Jag är en kvinna i 40-årsåldern med två barn på 8 och 16 år. Jag har en bra relation med deras pappa, men jag har i stort sett alltid varit ensam med dem. Jag har dejtat, men det har aldrig riktigt blivit ett seriöst förhållande.
För ungefär två år sedan träffade jag en man som var sex år äldre än jag. Vi träffades genom nätdejting. Han bor i en annan del av landet och har två barn som är 10 och 16 år gamla, och vi blev blixtförälskade. De första månaderna var en lång förälskelse där vi sågs i stort sett varje dag vi inte hade barn och vi pratade i telefon varje kväll.
Läs även: Mitt barnbarns pappa vill inte veta av henne
Min partner hade skilt sig sju månader innan vi träffades. Hans exfru har kämpat med depression under hela deras förhållande, vilket är anledningen till att hans barn oftast bor med honom eftersom hon inte kan hantera dem. Bortsett från det har min partner ett bra jobb, bra ekonomi, bra vänner och sportar mycket på fritiden.
Efter tio månader bestämde vi oss för att flytta ihop i min stad och vi träffade varandras barn. Problemet uppstod när barnen träffade varandra. Här var det hans lille son som stod och grät och vägrade gå ur bilen när de skulle åka till vårt hus.
När vi skulle hälsa på min partner var sonen snäll, men han stannade i sitt rum. Efteråt frågade jag min partner om han tyckte att det var realistiskt att flytta på sin son när han mådde så dåligt, och det tyckte han. Vi hade dock precis hunnit lägga en deposition på 75 000 kronor på en lägenhet och sedan backade min partner plötsligt ur.
Läs även: Hur går jag vidare efter uppbrottet?
En dag, när han var hos mig och jag var på jobbet, packade han sina saker och gick. Senare berättade han att han älskade mig men att han tyckte att det blivit för tungt och att vi inte kände samma sak som när vi var nyförälskade.
Vi försökte senare ge förhållandet en chans, men återigen drog han sig ur. Efteråt skrev han att han ville koncentrera sig på sina barn, få ordning på sitt liv och vara en pappa med stort p. Nu har det gått några månader och jag saknar honom som en galning.
Är jag helt orealistisk om jag hoppas att vi ska bli tillsammans igen?
Anna
Hemmets Journals relationsexpert svarar:
Jag är inte synsk, men tyvärr tror jag att chansen att du och din före detta partner blir ihop igen är liten. Det är en sak att uppleva den kärlek som ni båda haft turen att få uppleva, men det är en annan sak att hantera den vardag som ert förhållande måste landa i.
Oddsen är emot dig, och jag tror att det är detta som din partner kan ha insett innan du var riktigt redo för det. Detta beror förmodligen på att han – och särskilt hans barn – skulle vara de som får betala det högsta priset om ni skulle gå vidare med era planer på att flytta ihop.
Läs även: Min exmake förstör mitt och barnens liv
Jag håller med din partner om att detta pris är för högt. Hans barn har redan gått igenom en skilsmässa, de har en psykiskt sjuk mamma, vilket påverkar dem, och de har en pappa som de av samma anledning är djupt känslomässigt och praktiskt beroende av. Vad de definitivt inte behöver just nu är att ryckas upp från sina invanda miljöer och flyttas tvärs över landet till ett nytt hem med människor de knappt känner.
Jag tror att det är det perspektivet som den lille pojken reagerat på. Det är helt enkelt en för stor börda för honom – ja, för alla barn – och om det vore era egna barn i den situationen är jag säker på att ni skulle hålla med.
Läs även: Varför är det alltid svärdöttrarnas fel? Relationsexperten svarar
Därför tycker jag att du ska se den tid du hade med din före detta partner som ett underbart äventyr som du och han fick uppleva tillsammans – men som nu är över. Om du fortfarande drömmer om att hitta en man som du kan dela ditt liv med, så gör det, men se det på ett mer realistiskt sätt, så att ditt nästa förhållande har en verklig chans att överleva när den verkliga världen kommer ikapp.
Vibeke
Skriv till Vibeke
Behöver du någon att vända dig till med dina problem? Skriv till Vibeke Dorph, vår relationsexpert, om vänskap, kärleksrelationer eller familjkonflikter du vill reda ut.
Maila till hj.experter@egmont.se
Skriv ”Fråga Vibeke” i ämnesraden.
Du kan även skicka brev till: Fråga Vibeke, Hemmets Journal, 205 07 Malmö
Alla frågor hanteras med sekretess.
Vibeke Dorph är intresserad av människor, relationer och varför vi hamnar i konflikt med varandra. Hon brinner för att kunna hjälpa oss att själva hantera jobbiga situationer. Läs mer om Vibeke här.
