Ibland går nutiden så fort att man inte hinner reflektera bakåt hur saker såg ut och fungerade. Har det inte alltid funnits mobiltelefoner och kylskåp?
För att påminna oss om äldre tider finns det förstås museer. En del av dem fokuserar på 1950- och 60-talet och får då ofta namn som nostalgi- eller retromuseum. Och påfallande ofta drivs de av privatpersoner eller mindre föreningar.
Pia Lindahl är en av medlemmarna i Kortedala museiförening. Hon är guide i en lägenhet längs Retrovägen som bevarat alla detaljer från perioden 1955 till 1965.
– Det är fantastiskt roligt att vara guide här, säger hon. Det är nog ett av få museer där besökarna har mer att berätta än guiderna. Folk känner igen föremål från förr och deras barndomsminnen väcks till liv.
LÄS ÄVEN: Stockholms bästa trädgårdskaféer: Grönskande fika mitt i stan
Kortedala museum – två rum och kök
Föreningen startade efter att en grupp kvinnor i området Kortedala uppmärksammat att en hel tidsanda var på väg att försvinna. De startade då föreningen och fick många tidstypiska föremål skänkta till sig.
– Ett problem var ju lokalen, men efter ett tags förhandlingar erbjöd sig bostadsbolaget Poseidon att låna ut lägenheten gratis. I den här lägenheten på två rum och kök bodde som mest sex personer. Det är lite märkligt, men lägenheten var också polisstation under en period.
Skulle man som besökare känna igen sig i lägenheten finns en förklaring. Den tidstypiska miljön har gjort att flera filminspelningar gjorts i den.
– Den förekom i tv-serien Vår tid är nu och var då en lägenhet som den italienske kocken Angelo kunde flytta in i. Nytt och fräscht, två rum och kök. Men lyckan ändrades när den elake affärsmannen Curt Ragnarssons springpojkar kastade in stenar genom fönstret.
– Kjell Bergqvist har legat i soffan där borta och stora delar av filmen Monica Z har också spelats in här, berättar Pia Lindahl.
Brödfabriken i Jonsered
Nästa stopp längs Retrovägen har också en viss skådespelaranknytning. Skådespelaren Eric Ericson har medverkat i mängder med svenska tv-serier, bland annat Molanders och är en fast medlem av Göteborgs stadsteater.
LÄS ÄVEN: Skådespelaren Eric Ericson förverkligade bageridrömmen: “Nu ska vi satsa allt”
Men han driver också ett bageri i den gamla bruksorten Jonsered norr om Göteborg. Så här på söndagsförmiddagen är det många som sökt sig hit till den robusta industrimiljön och som köper fika i Brödfabriken i Jonsered. Man kan välja att slå sig ned på en torgyta eller utmed Jonsereds strömmar som en gång i tiden var förutsättningen för fabrikerna här.
Bryggeriet Poppels har växt undan för undan och idag har de sin tillverkning här. Relativt ofta har de öppet hus och man kan komma hitta för att prova öl eller titta på produktionen.
Slottet Nääs
Slottet Nääs ligger ungefär mitt emellan Göteborg och Alingsås. Många har säkert sett det vita slottet från motorvägen. Det har många verksamheter som konferenser, bröllop och guidade visningar. Den absoluta storhetstiden inträffade mellan 1868 och 1898.
August Abrahamsson föddes i Karlskrona på tidigt 1900-tal och hade gjort sig en förmögenhet på att sälja kortvaror som grossist. På en mer modern svenska skulle man säga att han sålde tyger, knappar, underkläder och liknande. August Abrahamsson var en av flera mycket rika köpmän i Göteborg med utländsk bakgrund, som till exempel familjerna Dickson och Chalmers.
