Ibland blir ett besök på travbanan i Halmstad för Embritt och Thore. Men storkovan kammar Embritt oftast hem när hon sitter hemma vid köksbordet.
Det är torsdag förmiddag och vid köksbordet i lägenheten i Gullbrandstorp utanför Halmstad sitter Thore Agmarken, 72 år, med spelsidan i lokaltidningen uppslagen och pennan i högsta hugg.
Han läser på inför helgens V75-omfång, om hästarnas form, om de ska gå med eller utan skor och om kuskarnas segerprocent.
Metodiskt noterar han vilka hästar han tror mest på i varje lopp. Hustrun Embritt, 68, slår sig ned jämte honom och sneglar också på V75-loppen. Men hon struntar i det där med tider, kuskar och vilka skor hästarna ska springa med.
– Jennifer Flower, säger hon och tittar på avdelning fem. Jag har en bekant som har en dotter som heter Jennifer, den hästen vinner säkert, säger hon medan Thore grubblar över om Jennifer verkligen har den rätta formen och om kusken Johnny Takter kommer att hålla ledningen…
Samtidigt erkänner han:
– Det är Embritt som vunnit över en miljon, jag har som mest lyckats vinna
5 000 kronor. Men jag får ju vara med och dela, skrattar han.
Förstod ingenting
Första gången Embritt överhuvudtaget intresserade sig för spel på hästar var för sju år sedan vid ett besök hos sonen Rikard och hans familj i Alingsås.
– Vi skulle gå och handla, och utanför butiken såg jag en affisch där det stod jackpott på V75. Jag blev intresserad och ville spela när det var mycket pengar i potten.
Men när hon tittade på kupongen så förstod hon ingenting.
– Expediten visade mig Harry Boy, där datorn väljer ut hästarna. Jag behövde bara säga hur mycket jag ville spela för. Och det blev faktiskt sju rätt direkt!
– Fast vinsten stannade vid 3 500 kronor.
Där hade de flesta fått blodad tand, men inte Embritt. Hon spelade inte på ett helt år. Och det kanske inte hade blivit mer om hon inte upptäckt att V75 skulle avgöras i Halmstad i april 2003.
– Då ville jag gärna vara med. Den här gången skulle jag dessutom ta ut några hästar själv, hade jag bestämt. Den enda information hon kunde utläsa var namnen, men det räckte ju…
Självklara val
I första avdelningen hittade hon hästen Favorit. Heter man så – då vinner man, resonerade Embritt. I nästa avdelning dök MacMac upp. Dottern Ulrika hade en dressyrhäst med liknande namn, så hon streckade den.
När hon kom till tredje avdelningen dök Revenue upp. Så hette en gammal kompis i Linköping, därmed var valet självklart.
Fjärde avdelningen blev lite knivigare, men där fanns en häst som hette Paintball. Hon tänkte på spelet där man leker krig och skjuter färgkulor på varandra, det som Rikard hållit på med. Det räckte för valet av den hästen.
Hon åkte ned till Ica och valde att spela för 150 kronor. Hon hade valt en häst i varje lopp, Harry Boy tog sedan ut resten.
När loppen gick på lördagseftermiddagen dammsög Embritt huset och hade text-TV påslagen med den sida som löpande visar vilka hästar som vunnit på V75. Efter de fyra första avdelningarna hade hon lika många rätt!
Embritt tänkte inte så mycket på det, utan ringde en gammal faster för att prata.
|
Efter en stund kom Thore infarande. Han höll upp sex fingrar och viskade samtidigt “du har sex rätt, det är värt över 200 000 kronor” och Embritt skyndade sig att avsluta samtalet.
Lång väntan
Så kom resultatet. Nummer sju Call on Valentine hade vunnit sista avdelningen. Och den hade Embritt med!
De jublade och kramade om varandra. Och bäst av allt – det var Embritts hästar som var outsiders och gjorde att det blev så hög utdelning. |
Embritt med totogrammet efter första storvinsten på V75, i april 2002.
|
De åkte direkt till Ica-butiken med spelbongen och de visade sig att hennes systemet.
