Hunden accepterar mig inte

Hej! Skulle vara väldigt tacksam över råd och synpunkter på följande problem:Min särbo sedan förra sommaren bor 80 mil från mig, så vi ses inte...

Hej! Skulle vara väldigt tacksam över råd och synpunkter på följande problem:
Min särbo sedan förra sommaren bor 80 mil från mig, så vi ses inte så ofta. Första veckan jag var där tyckte jag att min särbos hund, en golden retriever, hane, 2 år då, betedde sig litet underligt.
Den bet ofta tag i mina armar, ganska hårt, och släppte inte trots att jag sa till på skarpen. Jag återvände hem med många blåmärken på armarna. I vintras, när vi var ute och gick i skogen var hunden lös och sprang långt framför oss. Plötsligt vände den sig om, vrålade till och satte kurs rakt mot mig, hoppade upp och bet tag i min axel varpå jag tappade balansen och föll.
Då var hunden genast på mig och bet och slet i kläderna. När jag kom upp på benen fick jag stå med armarna uppåtsträckta, för hunden hoppade och högg efter mina armar. Till slut fick min särbo ner hunden på marken och började tillrättavisa den. Efter det har jag fått väldigt stor olust för denna hund.
När jag kommit dit har den fått åka till ett pensionat. Men det är ingen långsiktig lösning. Vi har talar om att bli sambo, men med tanke på hunden så vill jag inte det förrän jag vet mer om varför sådant här händer och vad man kan göra för att förebygga det. Det sägs att det aldrig är fel på hunden, utan bara människorna runt omkring den, har jag läst. Vad gjorde jag för fel? Vi gick helt lugnt och samtalade, jag hade händerna i fickorna, inga yviga gester alltså. Det vore trist om våra framtidsplaner grusades på grund av en hund.
Väldigt tacksam för svar

Hundvetare Hans Norling svarar:

Jag förstår att detta är ett stort problem. Men jag tror att hunden inte fått chansen att lära känna dig ordentligt och därför ser dig som en inkräktare I flocken. Han är nog mycket misstänktsam mot dig, eftersom du har ett förhållande till din särbo (som ju är hans sambo), som han kan uppleva som konkurrens om flockledarens gunst.
Jag tycker att ni ska bli sambo och inleda detta förhållande med att tillsammans gå en kurs i till exempel vardagslydnad. Där får ni lära er att hantera hunden, aktivera den och framför allt ha roligt tillsammans. Träna mycket på kontakt och ledarskap, som ni får lära er i kursen. Det är också viktigt att din blivande sambo markerar för hunden att du kommer före hunden i flockens rangordning!
Visst är det sant att det alltid är förarens/ägarens fel om något går snett och dennes förtjänst när det fungerar. Det är sällsynt att upphovet ligger hos hunden, även om vissa sjukdomar kan utlösa slikt beteende.
Kontakta en brukshundklubb eller annan utbildare och anmäl till en vardagslydnads/allmänlydnadskurs och gå den tillsammans! Att ni gör det tillsammans är a och o!

Scroll to Top