42 år gammal gifte August Abrahamsson sig med en 23-årig världsberömd operasångerska vid namn Euphrosyne Leman. Trots att hon hade anställning som primadonna vid operan i Madrid och Wien valde hon att på heltid ägna sig åt hemmet. Tragiskt nog fick hon bara uppleva ett år på det fantastiska projekt som Stora Nääs var.
Slottet inreddes av arkitekten Adrian Crispin Peterson och de olika salarna inreddes i olika möbelstilar. Hans budget var minst sagt frikostig.
Den 6 maj 1898 dog Abrahamsson lugnt och stilla utan arvingar. Det visade sig att han testamenterat Stora Nääs med sina verksamheter till en stiftelse. Han bestämde att slottet skulle bevaras precis som det såg ut i den stund som han dog.
Det är detta testamente som gör av vi fortfarande kan gå in i en tidskapsel och se hur livet tedde sig under 1800-talets andra hälft.
LÄS ÄVEN: 14 fikastopp längs vägen som förgyller sommarens bilresor
Nellie’s Café & Diner i Sjövik
Resan går norrut och nästa stopp blir Nellie’s Café & Diner i Sjövik väster om sjön Mjörn. Nellie Nilsson har skapat en svensk-amerikansk sylta vid Retrovägen som följer väg 190. Det är söndag lunch och kön av matsugna ringlar sig ut utanför ingången. De flesta äter hamburgare eller pizza men inredningsstilen är det som gör stället unikt. Här blandas gamla jukeboxar med mängder av retroskyltar och inredning från en klassisk gammal amerikansk diner.
Just orten Sjövik är också hållplats för en turistångbåt som trafikerar sjön Anten vissa dagar.
Anten-Gräfsnäs järnväg
Bara en mil norr om Sjövik finner vi en av ett 30-tal museijärnvägar i Sverige. Ett stort gäng entusiaster håller sträckan mellan Antens station och Gräfsnäs levande och här kan man både åka i vagn efter ånglok eller i en rälsbuss.
Pierre Enbert har varit med i föreningen, som förkortas AGJ, i dryga tio år och idag är han i tjänst som konduktör på rälsbussen.
– Jag har lite olika roller. Idag är jag konduktör, andra gånger är jag rälsbusschaufför, säger Pierre Enbert, klädd i oklanderlig vita skjorta, blå väst och båtmössa.
– På ett ånglok är det fler i besättningen. En förare och en eldare samt två, tre konduktörer ute i vagnarna. Den vanligaste besökaren på vår 12 kilometer långa sträcka är nog en barnfamilj. På ångtåget har vi faktiskt en speciell vagn där man kan lasta sina barnvagnar.
– Våra inkomster kommer huvudsakligen från reseintäkter under sommaren och sedan har vi också ett jultåg. Alla som är med i föreningen jobbar ideellt. Vi gör det för att vi tycker det är väldigt roligt.
Har du inte haft med picknick på tåget kan du bara köra en kort bit så finns det en trevlig, lantlig kaffestuga med namnet Brobacka. Den ligger vid mötespunkten mellan sjöarna Anten och Mjörn.
LÄS ÄVEN: Annika bor i husbil på heltid: ”Jag gör precis vad jag vill”
Retrovägen föddes i Nossebro
Själva centralpunkten på Retrovägen ligger i Nossebro.
I kommunen finns hela 14 broar som korsar Nossan som egentligen är en ganska liten å. Det var här som tankarna på att skapa en retroväg först kom till. En energisk kommunutvecklare lade märke till att det fanns flera affärer i den lilla orten som hade ett gammeldags stuk.
Tanken blev en realitet och nu finns 13 besöksmål i Nossebro med bland de totalt 35 på den södra delen av Retrovägen. Det har också tillkommit en nordlig del som går från Nossebro upp till Lyrestad nära Mariestad.
Gamla Ting i Nossebro
Gamla Ting heter en antikvitetsaffär på Storgatan i Nossebro. Här har Kerstin Abelsson sålt gamla prylar sedan 1993.
