Min exman vill åka på semester med sin nya kvinna och våra barn
Jag och min, numera, exmake har separerat ganska nyligen efter att jag fick veta att han hade en annan kvinna. Jag har väldigt svårt att förlåta honom för detta och tycker att han utsatt både mig och våra två barn för väldigt stor smärta alldeles i onödan.
Nu närmar sig påsken vilken barnen ska fira med honom enligt vårt, än så länge, ganska provisoriska schema. Det är så klart tråkigt för mig att inte få ha mina barn hos mig över en helg, men jag förstår ju att det är så livet är när man inte längre lever på heltid med sina barn.
Men det jag har väldigt svårt att acceptera är att han tänker resa bort med våra barn. De ska åka till fjällen och vara borta en hel vecka. Jag tycker att de är för långt borta ifall något skulle hända eller barnen skulle börja längta efter mig. Dessutom är en hel vecka lång tid. Hittills har vi försöka byta var femte dag och ibland har det hänt att jag träffat barnen någon gång under hans period eftersom de är väldigt mammiga, i synnerhet efter allt de varit med om. Nu finns ju inte den möjligheten eftersom vi bor i södra Sverige.
Värst av allt är att han tänker ta med sin nya kvinna, henne som han var otrogen med. Där känner jag att min gräns går! Jag står inte ut med tanken på att hon ska fira påsk med mina barn och inte heller att de ska behöva umgås med henne och bo med henne i en hel vecka. Det är alldeles för tidigt anser jag. De är långt ifrån redo för det.
De behöver sina föräldrar var för sig och verkligen inga nya människor. Dessutom tror jag min man är rätt upptagen av henne och då kanske han försummar barnen och deras behov. Barnen måste väl ändå vara viktigast? Jag har försökt säga det här till honom men han vill inte lyssna så nu hoppas jag att jag kan få bra argument så att han ska förstå!
Experten svarar:
Att genomleva en skilsmässa brukar innebära mycket sorg och smärta för alla inblandade, barn som vuxna. Barn har ju dessutom ingen möjlighet att påverka det som sker vilket på vissa sätt gör dem än mer utsatta. Sorgen och smärtan lindras med tiden för de allra flesta, men i ert fall låter det som att ni fortfarande är mitt i den.
Precis som du skriver är barnen det viktigaste och till förmån för dem behöver alla ni vuxna sätta era egna behov och känslor åt sidan. Det kan vara svårt att göra det när man själv känner sig sviken, ledsen och ensam men även den som blivit lämnad måste försöka hantera de känslorna på egen hand och undvika att de får styra de beslut man fattar å barnens vägnar. Är detta svårt brukar det vara bra att själva söka psykologhjälp för att både bearbeta de egna reaktionerna och få hjälp att navigera bland alla beslut.
När två föräldrar skiljer sig från varandra tappar de i praktiken i stor utsträckning möjligheten att påverka varandras föräldraskap, i all synnerhet gäller det om de har en olöst konflikt mellan sig. Det blir helt enkelt så gott som omöjligt att styra hur den andre föräldern väljer att vara med barnen eftersom man inte spenderar tiden ihop och inte har en god dialog.
Det som kan trösta många är att de förmodligen upplevde den andre som en bra förälder då relationen var bra och detta har sannolikt inte påverkats av skilsmässan utan den som alltid varit en bra och omsorgsfull förälder fortsätter att vara det. Så att försöka lita till den kunskap man faktiskt har om den andre kan hjälpa en att känna sig lugnare och tryggare i att besluten som tas rörande barnen är bra för dem.
Kanske kan detta gälla även för dig? Du är naturligtvis starkt påverkad av det som hänt, men tror du att din exmake skulle ta med sig barnen på resa med en ny person om han inte hade för avsikt att själv vara nära, stå för trygghet och tyckte att det var en bra sak för dem? Om du kan känna lugn i detta kan du även förmedla det till barnen vilket i sig kommer hjälpa dem att få en bra vistelse.
Om du starkt betvivlar din exmakes beslut tycker jag att du i första hand ska tala med honom igen om det. Går inte det kan ni kontakta familjerådgivningen eller familjerätten för att se om de kan hjälpa er.
