Thomas Deutgen: Min drömpartner är tyst under hela dansen!

Han dök upp i "Dansbandskampen" ifjol. Nu är Thomas Deutgen åter i rutan. Till vardags arrangerar han stora dansgalor samt både skriver och gör radio om dans. Själv dansar han som en gud men partnern behöver inte vara någon Ginger Rogers, bara hon har vett att hålla tyst!

Personligt

Född: 29 mars 1973 i Boden.
Bor: I lägenhet i en tvåfamiljsfastighet i Karlshamn.
Familj: Sambon Anna Olsson som är ljuddesigner och hennes katt Sixten.
Aktuell: Som jurymedlem i SVT:s lördagsunderhållning “Dansbandskampen” tillsammans med Magnus Carlsson och Melissa Williams.
Dansar helst: Foxtrot.
Berättar stolt: Att han börjat skriva låttexter och att Larz Kristerz valt en av dem till sin kommande platta.
Sådan är han i reporterns ögon: Glad, rolig, energisk. Och han dansar som en gud!

Thomas Deutgen: Min drömpartner är tyst under hela dansen!
Thomas Deutgen har mycket att stå i just nu – tillbaka i juryn i SVT:s “Dansbandskampen” samtidigt som han skriver om dans i tidningen “Får jag lov”. Dessutom leder han “P4 Dans”, ett program han spelar in hemma i sin garderob!

Vilken låt får garanterat upp dig på dansgolvet?
– Nästan vilken låt som med Lasse Stefanz, det bästa svenska dansbandet genom tiderna. Jag har släpat med många vänner till deras spelningar, folk som verkligen hatar dansband. Men ingen har kunnat sitta still och alla säger lika förvånat, fan vad det svänger! Då kontrar jag alltid med, ja, vad var det jag sa! Lasse Stefanz musikstil är lite jordnära, lite skitig. Det är inte så polerat och snällt. Men som favoritband har de hård konkurrens av Streaplers, som firar 50-årsjubileum i år.

Vem är din drömpartner på dansgolvet?
– Vem som helst som har skor på fötterna, kan röra på dem och vara tyst under hela dansen. Jag betalar inte inträde till ett dansställe för att prata, vill jag snacka går jag på krogen. Men alla som uppfyller mina tre krav dansar jag gärna med. Det spelar ingen roll vem hon är, om hon är ung eller gammal.

Vilken dansbandslåt önskar du att du hade skrivit?
– Om jag ska välja en svensk låt blir det “De sista ljuva åren” med Lasse Stefanz. Men får jag ta en evergreen blir det “Corrina Corrina” som skrevs redan på 20-talet. Om jag skrivit den hade jag inte behövt jobba mer utan kunde sitta på en ö i Indiska Oceanen och dricka paraplydrinkar.

Vilken levnadsregel skulle du kunna sätta på kylskåpet?
– Ha roligt hela tiden! Jag trivs bra med livet just nu, då finns det ingen anledning att gå runt och söka problem.

Vilken är din värsta mardröm?
– Att jag har en direktsändning i TV eller radio, alla är på plats och det är dags för mig att göra entré. Men jag är inlåst, en dörr har gått i baklås och jag kommer inte ut. Det är riktigt svettigt.

Hur gör du när du tappar tråden i direktsänd TV?
– Det har aldrig hänt. Jag brukar aldrig bli svarslös för jag har huvudet fullt av repliker och skämt som kan rädda mig. Jag har några uppskrivna på mitt block under “Dansbandskampen”, för säkerhets skull.

Vilken barndomssynd glömmer du aldrig?
– Jag fick sommarjobb som tidningsbärare och skulle jobba i tre veckor. Men redan efter första natten hade jag fått nog av trycksvärta och av att stiga upp vidrigt tidigt. Så jag ringde chefen nästa dag och drog till med en lögn om att vi fått mögel hemma och måste flytta till farmor i England. Farmor, som bodde i Skåne! Det var en usel lögn och den skäms jag för. Dessutom satte jag min chef i klistret.
Thomas Deutgen: Min drömpartner är tyst under hela dansen!
En liten danskung!

Vilket sommarjobb gillade du?
– När jag som 13-åring fick jobb på närradion i Boden. Jag sprang runt med min bandspelare i kommunhuset och intervjuade kommungubbar. Jag sommarjobbade också som frilansreporter på tidningen NSD. När skolan började igen övertygade jag mina lärare om att jag lärde mig mer som reporter än genom att tvingas vara i skolan på alla lektioner, så de såg mellan fingrarna på min frånvaro.

Hur skulle du betygsätta dig som vän, på en skala 1-5?
– När det gäller mina riktigt nära vänner, en fem-sex stycken, måste jag säga fem. Låter det kaxigt? De vännerna som står mig nära har jag känt långt innan jag började inom radio och TV. De har hjälpt mig i med- och motvind, jag kan vara helt öppen tillbaka och hjälper dem med mycket saker. Många säger att jag är väldigt snäll.

Vilken egenskap har du försökt arbeta bort?
– Min blyghet i små, privata sällskap. Förr kunde den situationen nästan få mig att bryta ihop. Jag avskydde att vara bland människor jag inte kände, särskilt när jag inte hade en roll utan måste vara mig själv. Däremot rörde det mig inte i ryggen att stå på en scen inför 10 000 människor. Men jag har varit på en del fester genom åren, så det går bättre nu.

Vilken barndoms sommar vill du återuppleva?
– Alla somrar då släkten på pappas sida, inklusive farmor, samlades i sommarstugan i Onsala, utanför Kungsbacka. Vi åkte nattåg dit från Boden där vi bodde och det var en stor upplevelse. Alla badade utom jag. Jag satt i skuggan och läste en bok. Jag har alltid avskytt att bada och sola. Det tycker jag är slöseri med tid.

Om du var ett djur, vilken art skulle du föredra?
– Jag är helt ointresserad av djur. Djur och natur går bort! Inte ens som barn gillade jag att gå i djurparker, jag gjorde tidningar istället.

Thomas Deutgen: Min drömpartner är tyst under hela dansen!
Thomas Deutgen, Magnus Carlsson och Melissa Williams i juryn för “Dansbandskampen.


Hur gammal var du när du lärde dig dansa?

– 16 år, så det är 20 år sedan. Jag och några kompisar på gymnasiet gick till Doria Yorks legendariska dansskola i Boden för att testa dans, men jag tyckte inte det var något för mig. Doria sa att jag vaggade som en anka. Jag hade inte tänkt komma tillbaka efter första lektionen, det var min kompis Anna som tvingade mig att fortsätta. Doria och jag blev så småningom väldigt nära och goda vänner och jag kan tacka den fantastiska gamla danslärarinnan för att jag håller på med det jag gör idag.

Var trivs du bäst, i TV, på radio eller på dansgolvet?
– Jag trivs faktiskt allra bäst i radiostudion. Där är jag hemtam för radio har jag jobbat med sedan slutet av 80-talet. Sen kommer TV, jag har blivit kompis med kameran. Trea blir dansgolvet där jag varit mycket genom åren. Numera dansar jag inte så mycket privat.

Vilka tre godisbitar finns alltid i din smågodispåse?
– Chips, det är ett livsviktigt godis för mig. Polly är gott. Sen måste där finnas lakrits till min sambo, annars slår hon ihjäl mig.

Scroll to Top