Stor och kramgo “nalle”
Den här bastanta killen ger syn för sägen. Leonberger är stora, kramgoa och snälla.
Stor, mjuk, kramgo och vänlig är omdömen som man ofta får höra om den här rasen och är bara hunden rätt fostrad, så äger de full täckning. Det är verkligen en jättelik, vänlig mjukis.
Leonberger skapades under tidigare delen av 1800-talet i Tyskland, i staden Leongerg. Mannen bakom rasen hette Heinrich Essig och hans tanke var att få fram en hund med tydliga drag av lejon. Det är upp till var och en att bedöma om uppsåtet lyckades!
Leonberger har skapats bland annat genom att man använt newfoundlandshund, sankt bernhard och pyrenéerhund. Likheten med den sistnämnda är ännu i dag slående, även om färgerna förstås skiljer mycket. Men storleken, vänligheten och “nalligheten” känns igen.
Leonberger räknas till sällskaps- och familjehundarna, även om den är försedd med en del vaktinstinkt. Men att den bara skulle vara en familjehund är fel. Den här rasen tycker om att arbeta och det vimlar av leonbergerhundar som visat framfötterna i bland annat lydnad, viltspår, arbete i vatten, sök och andra bruksgrenar. Många använder också sin leonberger till svampsök.
Trots att rasen är storvuxen och skulle kunna ha stora problem med skelett och leder, är det en tämligen frisk ras. Målinriktade program för att komma tillrätta med de hälsoproblem som finns har gjort att rasens medellivslängd undan för undan ökat och i dag är det vanligt med leonberger som blir över tio år gamla.
Om rasens mentalitet kan sägas att den ska vara tillgänglig och inte visa aggressivitet. Den ska vara följsam och orädd. Och alltid en trofast följeslagare.
Mankhöjden för hanar är ca 72-80 cm och för tikar ca 65-75 cm. Färgen är lejongul, röd, rödbrun och även sandfärgad. Pälsen, som är tjock och försedd med mycket underull, bör bostas igenom ordentligt minst en gång i veckan.
Läs mer om leonberger här: http://www.slbk.com/
Text och bild: Hans Norling