Pengarna kom väl till pass eftersom de planerat en utbyggnad på sitt hus med en inglasad altan. Det blev även en del pengar över att resa för.
Vinsten gav Thore blodad tand och nu ville han lära sig mer om spelet på hästar. Han började analysera loppen noga för att komma i kapp sin hustrus vinst.
Det blev fem till sex timmars analyserande varje vecka. Han skaffade konto hos ATG så att han kunde lämna sitt system direkt över Internet.
Embritt nöjde sig dock med att spela sporadiskt och förlita sig till hästnamnen.
Och förra sommaren slog det till igen. De hade sålt huset och även sängen, vilket gjorde att de bodde i husvagnen i väntan på tillträde till hyreslägenheten. Thore hade gjort sitt system och kvar på kontot fanns ynka 37 kronor.
– Ska inte du också lämna in ett system, så tömmer vi kontot, frågade han vid frukosten på lördagsmorgonen.
Envis lät bra
Embritt var lite tveksam, men så tog hon fram tidningen och började leta upp namn som lät som vinnare. Först hittade hon Eternal och tänkte på envis, vilket lät bra. Earl Tilly hette en annan häst och Tilly lät som en vinnare.
När hon såg Odin Tabac kom hon att tänka på sin bror som bor på Odens väg, så den fick det bli. First Chill i sjätte avdelningen var given.
–Heter man First ska man väl vara först…
Och så sjunde och sista avdelningen. Häst nummer två hette Lenard och hon tänkte på pokerproffset Ken Lenard. Då måste det vara en vinnare. Harry Boy tog ut de övriga hästarna och systemet kostade 36 kronor.
Text-TV slogs på under eftermiddagen och när det gått sex lopp hade hon alla rätt – och det var stora pengar på gång.
– Nej, nu stänger jag av, sa Embritt som inte vågade titta längre.
Istället fortsatte hon packa ned böcker i lådor som hon skulle ha med sig till nya bostaden.
Thore kunde dock inte hålla sig och han visste att loppen samtidigt visades på TV, i direktsändning. Utan Embritts vetskap smög han sig ut till husvagnen.
Sjunde och sista loppet skulle precis börja.
Favoriten nummer ett Trustworthy Ås tog ledningen med otippade Lenard i ryggen. Thore visste att Embritt hade streck för båda. Så kom en häst hon inte hade och lade sig utanför ledaren, det såg hotfullt ut.
– Men när de svängde in på upploppet tröttnade hotet, favoriten gled ifrån och det skulle ge 52 000 kronor. Men Lenard skulle betala minst 200 000 kronor! Och han närmade sig mer och mer, när mållinjen skars var det omöjligt att avgöra vem som var först, säger Thore och är nästan lika exalterad som den gången han såg loppet.
– Måldomarna behövde tid på sig, men så kom då resultatet. Segrare var nummer två, Lenard!
Sju rätt igen
Thore slet upp husvagnsdörren och sprang jublande in i huset.
– Du har sju rätt igen och det blir mycket pengar, skrek han och kramade sin fru. Snart kom utdelningen upp i rutan, 770 000 kronor!
– Embritt hade plockat ut fem av de sju vinnarna, och två av dessa var riktiga högoddsare som bidrog till den höga utdelningen, säger Thore.
Glad i hågen beställde Embritt en resa till Kanarieöarna och bjöd med båda barnen och deras familjer.
– Det var en trevlig resa och jätteroligt att kunna dela med sig och glädja andra, säger Embritt som numera blivit så att hästintresserad att hon ibland besöker travbanan i Halmstad.
– Hästar är vackra djur att titta på, säger Embritt, som när Hemmets Journal är med träffar en av landets mest kända travtränare, Peter Untersteiner. Han visar henne sina lovande hästar, men Embritt tittar mest på namnen vid boxarna.
När Peter Untersteiner föreslår att hon själv ska köpa en häst och sätta i träning hos honom blir hon dock försiktig.
– Nja, jag nöjer mig nog med att spela. På namnen…
