Vi gick ner 150 kg tillsammans!

Magnus kände sig trött och orkeslös, hade problem med magen och en del andra symtom. Utbrändhet sa läkaren. Men att ta det lugnare hjälpte inte. Däremot blev han snabbt återställd när han uteslöt alla mjölkprodukter. Då rasade också överflödskilona – både från honom och övriga familjen …

Elsa och Magnus Altefur

Ålder: Elsa, 29 år, Magnus 32 år.

Bor: Villa i Karlskrona.

Familj: Sönerna Max, 4,5 år, Hugo, 2 år.

Arbetar med: Båda driver datoraffär i Karlskrona.

Fritidsintressen: Promenader och musik. Elsa gillar spinning och Magnus golf. 

Lite tillspetsat kan man säga att mjölkproteinallergin blev Karlskronabon Magnus Altefurs smala lycka.
Och inte bara hans, utan hela familjens.

– Det är lite skillnad, skrattar han när vi tittar på två nästan identiska bilder med honom själv, hustrun Elsa, mamma Heléne, pappa Roger och brodern David.

Bilderna är tagna i samband med två kyrkokonserter, den ena i slutet av 2017 och den andra i slutet av 2018. Om man räknar med Magnus svägerska Linnea, som inte är med på bilden, så skiljer det cirka 150 kilo i vikt på ett år!

Magnus själv har tappat 37 kilo, Elsa 30 kilo, David och Linnea 80 kilo tillsammans och pappa Roger åtta kilo. Mamma Heléne har alltid hållit en lagom matchvikt och hade ingen anledning att dras med i bantningsracet.

– Egentligen var det Linnea och David som började genom att tillsammans gå med i Viktväktarna, berättar Magnus.

Att hans 116 kilo till längden 1,78 var i mesta laget förstod han. Med två små barn och en egen datoraffär i Karlskrona var det stress, stress och åter stress för att företag och familjeliv skulle gå ihop.
Samma var det för Elsa, som arbetar i samma företag.

– Det blev ofta att jag snabbt slängde i mig en pizza till lunch och var jag ute hos kunder bjöds det ofta på kaffebröd som jag inte villa säga nej till. Om jag behövde snabba sockerkickar handlade jag en påse godis.

Fel diagnos

När kroppen sa ifrån började han fundera över livssituationen.

– Jag fick problem med magen, kände mig ständigt matt och orkeslös, drabbades av frusen käke och en del andra symtom. Läkaren sa att det var stress. Han frågade vad jag jobbade med och när jag berättade att jag hade eget företag frågade han om jag stressade mycket. Det kunde jag inte neka till och han gav mig rådet att dra ned på tempot då jag förmodligen hade drabbats av utbrändhet. Jag tog det lugnare, men symtomen fanns kvar. Till slut började jag fundera över om det kunde vara något annat än utbrändhet.

Efter att ha sökt på symptomen på internet leddes tankarna in på att det eventuellt kunde vara glutenallergi som var boven.

Julafton 2017 var han på julmiddag med släkten och efteråt skulle de fika. Magnus tackade nej eftersom han kände sig dålig så fort han åt. När han fick frågan om att bara ta en kopp kaffe svarade han att även kaffe gjorde honom illamående. Då sa Elsas syster Eva: “Men det är inget gluten i kaffet, däremot har du mjölk i det, prova havredryck istället”.

Vi gick ner 150 kg tillsammans!
Familjen år 2017, innan förändringen. Foto: Privat

 

Tre dagar räckte

Sagt och gjort, Magnus började dricka kaffe med havremjölk. Då blev han inte illamående. Efter detta uteslöt han och Elsa alla mjölkprodukter i tre dagar för att se vad som hände.

– Skillnaden var som natt och dag! Efter de dagarna kände jag mig till 95 procent återställd från de besvär jag dragits med under nästan ett helt år. Jag gjorde tester för allergi mot mjölkprotein, men tyvärr gav inte testerna något resultat.

Det var först med hjälp av stickprov, där Magnus utsattes för små doser av ämnet för att se reaktionen, som allergin kunde bekräftas.

Det blev till att lägga om livsstil och utesluta allt som kunde innehålla spår av mjölkprotein. Samtidigt blev det början på ett nytt liv.

– Om jag ändå skulle plocka bort så mycket i kosten så kunde jag likaväl ta tag i vikten samtidigt, resonerade Magnus.

Magnus och Elsa bestämde sig för att vara sparsamma med sötsaker och fet mat, samt att börja motionera.

– Efter att vi slutat jobbet klockan fem åkte vi hem och lagade mat. Därefter tog vi barnen Max och Hugo i var sin vagn och gav oss ut med dem på en långpromenad, ofta en mil. Vi kunde då samtidigt prata om vardagliga saker i vår familj, planera för framtiden och även diskutera sådant som rörde jobbet. Vi fick mycket avhandlat under promenaden och när vi kom hem var det bara att lägga barnen, nattningen var liksom avklarad under själva promenaden.

Eftersom Elsa åt samma kost som sin man så drogs hon automatiskt med i den viktnedgång Magnus påbörjat.

Parets stora gemensamma intresse är musiken och det var genom den de träffades för nio år sedan. Musiken har också alltid varit hela familjen Altefurs stora intresse. Magnus och Elsa har tillsammans med David, Heléne och Roger bildat en kvintett som gör en konsert i kyrkan kring juletid varje år.

Vi gick ner 150 kg tillsammans!
Familjen år 2018, efter förändringen. Foto: Privat

Minskat matsug

När det var dags för invägning i slutet av 2018 var det stor skillnad mot ett år tidigare eftersom även Magnus pappa Roger dragits med i sönernas kilojakt. En god hjälp var att mamma Heléne fick börja laga anpassad kost när de skulle träffas för familjemiddag.

– Ett år tidigare vägde jag 116 kilo, nu var jag nere på 79, säger Magnus nöjt och även Elsa har fått se kilona rasa.

– Jag vägde in på 104 kilo och är nu nere på 74.

Tillsammans tappade de 69 kilo på ett år!

Paret håller sin disciplin med maten och Magnus tycker att mjölkallergin har sina fördelar vid vissa tillfällen.

– När en kund vill bjuda på fika kan jag hänvisa till den och då är det legitimt att avstå kaffebrödet.
Paret har fortsatt med sina promenader och väger sig varje morgon. Magnus märker att suget efter mat har minskat. Att äta en hel pizza var tidigare en baggis, nu blir han mätt på att äta en macka.

– Jag tror inte på att helt avstå från allt som man gillar, då blir det bara fel. Det handlar om att äta lagom, säger Magnus och förtydligar:

– Om jag tidigare fyllde en skål med godis åt jag tills den var tom. Nu häller jag en betydligt mindre mängd och när det är slut tar jag inte mer. Samma sak med middag och lunch. Fyller man tallriken med tillräckligt mycket grönsaker får det inte plats så mycket av det andra och stannar man vid en lagom stor portion är det inga problem att äta vad som helst. För mig är förstås förutsättningen att maten inte innehåller några spår av mjölk. Vi har hittat många bra alternativ och har exempelvis gjort risgrynsgröt på durrakorn och kokosmjölk. Lasagne lagar vi på havremjölk och Bjäst, en näringsjäst som substitut till ost. Det finns smakfulla alternativ.

Scroll to Top