Jag och min sambo har ett problem, det är så att vår ena katt mer eller mindre mobbar den andra.

Vi hade haft vår äldsta katt Sassi i ett år innan vi skaffade den mindre kissen Selda (som vi skaffade hösten -08) eftersom vi trodde att hon skulle få det roligt med en kompis eftersom de är innekatter. I början gick allt jättebra, de tvättade varandra, sov ihop och båda två kelade och lekte med oss och varandra. Men efterhand så har Selda (lillkissen) börjat vara elak mot Sassi som är alldeles för snäll och säger aldrig ifrån. Men Sassi har fått svårt att leka nu för tiden. Hon är jättenervös hela tiden och tittar sig över axeln eftersom Selda brukar ligga på lur och rätt som det är bara springa fram och skrämma bort Sassi. Ofta försöker Selda sätta sig på Sassi, och på sistone har hon också börjat försöka sätta sig på hennes huvud.

Visst leker de ihop ibland men det övergår ofta bara i att Selda blir “hårdhänt” och Sassi går ihopkrupen därifrån. Jag blir så ledsen av att se hur Sassi har förändrats. Hon har alltid varit väldigt försiktig av sig, men inte på det här sättet!

Sassi har på grund av allt detta nästa slutat kela med oss helt, och när hon väl kommer fram till en så stannar hon bara en liten stund (oftast så kommer Selda och skrämmer bort henne). Förr brukade hon ligga i mitt knä för jämnan och älskade när man bar på henne som en bebis.

Jag har försökt att sitta och leka och kela själv med Sassi men hon kan inte slappna av, inte ens när vi lämnade bort Selda till mina föräldrar en vecka. Jag har också försökt att säga ifrån till Selda och stänga in henne i vårat sovrum när hon är som mest elak så hon får lugna ner sig och så att Sassi ska få koppla av, men det har inte haft någon effekt. Vissa säger att vi ska spruta vatten på Selda när hon är elak, men så långt vill jag absolut inte gå eftersom jag tycker det är hemskt elakt att göra så plus att jag inte vill att hon ska vara rädd för mig och vatten!

Selda är dock väldigt kelig och en jättefin katt (men hon är ingen knäkatt, vilket dock hade varit mysigt eftersom jag älskar keliga djur – men alla djur har ju olika personligheter).
Båda är kastrerade hon-bondkatter. Sassi är född juli-07 och Selda juni-08.

Jag vore tacksam om du har några tips om hur vi kan gå tillväga för att åtminstone göra ett försök att ändra på situationen eftersom det är ledsamt att se hur de har blivit mot varandra.
Tack på förhand!

Kattvetare Ylva Stockelberg svarar:

Ja ibland blir det inte som man tänkt sig. Jag tror ändå det kommer att rätta till sig. Min gissning är att Sassi först såg Selda som sin bebis men när Selda växte upp tröttnade hon på det och också att hon har mer vilja. När de hittar sina nya roller bör det lösa sig.

Eftersom ni testat en hel del och om det inte fungerar, kanske det är dags att testa något annat. En idé är att ha Feliway (konstgjorda feromoner som luktar tillfreds katt och köps i zoobutik eller hos veterinär). En annan idé kan vara att göra Selda så nöjd som möjligt så att hon inte behöver ta ut sin missnöje med Sassi (kanske inte rättvist men om det fungerar …) tex genom att leka mycket med henne. Då kanske hon inte “behöver” hoppa på Sassi.