Jag har en 18 år gammal honkatt, Mysan. Det är drygt ett halvår sedan vi upptäckte juvertumörer på henne. De har inte växt, och hon slickar sig inte. En spene har blivit lång, ungefär 1 cm. Veterinären sa att på det juvret satt tumören alldeles under spenen så att den tryckte väl ut den. Tror du att det besvärar henne? Är det någon skillnad i framträdande på godartade eller elakartade juvertumörer? Alla tycker att hon är en pigg 18-åring! Hon har lite förhöjt njurvärde men ingen annorlunda törst än tidigare, har inte kräkts och hennes Hb var jättebra.
Veterinär Erik Lundberg svarar:
Majoriteten av juvertumörer på katt är, eller blir med tiden, maligna – elaka. Lite mjukare tumörer hos yngre katter har större chans att vara mer godartade förstadier. När det dyker upp knutor och knölar som med stor sannolikhet kan vara farliga – som i juvren – skall man bestämma direkt om man vill operera eller ej. Att vänta och se om de växer är dumt, då kan en operabel tumör ha hunnit bli elak.
Så länge tumörerna sitter i juvren och katten inte slickar på dem medför de inget besvär för henne. Eftersom katten inte funderar över konsekvenserna av sin cancer slipper hon det psykiska lidandet vi människor har. När knutorna börjar växa snabbare och inflammeras eller spricker gäller det att se upp så katten inte behöver lida i onödan.
Även om Mysan har lite höjda njurvärden tyder hennes fina blodvärden och goda allmäntillstånd på att njurarna ändå fungerar hyggligt.
