• Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Jan Björklund: Skolfröknarna fick mig att våga satsa i livet

    Livet kan bjuda på oväntade turer. Fråga Jan Björklund: Från arbetarhemmet i lilla västgötska Skene, där han var aktivist mot betyg i skolan, via en militär karriär till jobbet som minister och betygens främste försvarare. Så kan det gå…

    Bild 1286274

    Välkommen tilli Parkskolan i Skene. Det var här som arbetarbarnet Jan Björklund påbörjade den bana som slutade som utbildningsminister.

    Att vi träffar Jan Björklund på en skola i hans barndoms Skene är naturligtvis ingen slump. Var skulle man annars träffa den politiker som vigt sitt liv åt att förändra och – om du frågar honom själv – förbättra svensk skolpolitik. När vi träffas är han på påtagligt gott humör, utvilad som han är efter en natts god sömn hemma hos sin 92-åriga mor som bor i närheten. Efter vårt samtal ska han ägna sig åt något lika lättsamt som okontroversiellt: återinvigningen av den upprustade Vävarevallen där hans pappa en gång spelat fotboll. Också han själv, för den delen, men det blev en kortvarig karriär.

    – Tyvärr har jag väldigt dåligt bollsinne, beklagar han sig när vi slår oss ner på de fasta bänkarna på skolgården, precis under fönstret till klassrummet han spenderade sina första skolår i.

    Skurarna har kommit och gått i flera dagar men vi chansar på en utomhusintervju. Det gäller ju att passa på när solen skiner.

    Det var alltså här på Parkskolan den 7-årige Jan gick genom grinden med mamma Ragna i augusti 1969. Fröken Margareta ("hon var jättegammal, säkert 25 år") stod och tog emot eleverna.

    – Hon var en av de lärare under min skoltid som betydde så oerhört mycket för mig, berättar Jan Björklund och tittar upp skolan.

    Han minns dem alla, de som inspirerade honom att ta sig vidare i livet. Först Margareta. Sedan Birgitta på mellanstadiet och Majlis på högstadiet.

    – För att förstå deras betydelse måste man veta lite grand om det Skene jag växte upp i. Vårt lilla samhälle hade uppkommit runt den helt dominerande textilindustrin och det var där nästan alla jobbade. Min pappa också. Och hos oss alla som bodde där fanns det en förväntan om att också vi barn en dag skulle börja jobba där. Ingen talade om att läsa vidare. Inte för att någon hade något emot det utan för att det liksom inte fanns i ens föreställningsvärld. Men det var lärarna som sådde det fröet.

    Bild 1286275 Inte heller Jan kommer från ett bokligt hem. Mamma kom som flykting från det ockuperade Norge via Treriksröset till Sverige på flykt undan tyskarna under andra världskriget. En dag när hon var på Liseberg träffade hon Jans pappa, den store sportprofilen från Skene. Båda var i 40-årsåldern när Jan, deras enda barn, kom till världen. Ett riktigt arbetarhem med de där förhärskande åsikterna. Som i nästan alla familjer var det socialdemokratin som gällde.

    – Det var ett hem där de pratades mycket politik och samhällsfrågor. Pappa var kanske mer partipolitiskt orienterad men mammas hade också ett samhällsengagemang. Hon var väldigt irriterad på Olof Palme, minns jag, och andra som i tidens anda gick hårt åt USA. I hennes värld var det amerikanerna och engelsmännen som hade befriat Västeuropa under kriget och var värd vår respekt. Det bar jag med mig och gör fortfarande.

    Diskussionerna i hemmet och lärarnas arbete i skolan skapade en miljö som sådde ett frö i den unge Jan. Han började intressera sig för politik och till omgivningens oförställda förvåning blev det inte SSU – utan FPU, folkpartiets ungdomsförbund

    – När jag idag tänker tillbaka på vad det var som lockade in mig i det partiet tror jag att det dels var min mammas humanism som hade smittat, dels en opposition mot det kollektivistiska som präglat min uppväxt. Då gjorde jag nog inte den analysen men så här i backspegeln tror jag att det var så.

    Skolan gick bra men han var lat. Energin fanns på annat håll – i ungdomsförbundet och i elevrådet. Att representera och att ta ansvar var något som kom tidigt in i hans liv. Men den som tror att den unge Jan Björklund hade samma åsikter som den mogne ministern misstar sig. Grundligt…

     

    Texten är ett kort utdrag från Hemmets Journals serie:
    HJ:s Johan Rystad möter partiledarna.

    Del 6: Jan Björklund
    Hela intervjun kan du läsa i HJ nr 33/2014

    Bild 1286276

    Jan Björklund med fru Anette Björklund Brifalk på nobelfesten 2012.

  • Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!