“Vi tog chansen och vann högsta vinsten”

Varken Ingegerd Johansson-Lundkvist eller Tommy Lundkvist vågade hoppas på att hitta någon ny kärlek på gamla dar. Men de tog chansen – och vann högsta vinsten!

Både Ingegerd Johansson-Lundkvist och Tommy Lundkvist minns den 3 februari 2010 i detalj. Inte undra på. Det var ju dagen som förändrade allt, dagen då tvillingsjälarna äntligen möttes. Tre månader tidigare hade de för första gången fått kontakt genom en dejtingsajt på internet och kontakterna hade varit intensiva. Men att prata i telefon eller skicka mejl är förstås något helt annat än att träffas i verkligheten. Nu stod de för första gången öga mot öga.

– Det är klart att man var lite spänd, men mest var jag bara nyfiken. Hon verkade vara en rak och ärlig person och när jag såg in i hennes blå ögon så visste jag att det var rätt, säger 76-årige Tommy och kramar om sin två år yngre hustru lite extra.

En bra känsla

De åt middag på en restaurang i närheten. Pratade om allt mellan himmel och jord. Ingegerd fick en bra känsla omedelbart.

– En av de saker som jag hade fastnat för hos Tommy var att han verkade vara så trygg och okonstlad. När vi nu träffades så förstärktes bara det intrycket. “Hans trygga famn kan jag tänka mig” tänkte jag. Det kändes alldeles fantastiskt. Sedan den stunden har vi egentligen inte varit ifrån varandra alls, säger hon med ett skratt.

Vi sitter hemma i parets gemensamma villa i skånska Bromölla. Öppenhjärtigt och med mycket humor, men också en del allvar, berättar de om hur deras vägar korsades. Hur de fann varandra just när livet hade varit så hårt mot dem.

Båda Tommy och Ingegerd förlorade sin respektive partner 2008. För Ingegerd var det en självklarhet att försöka gå vidare och om möjligt hitta någon att dela livet med.

– Jag är ingen ensamvarg utan mår bäst när jag har folk omkring mig. Jag har många vänner men på fredagskvällarna och under helgerna blev det så tomt och tyst och det gillade jag inte. En dag sa en väninna till mig att jag borde prova att hitta någon på internet. Det var inget jag hade funderat på tidigare, men tänkte att det kan jag väl prova. Jag såg det mest som en rolig grej, berättar Ingegerd.

Prova lyckan

Tommy blev också övertalad att prova lyckan på internet. Men utan att egentligen hoppas på något.

– Mina barn och mina vänner tyckte inte att jag skulle vara själv. Du som är så utåtriktad, sa de. Och så har jag en kompis som själv har träffat sin fru på internet som tyckte att jag kunde prova samma sak. “Men jag vet inte hur man gör” var min usla bortförklaring, berättar Tommy med ett brett leende.

Han lät sig övertalas och skickade in sina uppgifter till en internetsida med kontaktannonser. Drygt sex mil därifrån satt Ingegerd framför datorn och blev nyfiken. Där hittade hon en man med kodnamnet “Tranan” som verkade så trygg och glad och som tyckte om naturen precis som hon. Att hon själv hade valt kodnamnet

“Dopping” försvagade inte känslan av att det här kunde vara något.

Ingegerd, som vid den här tiden bodde i Ronneby, tog kontakt med “Tranan” och det blev början på en intensiv brevväxling. Mejl på mejl skickades mellan Bromölla och Ronneby, och för varje dag ökade sympatierna och nyfikenheten på den andra.

Höll på att gå snett

Men när allt verkade som bäst höll det på att få ett abrupt slut. Ingegerd skrev nämligen att hon sa nej till alkohol och Tommy som är med i whiskyklubb och tycker om gott vin till maten kände att det där kunde bli ett problem, vilket han också skrev till Ingegerd.

