• Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Vår nya kisse verkar så rädd!

    Hej!

    Vi hämtade hem världens sötaste lilla kattunge igår, en 14 veckor gammal huskatt. Pappan är Norsk skogskatt. Bilresan hem på cirka en timme var jobbig för henne, då hon jamade hela tiden, vilket självklart är normalt!

    När vi äntligen kom hem, satte vi ner transportburen och öppnade luckan. Vi lät henne vara helt den första timmen/timmarna, sen la vi in lite mat i buren till henne och hon åt även lite från handen. Sedan la vi mat utanför buren och hade matskålen stående på samma ställe. Då kom hon till slut ut. Åt massor!

    Sedan utforskade hon lägenheten lite. Hon hittade en bra plats på en köksstol, där hon låg och observerade. Vi (jag och min sambo) satte oss vid henne och pratade lugnt. Men när vi närmar oss med händerna, så fräser hon. Hon vill vara ifred och det accepterar vi! Har lyft upp henne någon enstaka gång, men hon vill vara ensam.

    Nu har hon legat under en skohylla hela dagen och bara tittat och sovit. Vi har matat henne och lyckats få henne att krypa fram en snabb runda för att äta upp all mat i matskålen. Men hon vill inte komma nära oss. Hon vill ligga ensam. Hon har legat på samma ställe nu i tio timmar, jag tror att hon känner sig trygg där.

    Jag vet att det bara har gått ett dygn och att det tar tid för en kattunge att anpassa sig till sitt nya hem samt att vara utan sin mamma, men hur lång tid brukar det ta? Kvinnan som vi köpte henne hos berättade att hon har hundkennel egentligen och har inte riktigt haft supermycket tid med kattungarna. Alltså har de inte fått så mycket kärlek innan flytten.

    Har läst en massa nu i efterhand att detta kan påverka deras sociala förmåga överlag och jag nojar väldigt mycket över detta nu. Men försöker tänka att hon fortfarande är en kattunge och att det säkert ska lösa sig med tiden. Idag köpte jag även en Feliway att koppla in i eluttaget, hoppas att det ska få vår lilla älskling att känna sig tryggare.

    Har du några tips och råd? Eller det är bara att vänta och se? Ska jag lämna henne ifred helt, prata med henne? Vill verkligen hennes bästa och att hon ska trivas med oss! Alla tips och svar uppskattas väldigt mycket.

    Kattvetare Ylva Stockelberg svarar:

    Hej Emma!

    Du tänker helt rätt. Att kvinnan inte haft så supermycket tid med kattungarna betyder antagligen att det tar lite tid och det påverkar precis som du tror själv.

    Feliway är jättebra för att få henne att känna sig trygg. Hon fick väl inte med sig någon filt, tygbit från sitt första hem? Känner du någon med trygga katter kan du be att få låna något därifrån som luktar trygg katt.

    Ni kan också ge mycket trygghet. Lek är jättebra, då kan hon glömma bort att vara rädd. (När hon fräser är hon rädd, inte arg.) Det kan vara att rulla bollar som hon kan följa eller jaga.

    Mat, ofta och lite, och kanske klappa henne lite i samband med det. Jag tycker ni ska finnas runt henne, prata med henne men samtidigt låta henne ha någon för henne trygg plats (tex under skohyllan) där hon får vara ifred, men att det händer saker en halvmeter bort (mat, lek, prat). När ni lägger er kanske ni kan ta med henne till sovrummet.

    Lycka till!

  • Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!