Lyckas med potatis
Potatis vill helst växa i lätta, väldränerade och sandiga jordar som inte är alltför näringsrika. För mycket kväve ger en potatis som känns blöt efter kokning.
Köp särskilt utsäde för att få frisk sättpotatis. Den man köper i matbutiken kan ha med sig sjukdomar.
Förgro knölarna inomhus först så att de kommer igång tidigare. Börja ungefär en månad före utplantering. Ta fram sättpotatisen och ställ dem på en ljus och gärna sval plats. Lägg knölarna på en bricka eller ställ i äggkartonger. Snart växer groddar ut.
Vänta med att plantera ut dem tills jorden har blivit cirka 8 grader. Blir det sen frost kan man täcka med fiberduk. Potatis är känslig mot frost, framför allt blasten.
Plantera knölarna på ett avstånd av cirka 20 centimeter från varandra och 8–10 centimeter djupt. Avståndet mellan raderna bör vara cirka 50 centimeter för att minska risken för bladmögel. Sorter som skördas sent behöver mer utrymme än tidiga.
Under sommaren kupar man, det vill säga föser upp jord på plantan, två till tre gånger allt eftersom blasten växer. Då får plantan mer plats under jord för att bilda knölar. Jordtäcket minskar också risken för att det gröna färgämnet solanin bildas av solljuset, något som gör potatisar giftiga.
Vattna regelbundet om sommaren är torr så växer potatisen bättre.
Tidiga sorter skördas när potatisen är tillräckligt stor att äta. Sena sorter skördas på hösten.
Räkna att det tar drygt 8–12 veckor från plantering av förgrodda knölar av en tidig sort tills det är dags att skörda. För en sen sort får man vänta drygt 14 veckor.
När potatisen är skördeklar, eller om blasten har drabbats av bladmögel, kapar man den och tar bort den från landet. Vill man lagra knölarna över vintern behöver de ligga kvar i jorden en till två veckor ytterligare innan de tas upp för att de ska få ett kraftigare skal.
Förvara sedan potatisen mörkt och svalt (4–6 grader) i hög luftfuktighet. Jordkällare är perfekt.
Välj rätt sort
Fundera på när du vill skörda potatisen och om den ska ätas färsk till sommarens måltider eller sparas. Det finns tidiga och sena sorter. Mycket tidiga är ‘Rocket’ och ’Casablanca’ som växer snabbt och kan skördas tidigare på sommaren än andra sorter. Vill man däremot kunna lagra potatisen efter skörd blir sena sorter bättre eftersom de får ett kraftigare skal.
Tidiga sorter:
‘Casablanca‘ är en ganska ny sort med god smak. Den äts som färskpotatis.
‘Minerva‘ är en av de tidigaste sorterna. Ger stora skördar av färskpotatis.
‘Rocket‘ en riktigt snabbväxande sort med mild och god smak.
‘Amandine‘ är en fransk sort med välsmakande, avlånga knölar.
‘Provita‘ kommer från Nederländerna och får ovala knölar.
Sena sorter:
‘Mandel‘ är en medelsen, gammal sort med långovala knölar. Det är den vanligaste sorten i norra halvan av landet.
‘Asterix‘ är en rödskalig potatis från Nederländerna.
‘Blå Kongo‘ sticker ut från mängden med sin blå färg. Hela potatisen, även skalet, är blålila.
‘King Edward‘ är en gammal engelsk sort, som också är vanlig i butikerna.
‘Valor‘ har en rundoval form och härstammar från Storbritannien.
Problem med potatis
Det vanligaste problemet är potatisbladmögel, som gör att blasten vissnar. Om angreppet når ner i jorden får knölarna brunröta. Man kan rädda skörden genom att kapa blasten, om man gör det i ett tidigt stadium. Avlägsna den och släng i soptunnan eller kör på tippen. Ibland kan potatis drabbas av potatiskräfta och potatiscystnematoder. Välj för säkerhets skull resistenta sorter, som ‘Casablanca’, ‘Amandine’ och ‘Asterix’, för att minimera risken för angrepp.
Knöl med lång historia
Potatis, Solanum tuberosum, har sitt ursprung i den amerikanska kontinenten och man började odla den
i Sydamerika, runt Titicaca-sjön, för drygt 2 000 år sedan. Den fördes till Europa vid 1570-talet och kom till Norden i mitten av 1600-talet. Det sägs att det är Jonas Alströmer som förde in potatisen till Sverige, men det är nog snarare så att han var en god pr-man och försökte uppmuntra fler att se potatisens storhet. Allra viktigast blev potatisen i norr, där den kom att ersätta rovan.
