Jag vill ha barn även om jag är ensamstående!

Jag är en 41-årig ensamstående kvinna utan barn. Jag skulle vilja få åtminstone ett barn innan jag blir för gammal. Problemet är att jag aldrig...

Jag är en 41-årig ensamstående kvinna utan barn. Jag skulle vilja få åtminstone ett barn innan jag blir för gammal. Problemet är att jag aldrig fått tag i en passande man. Jag är noga med att det ska vara en bra pappa, men har aldrig haft tur i kärlek.

Kan jag få barn på något annat sätt? Kan provrörsbefruktning vara något för mig? Att adoptera från ett annat land kostar mycket och jag vet inte om jag har råd eftersom jag bara har min pension att leva av. Att adoptera ett svenskt barn är väl ingen idé eftersom väntetiderna är så långa.

Hur ska jag lösa mitt problem? Vart ska jag vända mig och hur mycket kostar det? Min längtan efter barn är mycket stor och jag är fullt beredd att ta hand om det själv. Det är en tuff uppgift för en ensam förälder men vet att jag klarar det.

Gynekolog Ingrid Emgård svarar:

Tyvärr är möjligheterna för dig att få gjort en insemination mycket små. I Sverige idag görs detta med ytterligt få undantag endast med makens sperma. Oftast har paret försökt få barn i flera år. Det krävs omfattande och långa utredningar av både kvinnan och mannen. Väntelistorna är långa. På de flesta kliniker är åldersgränsen för kvinnan 35 år och de som kommer i första hand är kvinnor som av olika skäl inte har någon passage genom sina äggledare.

Efter en lagändring för några år sedan, som innebar att barnet alltid har rätt att få veta vem som är biologisk pappa, upphörde nästan all givar-insemination, d.v.s. med okänd spermadonator. Fortfarande kan det kanske finnas en liten möjlighet på en privatklinik utomlands. Men det kräver flera besök och blir omständigt och mycket kostsamt – även om det inte skulle lyckas.

Inte heller är det lätt för dig att få adoptera ett barn. De flesta länder kräver både pappa och mamma till barnet, att adoptivföräldrarna är gifta med varandra sedan helst 2-3 år och att de länge försökt få egna barn. Många länder kräver också läkarintyg på att paret inte kan få biologiska barn samt anledningen till detta.

Det finns några länder som accepterar adoption av en ensamstående kvinna. Under senare år har det också skett en stor förändring när det gäller efterfrågan på adoptivbarn. Tidigare kunde blivande adoptivföräldrar efter att ha blivit accepterade få vänta i flera år. Nu kan det ibland t.o.m. vara efterfrågan på adoptivhem.

Jag tycker att du ska ta kontakt med Adoptionscentrum i Stockholm. Du kommer att få en del besked direkt och sedan hänvisas till den socialsekreterare som har hand om fosterhem och adoptivhem på din bostadsort. Socialsekreteraren kommer att vilja träffa dig och kommer också att göra hembesök. Hon kan ge dig råd och svara på frågor och har hand om ansökan och andra nödvändiga handlingar.

Du skriver att du lever på pension men inte om varför. Skulle du vara kroniskt sjuk eller har någon annan medicinsk anledning till detta och har du i så fall haft kontakt med din läkare och diskuterat dina funderingar och planer? Orkar du med en eventuell graviditet, småbarnstiden och de många år ett växande barn kräver? Funderar du på en egen graviditet vore det bra om du också talade med en gynekolog.

Scroll to Top