Mette virkar gosedjur till rädda barn: “Nu kan de ge tröst åt barn från Ukraina”

Ingen kan undgå att bli ­berörd av bilden på 4-åriga Kateryna och hennes storebror Artem, 7. Tillsammans med sin mamma har de flytt undan missiler och explosioner i Odessa i Ukraina.

Mitt i krigets helvete och skräck har de fått en tillfällig fristad. Och när de dessutom får varsin virkad mus som kommit ända från Sverige ­orkar de le för första gången på flera dygn.

– Vi vet att tröstemössen betyder så mycket för barn som är rädda och oroliga. Därför är det skönt att de nu kan ge tröst åt barn från Ukraina, säger Mette Martensen Kjelgaard, grundare av Tröstemöss Sverige.

De speciella tröstemössen har de senaste åren börjat dyka upp på allt fler barnavdelningar på landets sjukhus. Från Trelleborg i Skåne till Umeå i Västerbotten.

Det handlar om ett fem centimeter långt kramdjur. Lagom stort för att hållas i en liten barnhand eller få plats i en ficka som en trygghet i en för barnet ovanlig och skrämmande miljö.

– Det behöver inte vara en mus. Det går även bra att virka katter, igelkottar eller andra djur. Någon av våra medlemmar har till och med virkat ett litet gulligt spöke. Det viktiga är att de inte är mindre än fem centimeter och att de inte ­består av några löstagbara plastdetaljer, säger Mette.

En dansk idé

Det var för tre år sedan som Mette tog med sig konceptet med tröstemöss från sitt gamla hemland Danmark.

– Jag och min man bodde i Frankrike när jag läste om att Maj Richter Petersen tagit initiativ till Trøstemus Damark. Jag skrev till henne och när vi ett par år senare flyttade till Gantofta föreslog hon att jag skulle starta Tröstemöss Sverige.

Mette var förtjust i tanken bakom den ideella verksamheten. I Danmark hade tröstemössen snabbt ­blivit en succé, de virkade små kramdjuren kunde ses på i stort sett alla barnsjukhus och medlemsantalet i Trøstemus Danmark växte snabbt (i dag har föreningen över 20 000 medlemmar).

– Jag startade Tröstemöss Sverige 2019 och skaffade en Facebooksida med samma namn. Samtidigt kontaktade jag verksamhetscheferna på sjukhusens barnavdelningar och berättade om de virkade små kramdjuren.

Men i början gick det trögt. Många sjukhusansvariga var skeptiska när Mette kom på besök eller ringde upp dem.

– De undrade väl vad jag var för en tokig danska, berättar hon med ett skratt.

Men vändningen kom när hon fick börja skänka sina tröstande möss till barn som var inlagda på barnavdelningen vid Helsingborgs lasarett. Personalen upptäckte att det betydde mycket för barnen som var oroliga inför operationer eller nedstämda på grund av sin sjukdom, att få en litet virkat gosedjur att hålla i.

– Någon tipsade sjukhuset i Ängelholm om tröstemössen och sedan spred det sig snabbt. I dag har vi i föreningen 22 ambassadörer som sköter insamlingen och utdelningen av de virkade mössen och vi finns på sjukhusen i flera stora städer, bland annat Malmö, Göteborg och Stockholm.

Uppfyller strikta krav

Mette var extra glad när de ­accepterades i Stockholm.

– De var mycket strikta i Stockholm och ville ha garantier för att tröstemössen verkligen var hygieniska och säkra för barnen. Men nu finns våra möss på Astrid Lindgrens barnsjukhus.

Facebookgruppen Tröstemöss Sverige har i dag över ­­­3 800 medlemmar och många av dem virkar, stickar eller syr regelbundet möss och andra kramdjur.

– En del är mer aktiva än andra. Vi har någon medlem som har virkat över 2 000 möss.

För att Mette eller någon av de andra ambassadörerna i föreningen ska acceptera en inskickad tröstemus måste den uppfylla vissa krav.

Dels ska den vara gjord av bomull så att den kan tvättas i 60 grader med tvättmedel utan parfym. Dels ska den inte vara mindre än fem centimeter och diametern får inte vara under 3,27 centimeter för att små barn inte ska kunna sätta den i halsen. Slutligen får de inte ha ögon av plast ­eller andra material som kan lossna.

– De ska passa alla barn från 6 månaders ålder upp till 11, 12 år, säger Mette.

De senaste åren har hon själv levererat tusentals tröstemöss till sjukhusen i södra Sverige.

– Tanken är att tröstemössen ska användas före och under behandlingen. Det ska inte ges som en belöning för att barnet har genomgått ­behandling utan som en tröst under tiden. Till exempel om lille Pelle är väldigt rädd för att opereras. Då vet vi att det känns lättare för honom om han kan hålla i ett litet kramdjur som får plats i fickan och som han kan ha med sig överallt.

Mettes eget intresse för handarbete väcktes på nytt när hon läste om Maj Richter Petersen. Mette lärde sig virka av sin mamma när hon var ­liten. På 70-talet stickade hon mycket, men därefter låg handarbetet i malpåse i många år.

– Numera virkar jag så fort jag får en ledig stund, framför tv:n, i passagerarsätet i bilen eller bara under en lugn eftermiddag i soffan. Det tar mig ungefär 1,5 timme att virka en tröstemus.

Rörd och glad

De som virkar mycket och lämnar in flera små kramdjur får garn av ­ambassadörerna. Tröstemöss Sverige har några garnleverantörer som sponsrar dem med gratis garn.

– På drygt tre år har vi i ­föreningen virkat, stickat och sytt cirka 35 000 tröstemöss och intresset har börjat sprida sig utanför Danmark och Sverige. Verksamheten har börjat så smått i Norge och även Luxemburg har visat intresse.

När kriget bröt ut i Ukraina i slutet av februari väcktes idén av Trøstemus Danmark om att virka tröstemöss till barnen som tvingades fly från sina hem.

– Jag lade upp en uppmaning i vår Facebookgrupp om att våra medlemmar här i Sverige som ville göra något extra kunde virka till barnen i Ukraina. Det dröjde inte mer än en vecka förrän vi fått in 700 tröstemöss till Ukrainaflyktingar.

Mette har själv lämnat över tröstemöss till frivilligorganisationen Support for Ukraine i Helsingborg.

Försändelser har också lämnats över till Röda Korset i Trelleborg och skickats ner till Ukraina.

– Fram till mitten av april hade vi fått in 2 000 tröstemöss till Ukraina. Jag blir både rörd och glad när jag får bilder på barn i Ukraina som håller dem i sina händer, säger Mette.