Det är en till synes utvilad tv-profil som slår sig ner vid ett bord i matsalen på TV4:s högkvarter i Stockholm. Martin Timell smuttar på en kaffe och hälsar glatt på kollegor som går förbi.
Men skenet bedrar. Timell är långt ifrån utvilad när han träffar Hemmets Journal – han har faktiskt aldrig jobbat så hårt som under de senaste månaderna. Resultatet kunde du se i tv under vintern och våren. Hela fyra Timell-ledda program rullade mer eller mindre samtidigt: Sveriges roligaste klipp, Fuskbyggarna,
Äntligen hemma och Uppfinnarna. Som om det inte vore nog släpper Martin dels en 600 sidor tjock bok om inredning, Hemmafixarbibeln, samt en något tunnare bok om konsten att grilla tillsammans med sin lillebror Anders: Bonniers stora grillbok.
Familjesemester
Varför ser han då så oförskämt pigg ut? Svaret, visar det sig, är att han nyss är hemkommen från en familjesemester i Maldiverna.
– Bara för att man har legat och solat i nio dagar och blivit lite brun börjar folk säga: “Gud, vad du ser utvilad ut”, säger han och ler snett.
– Men så är det inte. Jag jobbade mig in i väggen under hösten, jag har aldrig förut spelat in fyra program samtidigt. Till slut stod jag i ett program och sa: Välkommen till Äntligen hemma och så var det inte alls
Äntligen hemma. Kombinationen av att du aldrig får vara sjuk och att du aldrig får göra något dåligt, det blir en uppåtspiral av stress. Man måste hela tiden leverera. Jag tycker inte att jag har rätt att gnälla, jag har ju världens roligaste jobb. Men när jag ser på Sveriges roligaste klipp ser jag ju att jag är sliten, fortsätter han.
Utflugna söner
Trots snart trettio år i den tuffa tv-branschen har han lyckats balansera sitt krävande jobb med ett stabilt familjeliv – något han är påtagligt stolt över. Han har varit gift i tjugotre år med sin Catarina, och sönerna Fredrik och Mathias är vuxna och utflugna ur boet sedan länge.
– Jag skulle inte kunna bli lyckligare med någon annan än med Catarina, och jag tror detsamma tror jag gäller för henne eftersom hon fortfarande vill ha mig kvar. Vi har gått igenom kriser som alla andra gifta par, men vi har bestämt oss för att hålla ihop eftersom vi har en gemensam grund. Vi har lagt ner mer energi på att komma ihop än att komma isär, säger Martin.
Hur var du som pappa när dina söner växte upp?
– Jag har varit både en väldigt bra och en väldigt dålig pappa. Jag har varit för tuff i min uppfostran, men jag har blint och lojalt försvarat mina barn i alla sammanhang. Och jag var jättemycket med ungarna när de var mindre. Allt från resor till innebandymatcher och hämta på dagis. Jag har varit en extremt lyckligt lottad pappa. Jag och Catarina pratade om det där minns jag, vi sa ungarna växer ju inte upp en gång till.
En annan viktig stöttepelare i Martin Timells liv har varit hans kristna tro. Det är något han inte ofta pratar om, eftersom han ser det som något djupt personligt.
– För min del handlar det om ett helhetsbegrepp. Det måste finnas någon mening med allt det här. Jag skulle bli så förbannad om det inte fanns ett liv efter döden, säger han.
När blev du troende?
– Det var under konfirmationen. Det var första gången som någon vuxen – förutom mamma och pappa – tog mina existentiella frågor på allvar.
Martin Timell berättar att den kristna tron i hans ungdom växte sig så stark att han under flera år jobbade inom kyrkan.
– Jag jobbade i konfirmationsundervisningen och var fadder. Efter ett tag fick jag frågan om jag ville bli församlingsassistent på Oscars församling i Stockholm, och det ville jag. Det här var 1976, berättar han.
Vad gjorde du som församlingsassistent?
– Jag tog hand om ungdomar. Det var som en ungdomsgård, en samlingspunkt, där vi hade allt från filmvisningar till bibelstudier. På söndagar var det ungdomsmässa. Vi tog världsliga frågor på stort allvar och pratade om dem utifrån Bibeln. Jag gjorde det här tre kvällar i veckan. Några år efteråt jobbade jag med en präst i Nynäshamn och hjälpte honom att bygga upp en verksamhet där.
