Arvstvisten splittrade familjen: ”Kommunicerar genom advokater”

Reglerna för arv är egentligen ganska logiska i Sverige, men ibland sker det saker som komplicerar ett arv. I det här fallet har en pappa gett bort ett värdefullt skärgårdshus till sin son medan dottern istället står i skuld till sin pappa.

Nu är pappan och dottern döda och dotterns tre barn bråkar med sin morbror om kompensation för arvet som de aldrig fick.

Tre syskon, vi kallar dem för Adam, Bengt och Christian, har mist sin mamma Anita efter en lång tids kamp mot cancer. Efter mammans död visar det sig att Anita har lånat 500 000 kronor av sin pappa Bertil, sönernas morfar, för att hon behövde pengar när hon var sjukskriven. Mamman, som är skild från sönernas pappa, lämnar inte efter sig några tillgångar.

Läs även: Britt, 47: ”Vi syskon har slutat prata med varandra på grund av arvet”

Några månader senare dör även morfar Bertil, som är änkeman. Bertils dödsbo kräver att Anitas lån ska räknas av från sönernas arv. Dessutom har Bertil bara något år innan sin död skrivit över sin villa i Stockholms skärgård på sitt andra barn, Anitas bror Björn.

Bertil vill att villan stannar i familjen och inte säljs efter hans död. Anita fick ingenting efter sin pappa och dog utfattig medan hennes bror Björn fått en villa värd runt tio miljoner kronor.

Arvstvisten blev rättsprocess

Anitas söner får nu inte ut något arv för att Anitas dödsbo är skyldig Bertils dödsbo en halv miljon kronor, och de tvingas till en civilrättslig process mot Anitas bror Björn. Processen pågår fortfarande och har gjort att de tre sönerna och deras morbror brutit all kontakt och bara kommunicerar genom advokater.

– Huvudregeln är att man får göra vad man vill med sin egendom. Man får alltså sälja, ge bort eller testamentera bort till vem man vill. Men bröstarvingar har alltid möjlighet att kräva sin laglott om det finns testamente eller om det har förekommit stora gåvor, säger Arne Larsson, jurist inom arvsrätt.

Läs även: Arv och testamente: 13 ord som är bra att ha koll på

– Morfar Bertil ville ju inte att villan skulle säljas men barnbarnen har genom det förstärkta laglottsskyddet rätt till en fjärdedel av värdet, alltså 2,5 miljoner kronor. Sedan måste de dock förstås räkna av de 500 000 kronor som deras mamma var skyldig Bertil. Men det blir två miljoner kvar som Anitas tre söner ska dela på

Undvik bråk om arv

Men en förälder kan alltså ge bort något så värdefullt som en skärgårdsfastighet till ett barn utan att det andra syskonet kompenseras?
– Så länge du lever kan du ge vad du vill till vem du vill. Du behöver inte tänka på att kompensera eller att det ska vara rättvist. En snäll förälder gör säkert det, men det är inget krav.

Har de tre syskonen chans att få ut något arv?
– Jag bedömer att de har god chans, men det beror på hur processen går och de måste ha väckt talan inom ett år från det att morfaderns bouppteckning avslutades.

Hur hade denna konflikt ­kunnat undvikas?
– Om det var så viktigt för morfadern att fastigheten skulle stanna i familjen är den enda lösningen för att undvika en konflikt att syskonet som inte fick huset blev kompenserad med andra tillgångar, antingen från Bertil eller dödsboet eller från brodern. Fanns det inte tillräckligt med pengar till det, borde morfadern kanske ha accepterat att fastigheten måste gå till försäljning och inte stanna i familjen för evigt. Bertil borde nog ha låtit barn och barnbarn bestämma och inte själv försöka styra upp det hela. Det blev ju inte bra.

Läs även: Min bror kommer bråka om arvet – hur förbereder jag mig juridiskt?

Juristens råd för att slippa arvstvist

Döden är inte så rolig att tänka på, men det är ändå bra att fundera över vad man vill göra med sina tillgångar efter att man gått bort. Lämnar man allt i händerna på anhöriga, som hur arvet ska delas upp, finns det risk att konflikter uppstår.

En undersökning från Familjens Jurist visar att runt en halv miljon svenskar är oroliga för att deras anhöriga ska börja bråka om arvet.

– Jag har sett hur arv kan riva upp starka känslor. Det handlar lika ofta om minnen kopplade till en plats eller sak som om pengar, säger Arne Larsson, jurist inom arvsrätt på Familjens Jurist. Han svarar dessutom på läsarfrågor bland annat i Hemmets Journal.

Förutom att svenskar är oroliga för bråk har de även dålig koll på hur svensk rätt fungerar när det gäller arv. Undersökningen visar att var femte person tror att barn har laglig rätt att ärva allt från sina föräldrar, vilket inte stämmer. Resultatet skiljer sig dock mellan könen – män (22 procent) har sämre koll än kvinnor (16 procent).

Läs även: Sonen vet inte att han kommer bli arvlös: ”Min exman vill hålla det hemligt”

– Man bestämmer själv hur man vill testamentera sitt arv och kan där reglera arvet till sina barn. Däremot har ett barn alltid rätt att kräva sin så kallade laglott. Men det finns ingenting som säger att en förälder inte kan sälja och spendera alla sina tillgångar fram till sin död. Det innebär att en förälder, i en konkret bemärkelse, kan göra sina barn arvlösa.

Hans råd är att vara rättvis mot barnen.

– Det kan skapas onödiga konflikter om saker och ting görs i det dolda. Därför är det alltid bra att vara så transparent som möjligt och, i den mån det går, vara rättvis mot barnen. Kommer allt som en överraskning vid arvskiftet finns det stor risk för konflikter och i värsta fall arvstvist.

Fotnot: Namn och en del detaljer i denna berättelse är ändrade för att garantera anonymitet för de inblandade.