I början av den långa kön går programledaren Anne Lundberg och ber besökarna visa upp vad de tagit med sig för värdefulla föremål.
Från andra hållet kommer experten Knut Knutson och på mitten av kön möts de. Båda lika glada och förväntansfulla som de köande.
– Det är jättehärligt att få åka runt i Sverige igen, att få träffa alla människor och inte minst våra trevliga experter, säger Anne och får medhåll av Knut.
– Det är det här man har längtat efter. Det är det som gör att man vill fortsätta år efter år, säger han.
Platsen vi är på är Borgvik, en kvart med bil från Grums i Värmland. Det är en av de sista dagarna av augusti förra året och inspelning pågår av den 32:a säsongen av SVT:s tittarsuccé och långkörare Antikrundan som aldrig tycks tappa sitt attraktionsvärde.
Två program som är inspelade i Grums kommer nu under vintern och tidiga våren att visas i SVT. Det första visas den 20 januari. De övriga orterna som årets säsong är inspelad på är Luleå, Gävle, Håbo, Kungsbacka och Ystad. Sammanlagt blir det som vanligt tolv program.
– Det här är första dagen som vi har bra väder och slipper frysa, säger Knut med ett leende. När vi var i Luleå var det riktigt kallt och jag är glad att jag hade en dunjacka med mig.
Det mesta är sig likt från tidigare år. De riktiga veteranerna – det vill säga experterna Knut Knutson, Anette Granlund, Max Sjöberg, Björn Gremner och Bo Knutsson – är på plats, liksom de yngre förmågorna som Malin Sveholm och Rickard Thunér.
– Men det här är faktiskt mitt 14:e år som expert i Antikrundan. Åren rinner på, säger Rickard, experten på framför allt 1700-talsmöbler och speglar, som vi även kan se i SVT-programmet Det sitter i väggarna.
På plats kvart över sex
Allt är ändå inte exakt som det brukar. På grund av de kvardröjande coronarestriktionerna kan bara en kö på 600 personer släppas in samtidigt inom ett avspärrat område och bara 50 personer åt gången släpps in i Sliperiet i Borgvik där de flesta av värderingarna sker.
Först i kön när Hemmets Journal anländer till Borgvik sitter Sandra Edqvist från Deje bekvämt tillbakalutad i en campingstol. Pappa Per-Erik Edqvist och moster Lisbeth Karlsson har följt med henne.
– Vi var här kvart över sex i morse, berättar Per-Erik som tagit med sig några leksaksbilar och plåtleksaker som han fick som barn för 65 år sedan.
Lisbeth har tagit med sig glaskonst och några tavlor som hon vill få värderade.
– Naturligtvis vill vi gärna veta vad det är värt men det är roligt att bara vara här.
Trots att det nästan var fyra timmar kvar tills att de släpptes in för värderingen har de inte haft tråkigt under väntetiden. Strax efter att de anlände fick de sällskap av andra morgonpigga besökare som ville vara på plats när deras hembygd nu fick besök av Antikrundan.
Som nummer två i kön sitter Heinz Lanzer från Kil som tagit med sig några tavlor som han hoppas att konstexperten Claes Moser ska kunna berätta något mer om.
– Det är bland annat en tavla av den italienske konstnären Fausto Antonioli som föreställer en anonym frihetskämpe. Jag vet bara att den är målad 1854 och att min faster fick den i bröllopspresent på 1920-talet.
Lite längre ner i kön träffar vi väninnorna Marianne Karlsson och Margareta Frodenvik från Karlskoga som har dukat upp kaffe och kakor mellan sig och njuter av morgonsolen i sina campingstolar.
– Jag har tagit med mig en tavla och en skål men vi ser det här mest som en trevlig utflykt, säger Marianne.
Antika Kalle Anka & Co
När Knut Knutson går runt i kön i samband med att portarna för inspelningen slås upp stannar han till vid Magnus Pinello. Han har tagit med sig en liten flaska i silver och glas som enligt familjetraditionen sägs komma från hans anfader, den italienske adelsmannen Giovanni Battista Pinello som var karolin i Sverige under Karl XII:s tid.
– Jag vill helt enkelt veta om det stämmer och hoppas att någon av experterna kan hjälpa mig med det, säger han.
Det lovar Knut att han kommer att få innan dagen är slut och vandrar sedan vidare längs kön där han då
och då stannar till och frågar besökarna vad de tagit med sig.
– Om ni visste hur kul jag tycker det är att se er igen och de långa köerna, säger han och lyfter upp sina glasögon i pannan för att kunna läsa vad det står på stämpeln under en dryckesbägare.
Vad Magnus Pinello och de andra förväntansfulla värmlänningarna fick för besked och värderingar av sina släktklenoder kan vi inte avslöja här. Det kommer i programmen.
Däremot kan vi avslöja att det i ett av programmen från Grums blir en musikhistorisk överraskning med lokalt inslag.
Anne Lundberg ger oss dock ett par lockbeten och berättar att det kommit besökare med några riktigt fina
föremål på de tidigare inspelningsorterna.
– Två unga flickor kom till oss i Håbo med alla nummer av Kalle Anka & Co mellan 1947 och 1957. Erik Ingare som gjorde värderingen blev tårögd, vilket han också blev när det kom en besökare med en tidig leksaksbil av märket Märklin i superfint skick.
Älskat uppdrag
Björn Gremner, som är expert på ostindiskt porslin och konstföremål från Japan och Kina, berättar att han fick in “en riktig höjdare” när Antikrundan spelade in i Luleå.
– Det var en tunn, 400 år gammal skål. Ett av de första kinesiska porslinsföremålen, säger han.
– Och här i Grums vet jag att det ska komma en matta av Barbro Nilsson som är riktigt dyrbar, säger Anette Granlund som sedan starten 1989 har varit Antikrundans expert på textilier.
Anne Lundberg har varit programledare för Antikrundan i 21 år – ett uppdrag som hon stortrivs med och som hon hoppas kunna få fortsätta med i många år till.
– Det är ett jätteroligt program att arbeta med. Det är folkbildande, konsumentupplysande och det innehåller ett överraskningsmoment eftersom vi aldrig vet vad besökarna tar med sig, säger hon.
Hon tyckte det blev en bra programserie förra året även om hon saknade det traditionella upplägget med besök på sex inspelningsorter.
– Det är roligt att åka runt i Sverige och träffa alla trevliga människor. Vi som gör Antikrundan har också mycket kul tillsammans under de två veckor vi är på turné. Vi är som ett resande teatersällskap.