Men mer än så blev det inte. Martin Timell valde att slå in på en helt annan bana. Precis som så många andra troende förde han en dialog med Gud innan han bestämde sig för att börja jobba inom tv istället – och de tog steget tillsammans.
– Gud och jag var överens om att jag skulle göra något annat, som han uttrycker det.
TV-karriär
Detta något annat blev, som vi alla vet, en framgångsrik karriär inom tv som började redan 1984 när han ledde barnprogrammet Ordvalpen på SVT. Succéer som Bullen och Det kommer mera följde, varpå Timell lockades över till TV4 där långköraren Äntligen hemma började sändas 1997. Under våren har säsong 33 av det populära inredningsprogrammet sänts på fyran – och Martins snickerikunskaper har nu alltså även blivit en bok.
Men sin kristna tro till trots kommer vi nog aldrig få se Martin Timell leda ett program och religion.
– De kristna programmen som har gjorts har alltid haft ett skimmer av “hallelujah” över sig. Det här är ju någonting som folk tar på största allvar. Religion är ämnet som alla i slutändan är intresserade av, som någon filosof sa. Men jag känner att min tro är personlig för mig, något som är mitt. Det känns inte så angeläget för mig att göra ett program om religion, säger han.
Att hans tro är så djupt personlig för honom tror Martin dels kan bero på att Sverige är ett väldigt sekulärt land.
– Jag tror att många i grund och botten har en gudstro, men det är inget man babblar om här i Sverige. Det är som att man skäms för det. De kristna och de frireligiösa i det här landet har, med all rätt, ett dåligt rykte. Jag får inte många hatbrev, men de jag får kommer oftast från religiösa i Småland, säger han.
Varför tillhör Sverige de mest “icke-religiösa” länderna i världen, tror du?
– Det där beror på socialdemokraterna. De drev igenom folkhemmet och kyrkan förlorade sin makt. Kyrkan har ställt till med ohyggligt mycket elände, men det var faktiskt kyrkan som lärde oss läsa och skriva. Och kyrkan idag gör också oerhört mycket gott.
Finns det några exempel på tillfällen i livet där din tro har hjälpt dig?
– Jag har inget exempel på att Gud har väckt mig när jag har somnat vid ratten, jag använder mig mer av min tro som meditation och bön både när det går bra och när det går dåligt. I ungdomen hade jag en grej att jag skulle be för folk som var drabbade så fort jag hörde en siren. Men sedan flyttade jag ihop med en tjej som bodde på baksidan av Östermalms brandstation, så det fick jag lägga ner, berättar Martin med ett skratt.
Men kan det inte vara en tröst att tro att du kommer att återförenas med dina döda föräldrar, till exempel?
– Tröst är fel uttryck, för sorgen och saknaden blir inte mindre för att man tror. Visst, jag tror att det existerar ett annat tillstånd efter döden. Men sedan tänker jag på hur det skulle vara om jag träffade pappa i himlen: hur blir det då med farfar, som jag aldrig har träffat? Och hans far? Ska jag få träffa dem också, allesammans? Det tål att tänka på.
Är hela din familj troende?
– Nej, men en av mina söner tror på Gud. Vi har väldigt roliga diskussioner vid middagsbordet hemma, vi pratar jämt om existentiella frågor.
Går du ofta i kyrkan?
– Nej. Det händer, men då går jag dit ensam. Jag kan tänka på så oändligt många saker som är roligare än att gå i kyrkan på högmässa.
Martin Timell ler och rör om i sitt kaffe.
– Då åker jag hellre ut på landet med min familj.
Personligt
Namn: Martin Timell.
Ålder: 55.
Familj: Fru Catarina, 47, sönerna Mathias, 25, och Fredrik, 24.
Bor: Östermalm i Stockholm. Landställe på Mjölkö i Stockholms skärgård.
Gör: Programledare och författare. Är aktuell med böckerna Hemmafixarbibeln och Bonniers stora grillbok (tillsammans med Anders Timell).
