkan att hantera alkoholen.

    Självbedrägeriet visste inga gränser. I en intervju med Svenska Dagbladet i juni 2010 säger Per: "Som nu-läges-analytiker har jag kommit fram till att den Per jag är idag tillräckligt stark och normal för att våga skåla på bröllop. Vem ska ta ifrån mig rätten att vara som alla andra?"

    Dagen innan intervjun publicerades inträffade det som han själv benämner som "kraschen". Lena konfronterade Per med de otrohetsrykten som cirkulerade. Han bekände att han, under alkoholens påverkan, bedragit henne, varpå Lena hävde ur sig sin besvikelse i ett inlägg på Facebook. Det dröjde inte länge innan pressen hade fått nys om saken.

    – Det smärtsammaste var inte löpsedlarna, utan insikten om att jag hade förlorat min stora kärlek. Det jag gjorde mot Lena är vedervärdigt och oförsvarbart. Jag har straffat mig själv hårt för att mitt handlade, försäkrar Per tårögt.

    Han beskriver sin och Lenas nuvarande relation som "sparsam".

    – Det händer att det dyker upp en födelsedagshälsning i telefonen, men i övrigt har vi ingen kontakt. Jag är jättemån om att Lena ska må bra och vara lycklig, men jag tror tyvärr inte att hennes enklaste väg till lycka och välmående går via mig. Jag är glad över att hon inte tog mig tillbaka!

     

    Förväntar ingen förlåtelse

    Per har ännu inte lyckats förlåta sig själv för sina felsteg, och han tror inte att Lena har gjort det heller.

    – Det är väldigt svårt att förlåta den som har sårat en. Jag förväntar mig inte att få Lenas förlåtelse, men visst vore det vackert om det en dag skulle ske.

    Midsommaraftonen 2012 slutade Per dricka för andra gången i sitt liv. Det tillskriver han sin dotter Julia, som idag är 19 år.

    – Julia sa till mig: "Pappa, jag älskar dig och kommer alltid att finnas vid din sida, på det enda villkoret att du inte dricker." Det är häftigt att jag har en dotter som vågar ställa krav och ge kärlek i samma mening. Jag har jobbat hårt för att bevisa mig själv för mitt barn.

    Rädslan för fler återfall är ständigt närvarande.

    – Det är en nyttig rädsla. Jag vet inte om jag skulle klara av att resa mig en gång till.

    Efter brytningen med Lena bodde Per under ett drygt år på sitt dåvarande sommarställe i Stockholms skärgård. I höstas flyttade han in till en rymlig lägenhet i innerstan. Efter ett kortare förhållande är han nu återigen singel.

    – Jag drömmer fortfarande om att få leva resten av mitt liv med en annan människa – någon som vill ha mig för den jag är och inte för det jag har. Tyvärr misstänker jag att många kvinnor vill träffa mig av fel orsaker. Det har hänt att jag har gått på minor, med följden att min dåliga självkänsla har gett sig tillkänna igen.

    – Just nu tror jag att jag mår bäst av att leva ensam, eftersom jag ännu inte känner mig helt läkt. Om jag ska kunna ge mig själv helt och fullt till en annan människa måste jag reparera mig själv ordentligt först. När det är gjort hoppas jag vara redo att ge oändlig kärlek till någon igen…

    Strax innan jul lämnade Per sitt hjärtebarn Odd Molly. I väntan på lanseringen av ett nytt varumärke arbetar han bland annat som konsult åt andra företag och föreläser om sin livsresa.

    – Om jag skulle ha betygsatt mitt liv för två år sedan hade betyget blivit minus ett av tio möjliga. I dag är jag på väg uppåt och befinner mig nog för närvarande på en sexa. Även om jag emellanåt upplever korta stunder av självömkan känner jag hoppfullhet inför framtiden.

  • Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!