– Mitt intresse för antikviteter började 1968 när jag och min man köpte ett torp under gröna vågen, säger Kerstin. Vi började åka runt på auktioner. Det fanns mängder av dem på den tiden och man kunde verkligen fynda. Vi möblerade vårt torp men blev ännu mer intresserade av äldre föremål.
– Vi kom till en punkt då vi kände att vi var tvungna att stoppa eller att öppna en affärsverksamhet. Det blev det senare och vi hade tillgång till en lokal här i Nossebro. Min pappa hade drivit en elaffär här och sålt det mesta från tv-apparater till mopeder.
Fortfarande köper Kerstin föremål på lokala auktioner men de har minskat i antal, förmodligen främst beroende på internet.
– Det är på gott och ont. Auktionsfirmorna får inte längre samma fina gods som tidigare. Privatpersoner säljer i stället på Blocket och Tradera till exempel. Det är ju lättare nu att få en prisbild på olika föremål.
Kerstin märker också hur olika föremål kan variera i värde över tid.
– Förr var en stor chiffonjé en dyrgrip. Idag är den nästan osäljbar. Numera kan en förzinkad vattenkanna kosta 400–500 kronor på en auktion. Men du kan få en hel fin servis för omkring hundralappen. Jag undrar över hur människor i äldre tider, som sparade ihop till sitt bröllopsporslin, skulle ha sett på det. Samma sak med fina textilier som kvinnor lagt ned så mycket tid på. Guld- och silverbestick säljs numera i vikt.
Vi går en vända genom butiken där man kan hitta möbler designade av Carl Malmsten och porslin från Rörstrand.
– Ja, vore man en ung familj skulle man nog kunna inreda en hel lägenhet för under
10 000 kronor, om man kan välja bort Malmsten, Rörstrand och liknande designprodukter, säger Kerstin.
Retrovägen: Öppettider och annat att tänka på
- Retrovägen passar inte riktigt för dig som vill ut och åka spontant. Många av besöksställena har bara öppet vissa dagar i veckan och på begränsade tider. Läs mer på www.retrovagen.se och ladda ned pdf-broschyren som finns där. Då kan du i förväg göra din egen research om öppettider och se vilken väg som är bäst att åka.
- Nossebro marknad arrangeras sista onsdagen i månaden, från mars till november. Marknaden är Sveriges största och äldsta månadsmarknad med sina 500 marknadsplatser, 1 500 knallar och 100 000 besökare årligen.
Retrovägen – norra delen
- Alla smultronställen har inte valt att vara medlem i organisationen Retrovägen. Café Nordpolen i Vara är ett sådant ställe som lever på sitt eget goda rykte. Konditoriet startades 1903 av två systrar. Det är alltid välbesökt och många gånger får man vänta en stund med sin nummerlapp i handen. Konditoriet belönades 2009 med Gastronomiska akademins diplom för sin miljö och för sitt sortiment.
- Antikkompaniet ligger i den lilla orten Larv, öster om Vara. På skyltarna i närheten kan man få veta att det faktiskt är Sveriges största loppis. Den är inte en del av Retrovägen. Hela affärsytan är 5 000 kvadratmeter vilket gör att varorna slipper att trängas. Nu får de ta plats och många möbler är uppbyggda i olika tidstypiska miljöer. Ungefär samma modell som man är van vid från Ikea, fast med skillnaden att här är inget nyproducerat.
- Kålles Rekord-Magasin är ett helt fantastiskt privat museum. På Varaslätten har den finurlige mannen Carl-Owe Johansson byggt upp en samling som omfattar 26 olika rum med skilda teman. Basen i samlingarna är idrott och då främst svenska idrottsstjärnor och lag från 1950-talet och framåt. Men det finns också samlingar som tar upp populärmusik och politiska skeenden under åren efter 1950. Det allra mesta i samlingarna har Kålle själv skapat genom att teckna och såga ut träprofiler.