– Där höll det på att gå snett. Men då bestämde jag mig för att ringa och förklara hur det ligger till. Jag har inga problem med att dricka lite vin till maten, men jag tycker inte om när folk dricker så att de blir berusade, säger Ingegerd.

Det var en förklaring som Tommy mottog med lättnad. Så de bestämde sig för att träffas. Sölvesborg valdes ut eftersom det var neutral mark och efter den första träffen har de i stort sett varit oskiljaktiga. Kärleken slog till med full kraft och båda kände att det inte fanns mycket att tveka kring.

I Bromölla utanför Kristianstad har Tommy och Ingegerd hittat sitt drömhus. Bäst av allt är att de har naturen alldeles in på knuten. Dagligen går de promenader i det gröna.

De umgicks tätt och snart tog de steget att träffa respektive familjer. Både barn och barnbarn var överlyckliga för Tommy och Ingegerds skull.

Under våren reste de också ihop och det var på en tripp till Prag under pingsthelgen som Tommy gjorde slag i saken och friade.

– Jag kände så starkt att det här var kvinnan som jag ville leva resten av mitt liv med. Det spelar ingen roll att vi bara hade känt varandra några månader, förklarar Tommy som överrumplade sin käresta med en ring på hotellrummet.

När Ingegerd hade hämtat sig från chocken svarade hon med ett rungade ja. Bröllopet stod i Bromölla kyrka den 14 april 2012 inför ett femtiotal vänner och bekanta.

“Gör som du brukar”

I dag bor Tommy och Ingegerd i en ombonad och hemtrevlig villa i utkanten av Bromölla. Huset köpte de tillsammans för ungefär ett år sedan. Naturen har de inpå knuten och varje dag går de promenader i skogen eller på ängen. De reser så ofta de får tillfälle och har ett rikt socialt liv med vänner, barn och barnbarn.

Mycket har förändrats i deras liv. De var båda ensamma men vågade prova lyckan.

– Den trygghet och glädje som jag känner i det här huset har jag aldrig tidigare upplevt. Att vara två är värt allt. När du lägger dig på kvällen är du inte ensam och när du vaknar på morgonen är du inte ensam. Man kan dela allt, både glädje och sorg, säger Ingegerd.

Samtidigt är både Ingegerd och Tommy angelägna om att inte bryta med sina gamla liv. Deras motto är att fortsätta vårda gamla vänskaper och intressen.

– Gör inte avkall på något. Gör som du brukar göra, säger Tommy.

Lyckan ler i villakvarteret i Bromölla. Men varken Tommy eller Ingegerd hade vågat hoppas på att livet skulle ta en så lycklig vändning. De beskriver varandra som “tvillingsjälar”, med samma intressen, samma humor och samma värderingar.

Förlorat livskamrater

Några problem med att jämka samman sina viljor har de ännu inte upplevt, trots att de båda har ett förflutet som chefer, Ingegerd inom äldreomsorgen och Tommy på ett verkstadsföretag.

– Vi har aldrig några konflikter, det är faktiskt helt sant. Det är precis som att vi alltid förstår vad den andre tänker och känner. Tänk bara när vi skulle flytta ihop och göra två bohag till ett. Det är ingen lätt sak, men inte en enda gång blev det minsta problem, säger Ingegerd.

Kanske har de också en speciell förståelse för varandra, med tanke på deras likartade erfarenheter. Båda vet hur det känns att förlora en livskamrat.

– Det gör att vi kan förstå varandra och respektera varandra. Vi pratar mycket om det, säger Tommy och sätter ord på känslan som de båda har burit på sedan den där snöiga eftermiddagen i Sölvesborg 2010.

– Jag kan fortfarande undra om allt bara är en dröm. Jag var helt inställd på att vara själv resten av mitt liv. Nu känns det som att jag har vunnit högsta vinsten!

Personligt

Namn: Ingegerd Johansson-Lundkvist, Tommy Lundkvist.

Ålder: 74 respektive 76 år.

Bor: I Bromölla.