Ellinor ärvde sin mammas dröm – och kärleken till hästar

Ellinor Gustafsson möter oss med ett stort leende på gården i Småland. Här bor hon med sambon Christoffer Lindgren, sonen Albin och ett stort antal djur. Ellinor driver Hägnens islandshästar som har ridskola och turridning.

Ellinor är sjunde generationen på gården som varit i familjens ägo sedan 1820-talet. Hon är uppvuxen här och har ridit sedan barnsben.

– Enligt mamma kunde jag rida innan jag kunde gå. Att växa upp med hästar är väl alla barns dröm. Vi hade också får, kaniner, katter och höns, säger Ellinor när hon slagit sig ned för att berätta om sitt liv.

Även idag lever hon omgiven av djur. Förutom ett 30-tal islandshästar har familjen hund, myskanka, kaniner, tuppar, höns, kycklingar, getter, katter och shetlandsponnyer.

– Jag har till och med några hästar kvar som fanns när jag föddes. Jag har en shettis som är född samma år som jag!

Hon var en kämpe
Ellinors barndomsdröm var att arbeta som ridlärare. Hon trivdes aldrig i skolan. Första året på gymnasiet hade hon mest praktik hemma på gården och efter ett år valde hon att hoppa av skolan helt för att jobba på gården där hennes mamma Ing-Marie Gustafsson drev ridlekis, ridskola och turridningar.

– Hästar var mammas liv. Vad hon än pratade om föll samtalet alltid in på hästar.

Ing-Marie hade svår diabetes, med olika komplikationer. Så länge Ellinor kan minnas var mamman sjuk och ofta inlagd på sjukhus.

– När jag var liten förstod jag inte riktigt hur allvarligt det var, för hon blev alltid frisk när hon hade legat på sjukhus. Det är mer på senare år som jag förstått. Mamma var en kämpe. När hon var frisk och orkade var hon i full gång. Hon sa alltid att det finns dem som har det värre.

Ing-Marie pratade med Ellinor om sina önskemål för gården om hon skulle gå bort.

– Hon ville att jag skulle driva detta, att det skulle leva vidare. Det var det här hon levde för.

För Ellinor var det en självklarhet att en gång ta över sin mors livsverk, men hon trodde det skulle dröja. För även om mamman varit sjuk länge avled hon hastigt och oväntat.

– Vi tyckte att hon var piggare just då, så det blev en chock när hon gick bort.

Det var i december 2017. Verksamheten hade vinteruppehåll och skulle öppna igen några månader senare. Ellinor hade tidigare haft hand om ridlektioner, men kastades helt plötsligt in i bokföring och andra administrativa uppgifter som mamman tidigare hade skött. Mitt i chock och saknad skulle Ellinor hålla igång verksamheten på egen hand. Men hon fick hjälp av sambo, släkt och grannar.

– Det var tufft, men ändå skönt när vi startade så att det rullade på igen. Jag hann inte tänka på att det var jobbigt. Det är nog mer nu i efterhand som jag förstår att det var kämpigt att stå på egna ben och göra allt när jag hade sorg.

Sin egen chef
Idag har hon landat i att klara det utan sin mamma. Hon driver företaget ihop med sambon som hjälper till med mycket praktiskt arbete. Ellinor trivs med att vara sin egen chef, att jobba med djuren och att möta många olika människor.

– Vi har knattegrupper och pensionärsgrupper, med elever från 3 år till över 70 år. En del elever stannar gärna kvar en stund efter ridningen för att prata lite. Det är väldigt trevligt. Det blir väldigt socialt och jag lär känna många.

Hon berättar med värme om glädjen att se ridskoleelever utvecklas. Allt från de vuxna till barnen. För de yngsta är det viktigt att det ska vara roligt och lekfullt samtidigt som de lär känna hästen och lär sig rida.

– Det ska vara lär, lek och motion. Jag tycker att det ska finnas kvar ridskolor dit man kommer för att vara i stallet och pyssla och mysa, det behöver inte vara så strikt.

Ellinor tycker om att arbeta med islandshästar som hon beskriver som lugna och trygga.

– Andra hästraser kan vara lite nerviga men islandshästar är trygga i temperamentet och de håller ihop. De fostrar varandra och när vi rider ut går de på led, de vet sina platser och de lämnar inte flocken.

På gårdsplanen busar kattungar med varandra. I en hage ligger några shetlandsponnyer och vilar sig i solen. En tupp gal och getterna stångas på skoj. Ellinor visar familjens kaniner av olika raser. Kattungar och kaniner är populära hos de unga eleverna som kommer till gården.

– De andra djuren är minst lika viktiga som hästarna.

Sonen Albin, 1 år, har nyss vaknat och följer glatt djuren med blicken. Han är åttonde generationen på gården och har redan suttit på hästryggen.

– Han får sitta på hästen medan jag håller i honom. Han tycker det är jättekul när hästen rör sig under honom. Då skrattar han. Han gillar också att kolla på getterna och när hästarna busar i hagen.

Ellinor är glad att ha kunnat uppfylla sin mammas dröm och ta över hennes livsverk.

– Det är min dröm också. Det är verkligen en stor lycka. Jag lever mitt drömliv med detta. Det är inget annat jag skulle vilja jobba med. Jag skulle inte vilja byta bort detta mot någonting annat, säger Ellinor och ler.